Läsning anses vara en grundläggande färdighet med avgörande betydelse för en individs skolgång. Den svenska grundskolan har tagit emot en stor andel nyanlända elever. Den nya elevgruppen satte fokus på ett behov att ändra undervisningsmetoder och anpassa läs- och skrivundervisningen för att möta denna elevgrupp. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida intensiva interventioner enligt en RTI-modell påverkar nyanlända elevers progression med avseende på avkodning och läsförståelse. Studien är av kvasiexperimentell karaktär, deltagarna (n=44) utvalda utefter kriterier så som tid i Sverige, ålder, kön, modersmål och avkodning på andraspråket. Resultatet visade att interventioner i avkodning påverkade försöksgruppen resultat positivt, jämfört med jämförelsegruppen som inte fick intensiva interventioner. Läsförståelsens resultat för försöksgruppen påvisade en svagare progression framför allt för de äldre eleverna i studien. Jämförelsegruppens läsförståelseresultat visade ingen progression.

Syftet med följande studie är att studera vilka bestående resultat som kan utläsas ett år efter en avslutad pilotstudie av en Response to Intervention (RTI) i grundläggande taluppfattning. En jämförelse har genomförts mellan en experimentgrupp och en referensgrupp, där referensgruppen inte tagit del av RTI. Studien tittar även närmare på hur de elever som uppvisade störst svårigheter i grundläggande taluppfattning lyckades i uppföljningsstudien ett år efter avslutad intervention. Uppföljningsstudien är kvantitativ och baseras på testresultat som genomfördes före och efter RTI. Uppföljningsstudien använde sig av exakt samma tester och genomfördes på exakt samma vis som den tidigare pilotstudien för att göra tillförlitligheten så stor som möjligt. Testerna som användes var AG 1 på 3 minuter och AG 2 på 4 minuter.  Metoden har varit kvantitativ där testresultat från AG 1 och AG 2 samlades in och analyserades. Tillvägagångsättet har varit att sammanställa och dokumentera både tidigare tester från pilotstudien och testerna i uppföljningsstudien. Därefter analyserades resultaten på testerna för att studera likheter och skillnader mellan experimentgrupp och referensgrupp. Studien visar på en tydlig effekt av RTI där experimentgruppens elever når höga testresultat på AG 1 och AG 2 i uppföljningsstudien maj 2019. Resultatet stärker teorin om att RTI är en intervention som kan ge positiva och bestående effekter på elevers grundläggande taluppfattning över tid. / The aim of this study is to investigate if Response to Intervention (RTI) was successful in terms of achieving consisting results, one year after a RTI of foundational number sense. A comparison is made between an experiment group and a reference group, where the reference group was not participating in the RTI. Additionally, this study has an aim to investigate how the students showing the greatest difficulties in foundational number sense succeeded in a follow-up study one year after the intervention. The follow-up study is quantitative and based on tests results performed before and after the RTI. The follow-up study used the same tests performed with the same circumstances as the earlier pilot study to achieve reliability. The test was AG 1 (Diamant) in 3 minutes and AG 2 (Diamant) in 4 minutes.     A quantitative method was used where test results from AG 1 and AG 2 were collected and analyzed by quantitative measures. A compilation of the results were made and documented, both previous tests results from the pilot study, and test results from the follow-up study. Thereafter, the results were analyzed to discover similarities and differences between the experimental-group and the reference-group. The study shows a significant effect of the RTI where the experimental group´s students reach high test result on AG 1 and AG 2 in the follow-up study May 2019. The result strengthens the theory that RTI is an intervention that can provide positive and consisting effects on student’s foundational number sense over time.