Hybrid betyder korsningsform. Jag vill i mitt examnesarbete korsa och förena de områden som intresserar mig mest yrkesmässigt: scenografi, utställningsdesign och uttrycksfull inredningsarkitektur. Jag har undersökt hur man kan tänka kring scenrummet och utställningsrummet och utvecklat ett rumsligt gestaltningskoncept utifrån de behov som finns i verksamheten på det nystartade Fisksätra Museum, i Nacka utanför Stockholm. Det rumsliga koncept jag tagit fram är föränderligt för att kunna fungera i olika typer av sammanhang – för utställningar, scenlösningar och workshops. Väggar ska gå att flytta, spännande rumsligheter ska kunna skapas. Byggdelarna ska i användarens händer kunna leva vidare utanför min inverkan. / Kandidatexamen 2010

<p>I rapporten redovisas arbetet kring framtagandet av ett nytt exponeringssystem och tillhörande rumsliga lösningar till kulturhuset Multeum i Strängnäs. Arbetet är ett resultat av mitt examensarbete i informationsdesign och rumslig gestaltning vid Mälardalens högskola. Jag har med god informationsdesign och med mina kunskaper i rumslig gestaltning utformat ett skissförslag på en ny typ av exponeringssystem. Ett system avsett för fotografier med utgångspunkt från den lokalhistoriska fotosamling Multeum tillhandahåller idag. Arbetet har utförts med respondent och informant -intervjuer, observationer och litteraturstudier.</p><p>Arbetets syfte har varit att ta reda på hur fotografier bäst exponeras i Strängnäsrummet på Multeum med de krav på systemet och flexibiliteten som finns. Hur man kan göra olika utställningar, inom likartade ämnen och kontext, speciella och specifika med hjälp av ett nytt exponeringssystem och specifika rumsfördelningar.</p>

I rapporten redovisas arbetet kring framtagandet av ett nytt exponeringssystem och tillhörande rumsliga lösningar till kulturhuset Multeum i Strängnäs. Arbetet är ett resultat av mitt examensarbete i informationsdesign och rumslig gestaltning vid Mälardalens högskola. Jag har med god informationsdesign och med mina kunskaper i rumslig gestaltning utformat ett skissförslag på en ny typ av exponeringssystem. Ett system avsett för fotografier med utgångspunkt från den lokalhistoriska fotosamling Multeum tillhandahåller idag. Arbetet har utförts med respondent och informant -intervjuer, observationer och litteraturstudier. Arbetets syfte har varit att ta reda på hur fotografier bäst exponeras i Strängnäsrummet på Multeum med de krav på systemet och flexibiliteten som finns. Hur man kan göra olika utställningar, inom likartade ämnen och kontext, speciella och specifika med hjälp av ett nytt exponeringssystem och specifika rumsfördelningar.

<p>This thesis is based on an exhibition at the county museum Upplandsmuseet in Uppsala, Sweden. During an internship at this museum I got a chance to produce an exhibition, with some guidance from the museum staff. This exhibition was created with the purpose of teaching about agriculture in the late 19^th century and also about the magnificent workmanship of Alrik Klingberg, who have carved these wooden objects for over 50 years. Each one of the objects possesses a story and a memory. The memories that Alrik Klingberg has incorporated into the objects are mainly from his childhood at a croft in northern Uppland. Since these memories have an obvious connection with a type of farming that does not exist in present time, it is important that the stories are being told to younger generations. That is why children became the most important target group when creating this exhibition. One effort to strengthen the pedagogy for <em>A life with sculptures </em>was to locate the exhibition near the children’s corner where a lot of families spend their time during the museum visit. During the project I have been forced to realise that the original idea needed to be formed along the changeable process. Everything did not go as planned which, according to my conclusion, is something that belongs within the process. Learning by doing – a standing quotation at the Institution for ABM. In this thesis the process from idea to final exhibition will be described. This one year master’s thesis is a report concerning exhibition techniques, pedagogic tools and the making of an exhibition with personal objects that reveals a story about someone’s life.</p><p><em> </em></p>

