No description available.

Cette thèse aborde de façon systémique l’analyse de la situation des TICs en Afrique Centrale, elle identifie les problématiques liées à l’accès universel et étudie les politiques d’harmonisation des TICs. Cette analyse conduit alors à proposer une cartographie cible intégrée permettant de réduire la fracture numérique. Non seulement les différentes technologies optiques et radio large bande sont mises à contribution mais décrites en vue de relater les notions de base permettant d’appréhender les avantages et inconvénients de chaque technologie. Ceci a permis par la suite de proposer une démarche méthodologique de modélisation de l’indicateur d’accès au service universel couplée à une stratégie d’optimisation révélant, d’une part le gap technologique à combler et d’autre part, prédisant le niveau d’accès technologique à atteindre en fonction des politiques d’investissement du Fonds de Service Universel. Aussi, outre la proposition de cette démarche de modélisation cette thèse apporte une autre contribution en développant un modèle d’architecture réseau basé sur les technologies radio et en proposant une méthodologie consistant à intégrer les différents paramètres impliqués dans le choix des technologies à déployer en vue de l’accès au service universel. De plus, elle se projette dans l’évolution future de la technologie en offrant une ouverture sur les technologies hybrides. / This thesis deals systematically with the analysis of the situation of ICTs in Central Africa, it identifies the problems related to universal access and studies ICTs harmonization policies. This analysis then enables the proposal of an integrated target mapping to reduce the digital divide. Not only the different optical and radio broadband technologies are used but described to relate the basic concepts allowing to apprehend the advantages and disadvantages of each technology. This allowed us to propose a methodological approach to modeling the universal access and service indicator coupled with an optimization strategy revealing, on the one hand, the technological gap to be filled and on the other hand, predicting the access level based on technologies to achieve in accordance with the investment policies of the Universal Service Fund. Besides the proposal of this modeling approach, other contributions of this thesis is developing a network model architecture based on radio technologies and proposing a methodology consisting of integrating the various parameters involved in the choice of technologies to be deployed for access and universal service. In addition, it is projected into the future evolution of solutions that leads to hybrid technologies.

The rapid emergence of broadband, or always-on Internet, during the course of the last decade, has increased the importance of the so- called information society in urban and industrialized societies world- wide. Liberalized information and communications technology (ICT) market forces worldwide have however failed to supply these services to rural and low-income regions resulting in the so-called digital divide. One financial tool, adopted by many developing nations to drive broadband investments in underserved areas, is the universal service fund (USF), a public fund mainly levying its resources from ICT market players. USFs have previously been used to fund telecom networks but with the growing importance of broadband, structural and regulatory discrepancies are preventing USFs from adequately supporting broadband investments. Currently, little up-to-date academic theory exists within this field; thus, this thesis serves to outline principles that policy-makers and regulators need to consider when designing or reforming universal service fund mechanisms. The research is based on a series of qualitative country case studies investigating policy, procedural, and executional aspects related to USFs and rural broadband. Publicly available material has been complemented with interviews of stakeholders from various levels to establish a holistic empirical base upon which conclusions have been drawn. The conclusions outline principles governing public involvement in USFs, roles played by various stakeholders in the broadband ecosystem, and strategies for rural broadband network deployment. / Framfarten av bredband under det senaste årtiondet har ökat vikten av det så kallade informationssamhället i de industrialiserade och urbaniserade samhällen. Marknadskrafterna inom den liberaliserade informations- och kommunikationsindustrin har dock misslyckats med att göra dess tjänster tillgängliga till glesbefolkade och låginkomstregioner, vilket har lett till en digital klyfta. Ett finansiellt hjälpmedel som många utvecklingsländer har anammat för att påskynda bredbandsinvesteringar i regioner med få bredbandsuppkopplingar är fonder för samhällsomfattande tjänster (USF), som är en offentlig fond vilken får den största delen av sitt kapital genom en pålaga på intäkterna från aktörer inom informations- och kommunikationsindustrin. USF:er har tidigare använts för att finansiera telekomnätverk, men i takt med att bredbandets ökande genomslag i samhället har strukturella och regleringsmässiga problem med USF:erna uppdagats vilka hindrar dem från att effektivt stödja bredbandsinvesteringar. För närvarande finns lite akademisk teori på området, och sålunda syftar denna uppsatts till att tillhandahålla principer vilka beslutsfattare och regulatorer bör efterfölja vid utformning eller reformering av mekanismer för samhällsomfattande tjänster för bredband. Arbetet baseras på en serie kvalitativa fallstudier av länder med policy, procedurella och verkställande aspekter kopplade till USF:er i områden med få bredbandsuppkopplingar i fokus. Material tillgängligt för allmänheten har kompletterats med intervjuer av intressenter från olika organisations- och samhällsnivåer för att skapa en heltäckande empiri på området från vilka slutsatser har dragits. Slutsatserna innehåller principer som rör offentlig inblandning i USF:er, roller för samhällets olika intressenter i ett ekosystem för bredband, samt strategier för utbyggnad av bredbandsnätverk i glesbefolkade områden.