Medarbetarsamtal är vanligt förekommande inom organisationer idag men samtidigt beskrivs i aktuella vetenskapliga artiklar att det finns svårigheter med att bekräfta teorier om samtalen uppfyller ett mervärde. Syftet med studien är att undersöka och diskutera mervärdet med medarbetarsamtal utifrån intervjuer på ett stort industriföretag. Totalt genomfördes 12 intervjuer med fackliga representanter, operatörer, chefer och tjänstemän. Resultatet visar att upplevelserna av medarbetarsamtal skiljer sig mellan de olika parterna. Majoriteten av informanterna beskriver ett upplevt mervärde. En av skillnaderna mellan parterna är att operatörerna inte beskriver mervärde. Ett av de huvudområden som nämns vid beskrivningar av mervärde är vikten av att ha en avsatt tid med sin chef. Resultatet visar vidare att medarbetarna har en god relation mellan medarbetare och chef. En del av informanterna menar att relationen påverkas av medarbetarsamtalet medan andra påpekar att det kommer från den dagliga kontakten. Majoriteten av informanterna menar att medarbetarsamtalet ska fungera som ett forum för att diskutera känsliga frågor, det nämns att det kan användas för att fånga upp problem. I diskussionsdelen redovisas att mervärdet som informanterna upplever skulle kunna uppnås med hjälp av utvecklande samtal i grupp (USG).

Made available in DSpace on 2014-06-12T23:13:47Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo8732_1.pdf: 1892416 bytes, checksum: 0b1d1d08814b0c25511ecc493774fed1 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2007 / A Esclerose sistêmica (ES) é uma doença do tecido conjuntivo, pouco freqüente, de etiologia desconhecida, que acomete preferencialmente mulheres. Envolve múltiplos órgãos e é subdividida em dois grupos: a forma difusa, mais grave, e a limitada, denominada de CREST (Calcinose, Raynaud, hipomotilidade Esofageana, eSclerodactilia, Telangiectasia). O fenômeno de Raynaud (FR) é a manifestação vascular mais freqüente e precoce. As alterações vasculares são mais evidentes na forma limitada, sendo a doença microvascular um dos seus marcadores. O envolvimento macrovascular parece ser um achado mais que casual, associado a um aumento da morbi-mortalidade durante a evolução da doença. A relação entre a manifestação macrovascular e dislipidemia tem sido descrita, podendo haver associação entre aterosclerose e ES, apesar dos achados histológicos não evidenciarem presença de ateroma. A doença macrovascular nos esclerodérmicos tem sintomatologia similar à da doença ateromatosa e pode ser diagnosticada por vários métodos: questionários específicos de claudicação intermitente (CI), índice tornozelo/braço (ITB), ultra-sonografia Doppler (USG Doppler), espessamento do complexo íntima-medial (CIM), angiotomografia, angioressonâ ncia e a arteriografia padrão ouro de diagnóstico. Este artigo tem como objetivo revisar os aspectos descritos na literatura sobre o acometimento da macrovasculatura na ES

