Bakgrund: I den systematiska litteratur studien Mat vid diabetes (SBU 2010) framgår det att lågkolhydratkost har likartade metabola effekter hos personer med diabetes i jämförelse med en traditionell lågfettskost. Trotts dessa råd visar en undersökning ifrån samma studie att endast 18 % av de tillfrågade sjuksköterskorna kliniskt tillämpade denna typ av kostintervention. Detta tycks vara problematiskt vilket nyligen uttryckts i en rad olika mediala sammanhang. Utöver denna debatt har vi idag också en epidemiskt stor utbredning av patienter med typ 2 diabetes mellitus vilket ställer krav på de allt mer begränsade resurser som finns inom vård och omsorg.  Syfte: Syftet var att beskriva lågkolhydratkostens metabola påverkan hos patienter med Diabetes Mellitus typ 2. Metod: Den elektroniska sökningen av artiklar utfördes i PubMed, CINAHL, Academic Search Elite, Scopus, Web of Science, PsycINFO (2009-2014) samt PMC (2011-2014). 13 artiklar bedömdes utifrån studiedesign, metabola markörer, intervention/kontrollgrupp, inklusions och exklusionskriterer vara lämpliga för studien. Resultat: En övergripande majoritet studierna visade på att lågkolhydratkosten gav signifikant förbättrade metabola markörer och framförallt gällande HbA1c och HDL-kolesterol. Endast en studie visade på ett negativt icke-signifikant resultat. Konklusion: Lågkolhydratkost förefaller utifrån studiens syfte och resultat som ett fullgott alternativ till den traditionella diabeteskost som utgör stora delar av den kostbehandling som patienter med T2DM får idag. Men kan innebära ett stort ansvar i det arbetsätt som sjuksköterskan tillämpar för att stödja och hjälpa en patient med T2DM att nå en god egenvård, hälsa och metabolkontroll  Nyckelord: Typ 2 diabetes mellitus. Lågkolhydratkost. Traditionell diabeteskost. Chronic Care Model. Egenvård. Empowerment. / Background: The systematic literature review Mat vid diabetes (SBU 2010) indicates that a low carbohydrate diet possesses similar metabolic effects in people with diabetes compared to a traditional low-fat diet. Contrary to this advice, a review from the same study portrayed that only 18% of the surveyed nurses clinically applied this type of diet intervention. This seems to be problematic, as was recently expressed in a variety of media. In addition to this debate, health care now also face a widespread epidemic of patients with type 2 diabetes mellitus which in turn puts the increasingly diminished and limited resources in health care under additional pressure.  Aim: The aim of this study was to describe a low-carbohydrate diet and its metabolic effects in patients with Diabetes Mellitus type 2. Method: Included articles in this review was found by searching PubMed, CINAHL, Academic Search Elite, Scopus, Web of Science, PsycINFO (2009-2014) and PMC (2011-2014). 13 articles were assessed to be eligible for this review by assessing study-design, metabolic markers, intervention / control group, inclusion and exclusions criteria.  Results: An overall majority of studies proved that a low carbohydrate diet could result in significantly improved metabolic markers, and in particular the HbA1c and HDL cholesterol. Only one study showed a negative non-significant result. Conclusion: A low-carbohydrate diet seems based on our findings as a viable alternative to the traditional diabetic diet which constitute a large part of the diet treatment that patients with T2DM receives from current healthcare. But this in turn implies that a greater responsibility is taken by the nurse in order to support and help a patient with T2DM to achieve a good self-care, health and metabolic control. Keywords: Type 2 diabetes mellitus. Low carbohydrate diets. Traditional diabetic diet. Chronic Care Model. Self-care. Empowerment.

