Ett utbildningspolitiskt dilemma

Abstract Title: SFI- individualized? A qualitative study on students who combine SFI with work.   A report published by the Government regarding the individualization of the education of Swedish For Immigrants (SFI) has shown that the individualization of SFI studies is essential for students who combine their studies with work. The report also arises a problem, namely that there are largely SFI students working in parallel with their studies that choose to cancel their SFI studies. This became the starting point for our study. What is requested in the SOU report is individual adaptation to a greater extent, especially when the working SFI students are able to complete the education. With our study we aim to understand how these working students experience individualization and the ability to combine work and study effectively, the starting point being that individualization is necessary for students. To gather empirical material for our study we have done a qualitative research including 14 interviews with SFI students who combine their studies with work. After gathering our empirical material from our interviews, we then presented the results and analyzed them with the help of our theories. The theories used in this study are Herbert Blumer's “symbolic interactionism” and Magnus Persson’s “educational resources”.   Based on the study results it appears from several students that most SFI students feel that individualization is needed, but that it is currently inadequate and perceived as problematic by the students. The lack of individualization is made visible in everyday teaching, where the experiences and the consequences of it mean the following; Through the study we have found that in the SFI classes there are major differences among students' knowledge in the Swedish language and their conditions for learning. Nevertheless, these students are put in the same class and have the same school information to solve, which indicates that an individualization of the studies is missing. We have also come to understand that SFI students family situation has a major influence on how they choose to conduct their SFI studies. However, what influences students more in how they feel that the studies are individualized to their needs, are the SFI students earlier educational resources which becomes an important part in this study.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i det faktum att hemsidan SO-rummet.se, en digital utbildningsresurs med inriktning mot SO-ämnena, är mycket välbesökt och rekommenderad av en rad olika aktörer, från Skolverket till enskilda lärare. Trots detta är hemsidan sparsamt beforskad. Vad är det egentligen som möter alla skolungdomar som använder hemsidan? I detta arbete granskas SO-rummets kvinnohistoriska skildringar. Syftet är centrerat kring att öka kunskaperna om hur kvinnor och kvinnohistoria skildras i utbildningsmaterial samt hur kvinnohistoria generellt skildras. Klas-Göran Karlssons historiebruksterminologi fungerar som teoretiskt analysverktyg. Materialet består av 78 kvinnohistoriska artiklar från SO-rummet, vilka analyseras kvalitativt. Resultatet visar att kvinnor skildras på två diametralt olika sätt i SO-rummets artikelmaterial. Genom den kvinnohistoriska ambition som presenteras på SO-rummet uppkommer en viss typ av kvinnoskildringar. Utgångspunkten är då ett moraliskt historiebruk. I skildringarna återfinns också ett vetenskapligt historiebruk, men även genusteoretiska resonemang om kvinnors villkor i olika tider, vilket här bedömts som ett ideologiskt historiebruk. Kvinnor skildras sakligt och med fokus på deras bedrifter. I analysens andra del undersöks istället kvinnoskildringar som skiljer sig från de som tidigare uppmärksammats. Dessa skildringar bedöms som uttryck för ett så kallat ideologiskt patriarkalt historiebruk. Kvinnor skildras med ett manligt fokus och när de väl uppmärksammas som individer, skildras de som inkompetenta och med fokus på deras privatliv och utseenden. Stereotypa uttalanden om kvinnor problematiseras ej. Dessa två olika typer av kvinnoskildringar är dock inte särdeles åtskilda i materialet, utan där möts de, om än i olika hög grad i olika artiklar. Därav torde det vara svårt för elever att hantera de patriarkalt ideologiska kvinnoskildringarna, eftersom de samexisterar med innehåll med ett annat budskap. Konsekvenserna av ett ideologiskt patriarkalt historiebruk bedöms drabba både elevernas förmåga att resonera historiskt samt deras eget existentiella historiebruk. Ett annat resultat rör just arbetet med ett ideologiskt patriarkalt historiebruk, en specificering av ideologiskt historiebruk som är okänd sedan tidigare för uppsatsförfattaren, men som här fungerat väl som analysverktyg. Detta tyder på att begreppet kan vara användbart även för andra.