Usability inspection methods of user interaction designs have gained importance as an alternative to traditional laboratory-based testing methods because of their cost-effectiveness. However, methods like the heuristic evaluation are ad-hoc, lacking a theoretical foundation. Other, more formal approaches like the cognitive walkthrough are tedious to perform and operate at a high-level, making it difficult to sub-classify problems. This research involves the development and formative evaluation of the Usability Problem Inspection tool — a cost-effective, structured, flexible usability inspection tool that uses the User Action Framework as an underlying knowledge base. This tool offers focused inspections guided by a particular task or a combination of tasks. It is also possible to limit the scope of inspection by applying filters or abstracting lower level details. / Master of Science

This thesis explores if there is a connection between municipal demographics and how often the municipality involves users with disability in the development of its online services. The thesis derives its theory from previous studies on user involvement and participation (UPI),  e-government development and county bureaucracy. The method is quantitative, with data gathering through surveys aimed at municipality representatives as well as downloaded from Statistiska Centralbyrån. The analysis consists of statistical methods and tests of analysis using the software SPSS. The result is analyzed by being compared to previous studies to find explanations for any existing relationships. The thesis has found some correlation between the size of a county’s population and its user involvement, when developing public digital services. The thesis has also found some correlation between a county’s population size and how often they involve users with disability. Furthermore, the thesis has found some correlation between the mean of age of a county’s population and how often they involve users with disability. The study also shows a lack of awareness of the importance of user involvement. One explanation for the findings could be the bureaucracy that controls the municipal finances. / Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan kommundemografi och hur ofta kommunerna involverar användare med funktionsnedsättning i utvecklingen av sina webbtjänster. Uppsatsen utgår ifrån tidigare forskning på användarinvolvering och utveckling av offentliga tjänster samt tar avstamp i principer och lagrum för kommunalt styre. Tillvägagångssättet är kvantitativt, med datainsamling genom enkätstudie riktad till kommunrepresentanter vilket kompletteras med demografisk data hämtat från Statistiska Centralbyrån. Analys baseras på statistiska analysmetoder och tester utförda i SPSS, varpå resultaten analyseras utifrån tidigare forskning för att finna förklaring till olika samband.  Uppsatsens resultat påvisar viss korrelation mellan kommunal populationsstorlek och generell användarinvolvering i kommunens utveckling av digitala offentliga tjänster. Resultatet påvisar även viss korrelation mellan kommuners populationsstorlek och användarinvolvering av individer med funktionsnedsättning. Ytterligare ett samband som påvisas är korrelation mellan genomsnittlig ålder i en kommunpopulation och kommunens användarinvolvering av individer med funktionsnedsättning. Författarna har även funnit en viss okunskap för behovet av användarinvolvering och att den rådande finansieringsprincipen som gäller i Sverige kan vara ett par av förklaringarna bakom de identifierade sambanden.