Tidigare forskning visade att användandet av för många diciplinerande tillrättavisningar kan hämma barns möjligheter till utveckling och lärande samt vikten av att ha gemensamt förhållningsätt hos förskollärare. Syftet med studien är att bidra med kunskap om fenomenet tillrättavisningar i förskolans utbildning och hur tillrättavisningar används och motiveras av verksamma förskollärare. I en kvalitativ studie deltog åtta förskollärae från olika förskolor och under olika huvudmannaskap. Åtta individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes,samtliga intervjuer ljudinspelades och transkriberades. Resultatet analyserades utifrån Michel Foucaults maktteori. Resultatet svarar på studiens tre forskningsfrågor; Vad ses som en tillrättavisning i förskolan? I vilka sammanhang används tillrättavisningar i utbildningen? samt vilka konsekvenser användandet av tillrättavisningar kan ge i förskolan? I resultatet framkom olika former av tillrättavisningar. Det framkom även att tillrättavisningar var kontextbundna och att "rätt" tillrättavisning skulle användas i "rätt" sammanhang eller situation. Genom att använda tillrättavisningen "rätt" kan konsekvensen av tillrättavisningen bli olika: Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur barnet själv upplever en tillrättavisningur barnets eget perspektiv.