I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning – och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt. Här intresserar jag mig för det specifika i ett u-teknologiskt vetande, men även dess plats i en utbildningsdiskursiv praktik där dimensioner som vetenskap, teknik och utveckling är centrala för en förståelse av detta vetande. En mer övergripande linje i denna undersökning är även en diskussion av sättet att tänka kring utbildning igår, idag och imorgon, och detta i perspektivet av det moderna samhällets föränderlighet eller tröghet.

Digitaliseringen i samhället går snabbt framåt men det är inte alltid enkelt att utveckla   digitala tjänster, framförallt inte inom den offentliga sektorn. Inom skolväsendet har    digitaliseringen gått långsamt och mött utmaningar i form av bristen på digital kompetens, säkerställa att elever inte hamnar i ett digitalt utanförskap och en ständigt    växande EdTech-marknad. När covid-19-pandemin drabbade världen valde Sverige     att stänga gymnasie- och högskolor och bedriva all undervisning på distans. Denna    studie har undersökt hur gymnasielärare har upplevt hur digitaliseringsarbetet i    svenska gymnasieskolor har påverkats under covid-19-pandemin när de har tvingats    att bedriva undervisning på distans. Syftet har varit att få en större förståelse för hur    skolor har hanterat pandemin och på vilket sätt det har påverkat skolors    digitaliseringsarbete. Gymnasielärare har intervjuats för att ta reda på hur de har    upplevt det digitala arbetet under covid-19-pandemin. Resultatet visar att     gymnasielärare har stött på många utmaningar under pandemin varav det största har     varit att säkerställa elevers närvaro och deltagande under distansundervisningen.    Studien visar att gymnasielärare upplever att det har funnits en brist på    gemensamma digitaliseringsstrategier i organisationen samt att de har fått en ökad     arbetsbelastning i och med att all kommunikation sker digitalt. Resultatet visar också    att när gymnasielärare under covid-19-pandemin har blivit tvingade att utföra allt sitt    arbete på distans med digitala verktyg har de fått upp ögonen för hur undervisning    kan bedrivas med digitala medel och de upplever att digitaliseringsarbetet i skolorna    har tagit ett stort kliv framåt. / Digitalisation in society is advancing rapidly, but it is not always easy to develop digital  services, especially not in the public sector. In the school system, digitalisation has been slow and faced challenges in the form of a lack of digital competence, ensuring that  students do not end up in digital exclusion and an ever-growing EdTech market. When    the Covid-19 pandemic hit the world, Sweden chose to close universities and upper    secondary schools and conduct all distance learning. This study has examined how upper secondary school teachers have experienced how the digitalisation in Swedish     upper secondary schools has been affected during the Covid-19 pandemic when they    have been forced to conduct distance learning. The aim has been to gain a greater    understanding of how schools have handled the pandemic and in what way it has     affected schools' digital work. High school teachers have been interviewed to find out    how they have experienced the digital work during the Covid-19 pandemic. The     results show that high school teachers have encountered many challenges during the     pandemic, the largest of which has been to ensure students' presence and participation    during distance education. The study shows that upper secondary school teachers     feel that there has been a lack of common digitalisation strategies in the organization    and that they have had an increased workload as all communication takes place    digitally. The results also show that when high school teachers during the Covid-19    pandemic have been forced to carry out all their work remotely with digital tools, it    has opened their eyes to how teaching can be conducted with digital means and they     feel that digitalisation in schools has taken a big step forward.

