I denna uppsats undersöks sambandet mellan strejknederlag och migration, ett ämne somstuderats av historiker tidigare men som inte gett ett entydigt svar. Uppsatsens undersökningavgränsas till den norrländska sågverksindustrin 1879-1908. Förutom att tidsperioden innefattarutvandringstiden motiveras avgränsningen med norrlandskustens tidiga industrialisering.Med hjälp av materialet prövas grundhypotesen, det vill säga om det existerade ett sambandetmellan strejknederlag och migration. För att reda ut hur man ska se på sambandet mellanstrejknederlag har också tre hypoteser som kommer ur tidigare litteratur valts ut för att prövas. Denförsta hypotesen föreslogs av Lars-Göran Tedebrand och går ut på att graden av repressalier motstrejkdeltagarna avgjorde hur omfattande utvandringen efter strejk var. Den andra hypotesenhärrör ur Brinley Thomas cykelteori, och går ut på att migration under utvandringstiden avgjordesav motsatta konjunkturcykler på båda sidorna av Atlanten. Den tredje hypotesen föreslogs av Nils-Gustav Hildeman och går ut på att när strejknederlag ledde till emigration utlöste dettakedjereaktioner och fick arbetare på andra orter att emigrera.Resultatet visar att det fanns ett samband mellan strejknederlag och migration. När ettstrejknederlag ägt rum ökade utflyttningen från strejkorten i samtliga fall. Jag finner stöd för bådecykelhypotesen och Tedebrands hypotes om repressalier. I mindre utsträckning stödjer ocksåuppsatsens resultat Hildemans hypotes om kedjereaktioner. / The aim of this thesis is to study a possible relationship between failed labour strikes andmigration (emigration and internal migration) in Sweden in the late nineteen and early twentiethcentury.The results show that a relationship between strikes and migration did exist. It is probable thatthe relationship depended on migration cycles in Sweden and America and the degree ofrepressions against the strikers by the employers. Furthermore, it is possible that workers whoemigrated after the failed strikes inspired other dissatisfied workers to emigrate the year after thestrikes took place.

The purpose of this essay is to investigate the emigration from Sunnerbo district, whichis located in western Kronoberg county, during the 1880s. The goal is to find out whothe emigrants were and how and where they planned to emigrate. This is accomplishedby looking at the emigrants' gender, age, title or professional title as well as familyrelationship and country of destination. Information has been found in digital archives,relocation books have been read in the Digital Archive and population reports have beenread in the National Archives' digital research hall. From this material it can be deducedthat 7432 people emigrated in the 1880s, corresponded to 17.6% of Sunnerbo's averagepopulation and that 49% of the emigrants were women. The majority were in the agerange 20-29 years with a profession linked to agriculture. One third emigrated with theirfamilies and 85.8% emigrated to North America. The results of the empirical study arediscussed with previous research and theories related to migration. An analysis of themigration within Sunnerbo district will also be carried out to discuss differences betweenthe 23 parishes within the district. / Denna uppsats syfte är att undersöka emigrationen från Sunnerbo härad, som ligger ivästra Kronobergs län, under 1880-talet. Målet är att ta reda på vilka emigranterna varsamt hur och vart de planerade att emigrera. Detta görs genom att kartläggaemigranternas kön, ålder, titel eller yrkestitel samt familjeförhållande ochdestinationsland. Informationen har funnits i digitala arkiv. Utflyttningsböcker harhämtats ur Arkiv digital och folkmängdsredogörelser är lästa i Riksarkivets digitalaforskarsal. Från detta material kan det utläsas att 7432 människor emigrerade under1880-talet, motsvarade 17,6% av Sunnerbos genomsnittliga befolkning och att 49% avemigranterna var kvinnor. Majoriteten var i åldersintervallet 20-29 år med ett yrkekopplat till jordbruk. En tredjedel emigrerade ihop med sin familj och 85,8% emigreradetill Nordamerika. Resultaten av den empiriska undersökningen diskuteras med tidigareforskning och teorier kopplade till migration. En analys av migrationen inom Sunnerbohärad kommer även att genomföras för att diskutera skillnader mellan de 23 socknarnainom häradet.