I Sverige har screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer startat enbart i regionen Stockholm-Gotland. Screeningprogrammet startade 2008. Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Inom några år är det därmed möjligt att förvänta ett nationellt införande. För att uppnå en god effekt av screeningprogrammet, med en minskad mortalitet i tjock- och ändtarmscancer hos befolkningen är det väsentligt med ett högt screeningdeltagande. Därför krävs en gedigen och aktuell kunskap hos vårdgivarna om de faktorer som påverkar deltagandet. I ett screeningprogram med provtagning genom ett tvåstegsförfarande avser det både deltagandet vid den initiala provtagningen för dolt blod i avföringen men framförallt även vid den uppföljande diagnosgrundande koloskopiundersökningen av de som selekterats med ett positivt initialt prov. Dessutom behövs kunskap om dessa faktorer för att stödja de selekterade individerna i processen fram till genomförd koloskopi. Eftersom dessa har en förhöjd risk för tjock- och ändtarmscancer och screeningprogrammet har ett etiskt ansvar för att ingen person ska behöva lämnas med ett provsvar som innebär ett hot om dödlig sjukdom. Syftet var att undersöka patienternas faktorer i valet att göra eller avstå sin uppföljande koloskopiundersökning efter positivt FOBT inom screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer. För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt för att skaffa en nutidsbild av aktuell forskning inom ämnet. Studier, oavsett studiedesign, skrivna på engelska, publicerade 2010 eller senare söktes i PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Även manuella sökningar gjordes. Alla femton artiklar som ingår i litteraturöversikten har genomgått peer review och har godkännande från etisk kommitté eller har beskrivit ett tydligt etiskt övervägande. Resultatet redovisade olika patientfaktorer som både gynnar och hindrar deltagandet i den uppföljande koloskopin. Gynnande faktorer var till exempel informationssamtal med en ”screening specialist practitioner”, informationsmöten i grupp med möjlighet till informationsmöten på flera språk, muntlig och skriftlig information, telefonsamtal med en sjuksköterska som informerar om provsvar och förberedelser, att ha en större upplevelse av hot från sjukdom och död i tjock- och ändtarmscancer, att ha erfarenhet av tjock- och ändtarmscancer inom familjehistorien, att ha ett allmänt högre hälsomedvetande, att ha en lägre grad av barriärer för att genomföra undersökningen. De hindrande faktorerna var till exempel vägran att göra undersökningen, inte följt diet- och laxeringsregim, lägre grad av rädsla för tjock- och ändtarmscancer, tro/övertygelse att FOBT-svaret är falskt, prioritering av egna andra angelägenheter och logistiska barriärer. Slutsatsen var att litteraturöversiktens redovisade faktorer som påverkar patienternas deltagande i den uppföljande koloskopin antyder att sjuksköterskan har en betydande omvårdnadsfunktion för att personcentrerat stödja de selekterade individerna att göra ett informerat autonomt val avseende sitt deltagande. Litteraturöversiktens artiklar representerar screeningprogram från flera olika länder i världen med en varierande grad av organisation vilket innebär en osäkerhet om generaliserbarheten för svenska förhållanden. Det har givit en insikt om att forskningsfrågan behöver studeras ytterligare, även inom det svenska regionala screeningprogrammet.

Background: Colon- and rectalcancer is the third most common cancer form worldwide. Previous research shows that unhealthy eating habits has a connection as a causal factor for cancer and that it's possible to prevent a third of all cancer cases with a changed diet. Medeiterranian diet consist of a high intake of seafood and is believed to be a healthpromoting diet. It is also a lower prevalence of cancer among the mediterranian coast. A WHO-report shows that about 1,5 - 2 % of all cancer cases have a connection to environmental pollution and nowadays most waters contains environmental pollution. Aim: The aim of this study was to update the state of knowledge between the mediteranian diet, it's frequency of seafood intake and colon- and rectal cancer in adults.  Method: A literature review was used to answer the aim. The article search was made in PubMed where 12 articles were chosen and passed the quality review. Results: There was an ambiguously connection between mediterranean diet and the incidence of colon- and rectalcancer as research did not agree on whether there was a connection or not and the amount of studies used was limited. Some studies believe that there’s a significant connection while others believe that there isn’t any connection. The study partly confirms the connection between the intake of seafood and the prevalence of colon- and rectalcancer where they who ate according to the WHO-recommendations possibly had a smaller risk of developing colon- and rectalcancer compared to those who ate either more or less seafood than recommended.  Conclusion: More research is needed in the field to ensure possible connection. / Bakgrund: Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen världen över. Tidigare forskning visar att ohälsosamma matvanor har en koppling som orsak till cancer och att det genom att förbättra kostvanorna är det möjligt att förebygga en tredjedel av alla cancerfall. Medelhavskost med sitt höga intag av fisk- och skaldjur anses vara en hälsofrämjande kost och kring medelhavskusten är det en minskad förekomst av dödsfall orsakade av cancersjukdom. En rapport av WHO visar att ca 1,5–2 % av alla cancerfall har kopplingar till kemiska föroreningar och de flesta vatten innehåller numera kemiska föroreningar.  Syfte: Syftet med studien var att uppdatera kunskapsläget för samband mellan medelhavskost, dess intag av fisk- och skaldjur och tjock-och ändtarmscancer hos vuxna över 18 år. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Artikelsökningen skedde i PubMed där 12 artiklar valdes ut och klarade kvalitetsgranskningen.  Resultat: Ett tvetydigt samband fanns mellan medelhavskost och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer då forskningen inte var överens om huruvida det finns ett samband eller inte samt att det var en begränsad andel studier. Vissa studier menar att det finns ett signifikant samband medan andra menar att det inte finns något samband.   Studien stärker till viss del sambandet mellan fisk- och skaldjurintag och förekomst av tjock- och ändtarmscancer där de som åt fisk enligt WHO´s nuvarande rekommendationer möjligen hade en minskad risk för tjock- och ändtarmscancer jämfört med de som åt antingen mer eller mindre. Slutsats: Mer forskning behövs inom området för att säkerställa eventuella samband.