För att uppskatta inläckage till en bergförlagd tunnel finns ett antal analytiska modeller som tar hänsyn till parametrar som hydraulisk konduktivitet, storlek på tunnel och hur djupt tunneln är förlagd. Ett antagande i samtliga analytiska modeller är en homogen och isotrop geologi. I verkligheten är detta sällan fallet, som i exempelvis Kista, strax norr om Stockholm, där en VA-tunnel har drivits under 2017 och inläckaget till tunneln överskrider kravet som baserats på en analytisk modell. En modell utvecklas över områdets geologi och grundvattenmagasin för att simulera grundvattennivåer med och utan inläckage till en bergförlagd tunnel. Avsänkningens utbredning till följd av tunneln är ett s.k. influensområde. Modellen utvecklas i ett relativt nytt modelleringsverktyg, MODFLOW-USG, som utnyttjar ostrukturerade rasternät för att bättre representera tunnelsträckning och öka numerisk stabilitet. Geologin modelleras utifrån jorddjup, bergöveryta och geotekniska undersökningar som utförts i området. Hydraulisk konduktivitet i berget approximeras med hjälp av SGU:s brunnsarkiv. Dessutom utvecklas en modell som innehåller en anslutande tunnel och två st sprickzoner i berget. Jämfört med det influensområde som skattats i tunnelns MKB visar modellen på ett mindre influensområde i vissa riktningar och ett större i andra riktningar. Resultaten bekräftar att influensområdet ökar med ett ökat inläckage, och att en numerisk modell är bättre på att representera områdesspecifik geologi än en enkel vattenbalansmodell. Influensområdet i det undre magasinet i Kista bedöms vara cirka 24,4 ha stort. Enligt den numeriska modellen ger en förändring i inläckage på 0,01 l/min och m tunnel en ökning respektive miskning av influensområdet med cirka 19 %. Vidare visar arbetet på att val av analytisk modell för att skatta inläckage kan påverka skattning med en faktor 3. För att hantera osäkerheter i skattning av inläckage föreslås att flera olika värden på inläckage simuleras för att bedöma influensområdets utbredning och för att skapa en uppfattning om hur storleken på inläckaget påverkar influensområdets utbredning. / To determine leakage into rock tunnels one can choose between a range of analytical models. Common to all analytical models is their inability to reflect complex hydrogeological settings and only taking into account hydraulic conductivity, dimensions of the tunnel and tunnel depth. In Stockholm, Sweden, a rock tunnel built in 2017 currently exceeds maximum allowed leakage which was derived from an analytical model. A model is developed to represent the site’s hydrogeological settings. The model is used to simulate groundwater levels with and without representation of the tunnel, the area of influence being the difference between the two. A Voronoi-cell unstructured grid is implemented in MODFLOW-USG to improve representation of complex geology and increase numerical stability. Geology is modeled using soil depth, bed rock surface and geotechnical investigations. Rock hydraulic conductivity is derived from a well archive. A second model is developed to represent geological fault zones and a connecting tunnel. The model verifies the positive relationship between magnitude of leakage and size of the zone of impact. Results also show an improved approximation of the zone of impact as compared to an earlier approximation derived from a simple water balance. The numerical models predicts a larger zone of impacts in some areas and a smaller zone of impact in other areas. Furthermore, the numerical model shows that a change in leakage of 0,01 l/min and m tunnel can alter the size of the zone of impact by about 19%. By comparing some of the most well-known analytical models to predict leakage it is found that the approximation can differ by a factor 3 using identical parameter values. To reflect the uncertainty in predicted leakage the author recommends simulating a numerical model with varying magnitudes of leakage. This will help in risk assessment and identify a site specific relationship between magnitude of leakage and area of influence.

The al-Qaeda Organization (AQO) and the Islamic State Organization (ISO) are transnational adversaries that conduct terrorism in the name of Sunni Islam. It is declared U.S. Government (USG) policy to degrade, defeat, and destroy them. The present book has been written to assist policymakers, military planners, strategists, and professional military educators whose mission demands a deep understanding of strategically-relevant differences between these two transnational terrorist entities. In it, one shall find a careful comparative analysis across three key strategically relevant dimensions: essential doctrine, beliefs, and worldview; strategic concept, including terrorist modus operandi; and specific implications and recommendations for current USG policy and strategy. Key questions that are addressed include: How is each terrorist entity related historically and doctrinally to the broader phenomenon of transnational Sunni “jihadism”? What is the exact nature of the ISO? How, if at all, does ISO differ in strategically relevant ways from AQO? What doctrinal differences essentially define these entities? How does each understand and operationalize strategy? What critical requirements and vulnerabilities characterize each entity? Finally, what implications, recommendations, and proposals are advanced that are of particular interest to USG strategists and professional military educators? / https://dc.etsu.edu/etsu_books/1127/thumbnail.jpg