Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket stöd ensamkommande ungdomar upplever sig få från socialtjänsten och hur de anser att de inkluderas i arbetet som rör dem när de ankommer till Sverige. Sex stycken ungdomar intervjuades i vår studie, samtliga kom hit som ensamkommande ungdomar för minst tre år sedan. Intervjuerna utgick ifrån ungdomarnas egna upplevelser av socialtjänsten. Det inhämtade materialet kodades och delades in i fyra kategorier. Dessa var: Äntligen framme, Förtroendet för socialtjänsten, Lyssna och förklara samt Tack Sverige. Resultatet analyserades i sin tur utifrån Eides fasmodell. Resultatet och analysen visar att stödet upplevs olika beroende på relationen ungdomen har gentemot sin socialsekreterare. Det visar att ungdomarnas förtroende för socialsekreteraren är av vikt för att de ska ta tillsig stödet som erbjuds. Således visar resultatet att majoriteten av ungdomarna upplever att socialsekreterarna lyssnar på dem, men inte inkluderar dem i själva beslutsprocessen. Slutsatsen av studien är att den enskilde socialsekreteraren har en viktig roll då ungdomarna som haft en bra kontakt med sin socialsekreterare upplever stödet positivare än de som inte haft lika god kontakt. / The purpose of this paper is to examine what support unaccompanied young refugees feel they receive from the social services, and how they believe they are included in the work regarding them as they arrive in Sweden. Six youth were interviewed in our study, all came here unaccompanied at least three years ago. The interviews were based on their own experiences of the social services. The collected material was coded and divided into four categories. These were: Finally arrived, Trust in the social services, Listen and explain as well as Thank you Sweden. The results were analyzed according to Eides phase model. The results and analysis show that the support is experienced differently depending on the relationship the young person has with his or her social secretary. They show that the youths trusting in the social secretary are important for them to be able to accept the support offered. Therefore the results show that the majority of the youth feel that social workers listen to them, but do not include them in the decision process itself. The conclusion of the studies is that the individual social secretary plays an important part as the youth that has had a good connection with them experience the support more positive as opposed to those who hasn’t had an as good of a connection.

<p>This paper’s chief focus lays in essence, in the examination of what the eventual relevance of the internet has for refugee youth in Sweden, regarding the realisation of a sense of community and participation therein. Rather than acquiring grounds with which to make generalisations feasible, it is an approach towards attaining a better comprehension in understanding the significance of a youth’s views and perceptions, through which ultimately also their internalisation, of the internet as a medium towards eventual capitalisation of the cybersocial potential. However, by ‘sense of community’, this primarily refers to interactional and relational aspects, rather than on premises of eventual membership within forums that may in turn prove to be ’dormant’.</p>

<p>Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser. Metoden som användes var fyra intervjuer med narrativ teori som inspiration för att få fram personalens berättelser istället för enbart svar på ställda frågor och få en djupare förståelse för personalens påverkan på verksamheten och de ensamkommande flyktingungdomarna. Resultatet visade att personalen arbetar utifrån samtal för att skapa en ömsesidig trygghet och tillit inom boendet och genom det sker en samhällsintroduktion och integration för de ensamkommande flyktingungdomarna med en samtidig respekt och förståelse för deras egen kultur. Utifrån detta arbete skapas en värdegrund hos ungdomarna i svensk demokrati och en utveckling av deras identitet. Analysen av berättelserna visar att de fem ord som är målsättningsord för organisationen, samhörighet, egenvärde, samhällsintroduktion, ansvar och möjligheter kan sammanfattas till den demokratiska värdegrunden som arbetet sker utifrån.</p> / <p>Every year a great number of children and youth come to Sweden without any parent or legal guardian, seeking asylum, they are called unaccompanied refugee youth. These unaccompanied minors are entitled to protection, school, healthcare and a meaningful everyday life, where they can make social contacts. These minors need stability and normality in their life to be able to develop, feel secure and have a chance to a good life. The municipality has the responsibility for the minors living conditions and care and this demands competent and knowledgeable personnel to work with these minors. The purpose of the study was to examine how personnel in housing for unaccompanied refugee youth work with meaning, identity and security across cultural borders. The method was four interviews with narrative theory as inspiration to get stories more than just answers to questions and a deeper knowledge for the personnel’s influence on the organization and the unaccompanied refugee youth. The result showed that the personnel worked from conversation to create a mutual security and trust within the housing and through that a community introduction and integration takes place with a simultaneous respect and understanding for the youths own culture. From this basic values are created for Swedish democracy and development of the youth’s identity is created. The analysis of the stories shows that the five words that is the aim for the organization, solidarity, self-worth, community introduction, responsibility and possibilities can be concluded as the democratic basic values that the personnel work is conducted from.</p>

This paper’s chief focus lays in essence, in the examination of what the eventual relevance of the internet has for refugee youth in Sweden, regarding the realisation of a sense of community and participation therein. Rather than acquiring grounds with which to make generalisations feasible, it is an approach towards attaining a better comprehension in understanding the significance of a youth’s views and perceptions, through which ultimately also their internalisation, of the internet as a medium towards eventual capitalisation of the cybersocial potential. However, by ‘sense of community’, this primarily refers to interactional and relational aspects, rather than on premises of eventual membership within forums that may in turn prove to be ’dormant’.

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser. Metoden som användes var fyra intervjuer med narrativ teori som inspiration för att få fram personalens berättelser istället för enbart svar på ställda frågor och få en djupare förståelse för personalens påverkan på verksamheten och de ensamkommande flyktingungdomarna. Resultatet visade att personalen arbetar utifrån samtal för att skapa en ömsesidig trygghet och tillit inom boendet och genom det sker en samhällsintroduktion och integration för de ensamkommande flyktingungdomarna med en samtidig respekt och förståelse för deras egen kultur. Utifrån detta arbete skapas en värdegrund hos ungdomarna i svensk demokrati och en utveckling av deras identitet. Analysen av berättelserna visar att de fem ord som är målsättningsord för organisationen, samhörighet, egenvärde, samhällsintroduktion, ansvar och möjligheter kan sammanfattas till den demokratiska värdegrunden som arbetet sker utifrån. / Every year a great number of children and youth come to Sweden without any parent or legal guardian, seeking asylum, they are called unaccompanied refugee youth. These unaccompanied minors are entitled to protection, school, healthcare and a meaningful everyday life, where they can make social contacts. These minors need stability and normality in their life to be able to develop, feel secure and have a chance to a good life. The municipality has the responsibility for the minors living conditions and care and this demands competent and knowledgeable personnel to work with these minors. The purpose of the study was to examine how personnel in housing for unaccompanied refugee youth work with meaning, identity and security across cultural borders. The method was four interviews with narrative theory as inspiration to get stories more than just answers to questions and a deeper knowledge for the personnel’s influence on the organization and the unaccompanied refugee youth. The result showed that the personnel worked from conversation to create a mutual security and trust within the housing and through that a community introduction and integration takes place with a simultaneous respect and understanding for the youths own culture. From this basic values are created for Swedish democracy and development of the youth’s identity is created. The analysis of the stories shows that the five words that is the aim for the organization, solidarity, self-worth, community introduction, responsibility and possibilities can be concluded as the democratic basic values that the personnel work is conducted from.