Übergewicht, Diabetes oder Fettstoffwechselstörungen sind mit erniedrigten Adiponectinspiegeln assoziiert. Eine Modulation des Adiponectins kann durch genetische und metabolische Gegebenheiten erfolgen. Das Ziel dieser Arbeit war die Analyse von Faktoren, welche die Adiponectinspiegel beeinflussen können, sowie eine Charakterisierung der Oligomerverteilung unter verschiedenen metabolischen Bedingungen. In der MeSyBePo-Kohorte waren die zirkulierenden Adiponectinspiegel mit den Promotorpolymorphismen ADIPOQ -11377 C/G und ADIPOQ -11391 G/A im Adiponectingen assoziiert. Im Hinblick auf die metabolischen Faktoren korrelierte Adiponectin eng mit Parametern des Glukose- und Fettstoffwechsels sowie dem Übergewicht. Innerhalb von hyperinsulinämischen euglykämischen Clamps führte eine akute Hyperinsulinämie zu einer Abnahme der Adiponectinspiegel. Adiponectin zirkuliert im Serum als hochmolekulare (HMW), mittelmolekulare (MMW) und niedrigmolekulare (LMW) Spezies. Mit zunehmendem Körpergewicht konnte eine Verlagerung von HMW-Spezies hin zu den LMW-Spezies beobachtet werden. Durch eine moderate Gewichtsabnahme erhöhten sich die Anteile an HMW- und MMW-Adiponectin wieder. Während sich in Abhängigkeit vom Glukosemetabolismus keine Unterschiede in den Gesamtspiegeln ergaben, wurden bei Personen mit normaler Glukosetoleranz signifikant höhere Anteile an MMW-Adiponectin detektiert als bei Personen mit einem gestörten Glukosestoffwechsel. Insgesamt scheinen die HMW- und MMW-Spezies gegensätzlich zur LMW-Spezies reguliert zu werden. Die Arbeit unterstreicht die wichtige Rolle des Adiponectins im Glukose- und Fettstoffwechsel sowie bei einer Adipositas in vivo. Dabei waren Änderungen der Adiponectinspiegel bei Vorliegen von Insulinresistenz und Adipositas stets mit einer Umverteilung der Oligomerfraktionen verbunden. Vor allem die HMW- und MMW-Spezies des Adiponectins scheinen von entscheidender Bedeutung zu sein. / Experimental data suggest that a dysregulation of adiponectin might be involved in the development of the metabolic syndrome. Adiponectin circulates as a variety of multimeric forms and its concentration was found to be decreased in obesity, type 2 diabetes mellitus, and dyslipidemia. Polymorphisms within the adiponectin gene, as well as the metabolic status, may modulate the adiponectin level. The aim of this work was to evaluate factors that may modulate total adiponectin levels as well as the distribution of its multimeric complexes under specific metabolic conditions. In the caucasian MeSyBePo population, serum adiponectin concentrations were associated with two promoter polymorphisms, ADIPOQ -11377 C/G and ADIPOQ -11391 G/A, respectively. Mean serum adiponectin levels were related to obesity, glucose metabolism, and lipid metabolism. Additionally, hyperinsulinemic euglycemic clamps acutely lowered serum adiponectin concentration. Adiponectin circulates in serum as low-, medium-, and high-molecular-weight complexes (LMW, MMW, and HMW, respectively). Adiponectin oligomer composition was related to BMI, with decreased HMW and MMW fractions in case of high BMI levels. According to this, HMW and MMW adiponectin increased after moderate weight reduction. While total adiponectin levels were comparable between patients with type 2 diabetes and control subjects, a reduction of MMW oligomers was observed in patients with impaired glucose metabolism. Finally, these studies all suggested a differential regulation of HMW and MMW species compared to the LMW fraction. The data presented underline the important role of adiponectin within the glucose- and lipid metabolism as well as in obesity. We showed that modulation of total adiponectin levels in case of insulin resistance or obesity are always accompanied with changes of adiponectin oligomer composition. Thereby the HMW and MMW species seem to play a crucial role in affecting metabolic changes.

Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a chronic disease and is one of the most common and rapidly growing diseases globally. Treatment and self-care of the disease requires plenty of lifestyle changes. The risk for physical diseases and mental illness is higher for people living with DMT2. The quality of life can be affected from chronic diseases. Aim: The purpose of this study was to describe people's experiences of living with DMT2. Method: Literature study with a qualitative approach. The results consist of ten qualitative research articles which were analysed with thematic analysis method. Results: Three main themes and six subthemes were identified. The first main theme: To manage Emotions included Fear from disease and Acceptance/normalization of living with a disease as subthemes. Second main theme: The need of support included Family and friends, and Knowledge of disease and selfcare. Third main theme: To be faced with lifestyle changes included Restrictions: Diet and physical activity, and Medication and blood sugar controls as subthemes. Conclusion: Based on the results, people had many similar experiences globally and felt that their lives and quality of life had been affected after they had been diagnosed with DMT2. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är kronisk sjukdom som är en av de snabbast växande och vanligaste folksjukdomarna globalt. Behandling och egenvård av sjukdomen innebär flertalet livsstilsförändringar. Risken för fysisk och psykisk ohälsa är större för personer med DMT2. Livskvaliteten kan påverkas av kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att leva med DMT2. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som analyserades via tematisk analysmetod. Resultat: Tre huvudteman och sex subteman identifierades. Det första huvudtemat, Att hantera känslor inkluderade Rädsla av sjukdom samt Acceptans/normalisering av att leva med sjukdom som subteman. Andra huvudtemat, Att vara i behov av stöd inkluderade Familj och vänner samt Kunskap om sjukdom och egenvårdshantering som subteman. Det tredje huvudtemat, Att ställas inför livsstilsförändringar inkluderade Restriktioner: Kost och fysisk aktivitet samt Medicinering och blodsockerkontroller som subteman. Slutsats: Utifrån resultatet hade personer många liknande erfarenheter globalt och upplever att deras liv och livskvalitet har påverkats efter att de hade fått diagnosen DMT2.

Background: Type 2 diabetes mellitus is one of the most common diseases globally and in Sweden. It is a chronic lifestyle disorder that requires self-care management. Self-care means that patients are responsible for managing their disease. Research shows that compliance with type 2 diabetes can be challenging. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences with self-care in type 2 diabetes mellitus Method: A general literature review consisting of twelve qualitative scientific articles. The thematic analysis applied in the article analysis Results: Two identified themes: Living with type 2 diabetes mellitus with subthemes: Emotions associated with type 2 diabetes mellitus and lifestyle change. The other theme was patients' self-care experience for type 2 diabetes mellitus with subthemes: motivation, social support, knowledge, and counseling. Patients living with type 2 diabetes generally had positive self-care experiences in type 2 diabetes. Conclusion: Patients had different experiences of self-care in type 2 diabetes. Education contributed to increased knowledge about self-care for type 2 diabetes. By highlighting patients' experiences within diabetes care, healthcare professionals get the opportunity to improve the quality of care. / Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus är en av de vanligaste folksjukdomarna globalt och i Sverige. Det är en kronisk livsstilssjukdom som kräver egenvårdshantering. Med egenvård menas att patienteransvarar för hantering av sin sjukdom. Forskningen visar att följsamhet vid typ 2 diabetes kan vara svårt Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av egenvård vid typ 2 diabetes mellitus Metod: En allmän litteraturöversikt som består av tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Tematiskanalys användes vid analyseringen av artiklar. Resultat: Två tema identifierades: Att leva med typ 2 diabetes mellitus och subteman: Känslor som uppstår i samband med typ 2 diabetes mellitus och livsstilsförändring. Den andra tema: upplevelser av egenvård vid typ 2 diabetes mellitus och har subtema: motivation, socialstöd, kunskap och rådgivning. Patienter som lever med typ 2 diabetes hade överlag positiva upplevelser av egenvård vid typ 2 diabetes Slutsats: patienter hade olika upplevelser av egenvård vid typ 2 diabetes. Utbildningar bidrog till ökad kunskap om egenvård avtyp 2 diabetes. Genom att belysa patienters upplevelser inom diabetesvård, får vårdpersonalen möjligheten att öka kvalitet i omvårdnaden.

Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus är en av de stora folksjukdomarna och förekomsten av sjukdomen ökar i hela världen. Typ 2 diabetes mellitus kan medföra allvarliga komplikationer om sjukdomen inte behandlas korrekt. Det går inte att bli frisk från sjukdomen, men genom livsstilsförändringar kan blodsockret sänkas till normala nivåer. Detta innebär att vården har en stor uppgift att hantera för att främja hälsan hos dessa patienter. För att stödja patienten i att hantera sin situation kan sjuksköterskan använda sig av motiverande samtal. Syfte: Beskriva effekten av motiverande samtal hos patienter med typ 2 diabetes mellitus gällande levnadsvanor. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Motiverande samtal visar en varierad effekt. Positiv effekt kunde ses på egenvård, midjemått samt fysisk aktivitet. Ingen effekt kunde påvisas gällande övriga utfallsmått. Vid summering av samtliga utfallsmått från artiklarna visade motiverande samtal endast ha 35% signifikant effekt. Konklusion: Trots varierande effekt av motiverande samtal kan det vara en möjlig metod för sjuksköterskor i mötet med patienter med typ 2 diabetes mellitus för att minska risken för komplikationer.Sjuksköterskan kan med hjälp av motiverande samtal främja motivation, men för att detta ska ha effekt krävs att patienten själv har motivationen att förändra sin livsstil. / Background: Type 2 diabetes mellitus is one of our primary public diseases, and the incidence of the disease is increasing worldwide. Type 2 diabetes mellitus can lead to severe complications if the disease is not controlled. It is not possible to cure the disease, but blood sugar can be lowered to normal levels through lifestyle changes. This means that healthcare has a major task to handle to promote the health of these patients. To support the patient in managing their situation, the nurse can use motivational interviewing. Aim:To describe the effect of motivational interviewing in patients with type 2 diabetes mellitus regarding lifestyle. Method: A quantitative review with 14 scientific articles. Result: Motivational interviewing showed a varying effect. The positive effects could be seen onself-care, waist measurements, and physical activity. No effect is shown regarding other outcome measures. When summarizing all outcome measures from the articles, motivational interviewing showed only a 35% significant effect. Conclusion: Despite the varying effect of motivational interviewing, it may be possible for nurses to use in care for patients with type 2 diabetes mellitus to reduce the risk of complications. With the help of motivational interviewing, the nurse can promote motivation, but for this to have an effect,the patient himself must have the motivation to change his lifestyle.

Background: One of the most prevalent diseases in the world, type 2 diabetes mellitus is rising every year. Self-care refers to controlling one's own illness to prevent future complications. The nurses' work is oriented on a person-centered approach to inform, promote, encourage, and support the patient to maintain good health in consideration of their circumstances. Aim: The aim of this literature study was to describe persons' experiences with self-care of type 2 diabetes mellitus.   Method: A literature study based on qualitative scientific articles which were retrieved from PubMed and CINAHL. A thematic analysis was used to analyze the articles. The study's objective was accomplished.  Results: The two main themes were identified. Experiences that affect self-care and Experiences of self-care’s impact on life.  Conclusion: Self-care is influenced by several factors such as knowledge, experience of support and control. The self-care and adaptation required for these affects the lives of people with type 2 Diabetes. Nurses have a key role in patients' self-care by helping people manage self-care. / Bakgrund: En av de vanligaste sjukdomarna i världen, typ 2 diabetes mellitus ökar varje år. Egenvård avser att kontrollera sin egen sjukdom för att förhindra framtida komplikationer. På grund av detta är sjuksköterskornas arbete inriktat på ett personcentrerat förhållningssätt för att informera, främja, uppmuntra och stödja patienten att bibehålla en god hälsa med hänsyn till sina omständigheter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter av egenvård av typ 2 diabetes mellitus. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtats från PubMed och CINAHL. En tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Studiens mål uppnåddes. Resultat: Två huvudteman identifierades. Erfarenheter som påverkar egenvården och erfarenheter av egenvårdens påverkan på livet. Slutsats: Egenvården påverkar flera faktorer såsom kunskap, erfarenhet av stöd och kontroll. Egenvården och anpassningen som krävs för dessa påverkar livet hos personer med typ 2 diabetes mellitus. Sjuksköterska har en nyckelroll i patienters egenvård genom att hjälpa personer att hantera egenvården.