The main problem encountered in this thesis is the lack of research and knowledge of selective laser melted-printing with Uddeholm Dievar®. This absence of information could cause issues regarding quality and properties of the alloy as well as uncertainty regarding an appropriate heat treatment cycle. This thesis mainly focuses on observing the changes that occur in the microstructure when Uddeholm Dievar® is manufactured through the additive manufacturing (AM) method known as selective laser melting (SLM). The SLM- method consists of a high-power laser that melts together thin layers of powder, one layer at a time, until a three-dimensional product is created according to selected drawings. The methodology on which this thesis is based on is the execution of a theoretical study, scientific experiments and thermodynamic calculations. Analysis of the microstructure is performed using a scanning electron microscope with techniques such as Energy-dispersive X-ray spectroscopy (EDS) and Electron backscatter diffraction (EBSD). The purpose of the methods are to map the constituent elements of the alloy and observe the orientation of the crystallographic phases in the atomic lattice respectively. The results show that the powder, both before and after printing, mainly consists of martensite with a low amount of residual austenite. The amount of primary carbides is relatively low and has been classified as MC (V-rich) and/or M6C (Mo- rich) type. The remaining residual austenite could be explained by the segregation of constituent alloying elements, where the carbon content is a dominant factor to why the MS -temperature lowers significantly causing the presence of retained austenite even though SLM has a cooling rate that varies between 103 and 108 [K/s]. / Det huvudsakliga problemet som denna avhandling behandlar är bristen på forskning och kunskap inom selective laser melting (SLM) 3D-printing med Uddeholm Dievar®. Avsaknaden kan leda till sämre kvalité och produktegenskaper hos legeringen. Det kan även leda till ovisshet gällande val av lämplig värmebehandling. Arbetet fokuserar på att dokumentera utformningen av stålets mikrostruktur när Uddeholm Dievar® tillverkas med den additiva tillverkningsmetoden SLM. Tillverkningsprocessen består av en högeffektslaser som detaljerat smälter samman tunna lager pulver, ett lager i taget, tills att en tredimensionell produkt skapats utefter valda ritningar. Använda metoder är; utförandet av en teoretisk studie, vetenskapliga experiment och thermodynamiska beräkningar. Analys av mikrostrukturen genomförs med hjälp av svepelektronmikroskåp där teknikerna Energy-dispersive X-ray spectroscopy (EDS) och Electron backscatter diffraction (EBSD) används. Syftet med EDS är att kartlägga de ingående elementen i legeringen, syftet med EBSD är att se orientering av de kristallografiska faserna i atomgittret. Resultaten visar på att legeringen, både före och efter printing, till största del består av martensit med en låg mängd restaustenit. Mängden primärkarbider är relativt låg och har klassifiserats som typen MC (V-rik) och/eller M6C (Mo- rik). Den kvarstående restausteniten kan möjligen förklaras av segringen av ingående legeringsämnen där kolhalten är en dominerande faktor som sänker MS-temperaturen. Detta gör att restaustenit förekommer trots den höga kylhastigheten som varierar mellan 103 och 108 [K/s] i SLM.

I detta examensarbete har undersökningar kring finfrästa ytor i härdat verktygsstål utförts i samarbete med verktygsstålsproducenten Uddeholms AB i Hagfors. Vid spånskärande bearbetning påverkas materialet ibland negativt. En försöksserie om totalt 90 finfrästa ytor i härdade varmarbetsstålen Uddeholm Orvar Supreme och Uddeholm Dievar har frästs, mätts och utvärderats för att ta reda på hur fräsprocessen inverkar på materialets egenskaper. Det visar sig att materialet påverkas olika mycket beroende på hur fräsningen utförs och med vilken typ av fräsverktyg som används. I detta arbete har endast ändradiefräsar av solid hårdmetall använts. Analysen av ytorna har gjorts med en rad mätmetoder så som optisk ytjämnhetsmätning, hårdhetsmätning med Vickersmetoden, restspänningsmätning med röntgendiffraktion och okulär inspektion av stålets mikrostruktur i ljusmikroskop. Mätningarna utfördes för att se hur materialet påverkas mekaniskt av bearbetningen.   I de mest ogynnsamma försöksfallen är den mekaniska påverkan från fräsbearbetningen av stålets ytor så stor att bearbetningen riskerar försämra tillverkade komponenters livslängd sett ur utmattningssynpunkt. Målet med arbetet är att identifiera det mest gynnsamma sätt fräsningen kan utföras på för att kunna minimera påverkan på materialets egenskaper. Detta ger möjligheten för Uddeholms AB att ge faktabaserade råd till sina kunder om vilket körsätt som ger minsta påverkan av verktygsstålet vid bearbetning. Kunderna kan nyttja då materialet till dess fulla kapacitet. / In this thesis, investigations on hardened finish milled surfaces was done in collaboration with the tool steel manufacturer Uddeholms AB in Hagfors, Sweden. The steel material is affected by machining operations, sometimes in a negative destructive manner. An experimental test series containing a total of 90 surfaces in hot work steels Uddeholm Orvar Supreme and Uddeholm Dievar were milled, measured and evaluated to clarify the milling operations effect on the steels mechanical properties. It was found that the material is affected differently according to how the milling was preformed and with which type of milling tool. In this thesis, only solid carbide end-radius milling tools were used. The surface analysis were conducted with a range of measuring techniques including optical surface roughness measurements, hardness measurements in Vickers scale, residual stress measurements with X-ray diffraction (XRD) and microstructural analysis with optical light microscope. These measurements were conducted in order to determine the milling operations mechanical affects and grade of alteration of the tool steels surfaces. In the least favorable cases, the effect from machining are so profound, that degradation of produced components can be expected in terms of fatigue wear resistance. The goal of the thesis is to identify the most favorable process parameters, in order to minimize degradation of the tooling material in customer user cases, together with the opportunity to give fact based advice to Uddeholms AB customers on the most favorable process parameters in finish milling with radius-mills of hardened hot work tool steels. In this way the customer can utilize the tooling material at its full potential.