For the past 100 years, attempts have been made to develop teaching machines that support students’learning. Judging by the contemporary increase in funding for educational technology companies,there is now more than ever an interest in technology that facilitates learning. As a result of studentsbeing able to interact with learning material via internet-connected devices, it has become feasible toanalyze large quantities of interactional data in order to provide learners with individually tailoredlearning paths. This is one of the services provided by the company Sana Labs. Their algorithms aresaid to equip learners with actionable insights in the form of metrics and recommendations based oninteractions with digital learning platforms. However, the company has limited insight into how thetechnology can be used formatively in a classroom environment.As formative assessment includes clarifying what a student knows in relation to a curriculum goaland modifying learning activities accordingly to improve the student’s prospects to meet that goal, onespecific area of research within formative actions is the notion of feedback. Feedback has in metastudiesshown to be associated with high effect sizes in relation to learning, and how feedback can beconceptualized and implemented in digital learning environments has been investigated specifically.This exploratory study uses design science research to examine potential opportunities and risksassociated with automatically computed feedback in the form of visual metrics and recommendations.When analyzing external factors that affect learning, a behaviorist perspective is applied, and as forinternal processes such as meta-cognition and self-regulation, a constructivist perspective of learningis used. An artifact is developed in the form of a lo-fi prototype including three functions forautomated feedback, which are then evaluated by upper secondary mathematics teachers in Stockholmand a research manager at Sana Labs.The results indicate that it is possible to implement digital feedback strategies according to theliterature of feedback effects, and the technology available as of 2020. The interviewed teachersexpress how the functionality presented in the prototype could be helpful when working withformative assessment. Furthermore, the research manager deemed all of the proposed feedbackfunctions to be technically feasible. Regarding risks accompanying these strategies, a concern of theteachers could be identified, that the automated metrics and recommendations would be based on alimited view of the student’s knowledge. As a direction for further research, additional development ofthe prototyped functions is proposed, along with studies on the relationship between goal-setting andautomated feedback. / De senaste 100 åren har upprepade försök gjorts att utveckla undervisningsmaskiner som stödjerelevers lärande. Att döma av de senaste årens ökade investeringar i företag inom utbildningsteknologi,är intresset för att utveckla teknik som gynnar lärande nu större än någonsin. Som en följd av eleversmöjligheter att interagera med lärandematerial via internetuppkopplade enheter, har det blivit möjligtatt analysera stora mängder interaktionsdata för att ge elever individanpassade vägar för lärande.Detta är en av tjänsterna som erbjuds av företaget Sana Labs. Deras algoritmer uppges rusta elevermed handlingsbara insikter i form av mätvärden och rekommendationer baserade på interaktionermed digitala lärandeplattformar. Företaget har däremot begränsad insikt i hur tekniken kan användasformativt i en klassrumsmiljö.Eftersom formativ bedömning inkluderar att klargöra vad en student vet i förhållande till ettlärandemål, och att modifiera inlärningsaktiviteter därefter för att öka studentens möjligheter attuppnå målet, är feedback ett forskningsområde inom formativa åtgärder. Feedback har i metastudiervisat sig vara förknippad med höga effektstorlekar i relation till inlärning, och hur feedback kankonceptualiseras och implementeras i digitala inlärningsmiljöer har undersökts specifikt.Den här utforskande studien tillämpar design science research för att undersöka potentiellamöjligheter och risker förknippade med automatiskt beräknad feedback, i form av visuella metrikeroch rekommendationer. Utförda analyser av externa faktorer som påverkar lärande görs utifrån ettbehavioristiskt perspektiv, och för interna processer som metakognition och självreglering används ettkonstruktivistiskt perspektiv på lärande. En artefakt utvecklas i form av en lo-fi prototyp med trefunktioner för automatiserad feedback, som sedan utvärderas av gymnasielärare i matematik iStockholm, och en forskningschef på Sana Labs.Studien visar att det är möjligt att implementera strategier för digital feedback i enlighet medlitteratur om effekten av feedback. De intervjuade lärarna uttryckte att de såg hur den presenteradeprototypen kunde bidra i arbetet med formativ bedömning. Forskningschefen bedömde dessutom attalla de föreslagna funktionerna för feedback var tekniskt genomförbara. Gällande risker, kunde en oroidentifieras hos lärarna att automatiserade mätningar av kunskap och rekommendationer skullebaseras på en begränsad bild av en elevs kunskap. För vidare forskning föreslås ytterligare utvecklingav funktionerna, samt studier inom förhållandet mellan målsättning och automatiserad feedback.