This thesis is based on an exhibition at the county museum Upplandsmuseet in Uppsala, Sweden. During an internship at this museum I got a chance to produce an exhibition, with some guidance from the museum staff. This exhibition was created with the purpose of teaching about agriculture in the late 19th century and also about the magnificent workmanship of Alrik Klingberg, who have carved these wooden objects for over 50 years. Each one of the objects possesses a story and a memory. The memories that Alrik Klingberg has incorporated into the objects are mainly from his childhood at a croft in northern Uppland. Since these memories have an obvious connection with a type of farming that does not exist in present time, it is important that the stories are being told to younger generations. That is why children became the most important target group when creating this exhibition. One effort to strengthen the pedagogy for A life with sculptures was to locate the exhibition near the children’s corner where a lot of families spend their time during the museum visit. During the project I have been forced to realise that the original idea needed to be formed along the changeable process. Everything did not go as planned which, according to my conclusion, is something that belongs within the process. Learning by doing – a standing quotation at the Institution for ABM. In this thesis the process from idea to final exhibition will be described. This one year master’s thesis is a report concerning exhibition techniques, pedagogic tools and the making of an exhibition with personal objects that reveals a story about someone’s life.

This thesis is a study of pottery in the museum world. Throughout the study, questions along the lines of how, why and what we exhibit are brought up and answered. The study is done through observations and interviews with seven different museums, four of which are located in Sweden and three in Italy. The author has also used museological literature and theories in order to strengthen the essay and show that the issues brought up in the observations are known since before in the field, but still exist in the museums today.The exhibiting of pottery comes with several issues, such as overcrowding of displays, requirements of pre-knowledge from the visitors, aesthetical problems with broken, coarse or fine pottery and epistemological prob-lems. Epistemology is a subject that seems to be partly ignored in the observed museums, despite it being general knowledge that fewer visitors will read the text the longer it is. Other epistemological problems that are brought up are the issues of text placement, vocabulary and actual mediated information. These problems are brought up throughout the essay and explained, with a smaller section that discusses possible improvements to them, which have been brought up by researchers in the field.In interviews with curators of the museums, thoughts about what the visitors see and understand compared to what the museums want them the see are presented. Also their views on the possibilities of interaction with pottery as a mediator and whether they focus primarily on aesthetics or learning in the exhibitions are shown. This essay is not meant to be a decider between what is right or wrong concerning the exhibiting of pottery, but could be used as a stepping-stone towards such studies. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies. / Den här uppsatsen är en studie av krukor i museivärlden. Genomgående i studien kommer frågor som hur, varför och vad vi ställer ut tas upp och besvaras. Studien har gjorts genom observationer och intervjuer med sju olika museer, fyra belägna i Sverige och tre i Italien. Författaren har också använt sig av museologisk litteratur och museologiska teorier för att stärka uppsatsen och visa att de problem som tagits upp i observationerna är kända sedan tidigare inom fältet, men trots det existerar i museer idag.Utställande av krukor medför flera problem, såsom överfulla montrar, krav på förkunskaper hos besökarna, estetiska problem med trasig, bruks- eller finkeramik samt epistemologiska problem. Epistemologi verkar vara ett ämne som delvis ignoreras i de observerade museerna, trots att det är allmänt känt att färre besökare kommer att läsa texten ju längre den är. Andra epistemologiska problem som behandlas är sådana som textplacering, vokabu-lär och faktiskt förmedlad kunskap. Dessa problem tas upp och förklaras i uppsatsen med en mindre sektion som diskuterar möjliga förbättringar av dem, baserat på idéer från forskare inom fältet.I intervjuerna med curatorer från museerna presenteras deras tankar om vad besökarna ser och förstår jäm-fört med vad museerna vill att de ska förstå. Också deras syn på möjligheterna av interaktion genom krukor och huruvida de fokuserar främst på det estetiska eller pedagogiska i utställningarna visas. Den här uppsatsen är inte menad att skilja mellan rätt och fel vid utställandet av krukor, men kan användas som ett avstamp mot sådana studier. Det här är en två-årig masteruppsats i Arkiv-, Biblioteks- och Museivetenskap.

This thesis is a report concerning the practical aspects on exhibition techniques. During an internship at the National History Museum in Stockholm I participated in the work with their new, temporary exhibition Gränslöst - en global utställning på Historiska museet [Boundless - a global voyage of discovery at the National Historical Museum]. I was part of a small project team of museum staff. The purpose of this exhibition was to show how cultures have met and influenced each other throughout history. The National Historical Museum has in its collections and exhibitions several examples of objects that has been imported from or inspired by other cultural areas. The primary goal was to give the visitors a new perspective, to show that these “Swedish” objects have a long history of trading and cultural exchange. Additionally, Gränslöst is an attempt to draw the visitors into the permanent exhibitions; it is not an independent production and shares some characteristics with so- called “Hot spot” exhibitions. My ambition is to describe the planning, implementation and delivery of the exhibition and highlight problems and solutions that arise during that process.