När urbaniseringen ökar i världen och människor i allt högre grad flyttar till städer, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. Grönområden har positiva effekterinte bara på människor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har även positivaeffekter på djur- och växtliv och bidrar till att motverka den uppvärmning som sker i städer. Detråder en vetenskaplig konsensus om att grönområdens fördelar överväger nackdelarna,framförallt synsättet att grönområden ses som mark där potentiell urban närvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönområden.Stockholm är Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar på att dettaförhållande kommer att hålla i sig och Stockholm kommer att fortsätta att växa för varje år.Detta gör att staden behöver bygga bostäder och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att påverka de urbana grönområdena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgängligheten till två grönområden i Stockholms län, Stora Ursvikoch Årstafältet. I dessa områden planeras det för nybyggnation av framförallt bostäder men ävenannan verksamhet. Jämförelsen genomförs från dagsläget till hur situationen kan komma att seut i framtiden när den urbana närvaron är på plats.Tillgänglighetsanalysen genomförs från kollektivtrafiksstationer (tunnelbana och tvärbana) ochgrönområdena. Studien fokuserar på de människor som på egen hand tar sig till grönområdenavia dessa kollektiva transportmedel. GIS-analysen är en cost distance-analys som beräknaravståndet mellan stationer och grönområden. Resultaten visar att tillgängligheten i Stora Ursvikförsämras i framtiden för de stationer som befinner sig i västlig riktning från grönområdet ochgenerellt blir grönområdet mer otillgängligt då nybyggnationen i kombination medomkringliggande motorvägar avskärmar området mer än i dag. Resultaten för Årstafältet liknardem för Stora Ursvik då tillgängligheten generellt försämras från samtliga omkringliggandestationer då den framtida nybyggnationen även här isolerar det kvarvarande grönområdet på etttydligare sätt än jämfört med dagens mer öppna Årstafält.

Syftet med studien är att analysera och diskutera broars roll i stadsplanering, som ett strategiskt verktyg för att stimulera invånarnas rörlighet och minska segregationen mellan stadsdelarna. Undersökningen fokuserar på den "kontroversiella bron” mellan stadsdelarna Rinkeby och Stora Ursvik i norra Stockholm, som har varit ämne för politisk debatt samt trafikbegränsande åtgärder. Uppsatsens syfte är att få en konkret förståelse för varför bron har varit stängt, sedan den färdigställdes år 2017. Studien har genomförts med hjälp av tidigare forskning inom studiens fokusområde, relevanta teoretiska ramverk samt semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän som är välinformerade om broprojektet och en enkätundersökning till boende i området med frågor om brons påverkan. Majoriteten av de som har medverkat i enkätundersökningen upplever en fördelaktighet med att behålla bron, då det inte bara främjar rörligheten, utan bidrar till ett mindre gap mellan stadsdelarna och ett mer inkluderande samhälle. Enligt tjänstemän är bron mellan Ursvik och Rinkeby betydelsefull brytpunkt i förbindelse mellan stadsdelar för att bryta de befintliga psykosociala barriärerna som uppstår. Detta bidrar till ett öppet samhälle av solidaritet bland invånarna.