The 1960s was the stage for a global changes and the uprising of social movements. The world changed it´s form when the older generation was approach was set against the younger generation. The memories of the 1960s and 1970s are still present like a shadow in the Swedish society and in our culture. This period had the whole world on it´s toes and it took years before the political and civil unrest settled. This study is an examination of the tv-serie Upp till Kamp (2007) and the film Tillsammans (2000), where the principal purpose is to examine and compare their representation of the use of history. The first part is looking at how both of the mediums are reconstructing the Swedish national narrative of the 1970s. And the second part is trying to put the films into a context by illustrating the contradicting attributes of how their societies are portrayed in these two films. These contradictions are based on four themes that is found in both of the movies; gender, generation, class and social movements. The conclusion of the study shows that the two films are creating two different pictures of the 1970s Swedish society. Upp till Kamp are reconstructing the most common perspective in Swedish history; the male perspective. Where as Tillsammans illustrate the women’s everyday life and the social struggle, and it even shows the children’s perspective. The comparison between how the two films use the four different themes was helpful in highlighting what type of narrative the two filmmakers chose for their view of the 1970s in Sweden, and what they chose to leave out. Which leads to a discussion about how film as a medium is a great tool for mediating history, but also due to the constant reproduction of the same type of narratives. And this shows why films that reconstruct history needs to be questioned, because other important narratives might be left out.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ”Modstrilogin” (1968- 79- 93) och tv-serien ”Upp till Kamp!” (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum. Resultatet har blivit att filmerna skildrar framförallt ungdomskulturen med dess kritik mot välfärdssamhället riktas, men skillnaden är att ”Upp till Kamp!” tar upp ett politiskt engagemang, vilket ”Modstrilogin” saknar, men likheten ligger i att de har liknande värderingar när det handlar om problematiseringen av välfärdssamhället och droger.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ”Modstrilogin” (1968- 79- 93) och tv-serien ”Upp till Kamp!” (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum. Resultatet har blivit att filmerna skildrar framförallt ungdomskulturen med dess kritik mot välfärdssamhället riktas, men skillnaden är att ”Upp till Kamp!” tar upp ett politiskt engagemang, vilket ”Modstrilogin” saknar, men likheten ligger i att de har liknande värderingar när det handlar om problematiseringen av välfärdssamhället och droger.

Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid. Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion. Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet. Populärmusik i film har inte tidigare inrymts i teorier kring medier och minnen i någon nämnvärd utsträckning. Det kan ha att göra med att populärmusiken snarare komplicerar än förstärker kulturella minnen. I uppsatsen framträder att kollektiva kulturella minnesbilder både kan förstärkas och försvagas när filmens bilder samverkar med populärmusik. Populärmusik som spelar i samtakt med filmens rörliga bilder kan bidra till att emotionalisera historien och förstärka de kulturella minnena av sextiotalet. Minnesbilder kan också försvagas i möten med populärmusik, vilket särskilt framträder då musiken innehåller sång och utgör det dominerande ljudet.