Abstract Denna uppsats handlar om hur community radiostationerna Mega FM och Radio Wa i norra Uganda arbetar med fredsjournalistik. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för relationen mellan community radio och fredsjournalistik. Det är inte bara relevant för journalistikvetenskapen, utan även för alla som är intresserade av utveckling och freds- och säkerhetsfrågor i konfliktområden.    Hur ser det fredsjournalistiska arbetet ut i praktiken på community radiostationerna Mega FM och Radio Wa?   Vilka förutsättningar är nödvändiga, enligt Mega FM och Radio Wa, för att skapa ett generellt freds- och försoningsrelaterat radioprogram?   Vilka svårigheter finns för att lyckas genomföra ett fredsjournalistiskt arbete, enligt Mega FM och Radio Wa?   Frågeställningarna har besvarats genom kvalitativa informantintervjuer med radiojournalister i Gulu och Lira, och observationer. Det teoretiska ramverket inkluderar fredsforskning, utvecklingskommunikation, deltagande kommunikation, teorier om community radio och fredsjournalistik. Tyngdpunkt ligger på de senare. Teorin har operationaliserats genom att dela in de fredsjournalistiska kriterierna på en minimi- till maximiskala.   Uppsatsen visar att Mega FM och Radio Wa är community radiostationer som arbetar fredsjournalistiskt, men inte på en maximinivå eftersom de inte fullt ut adresserar alla konflikter, eller tar en proaktiv roll som medlare utan använder sig av en tredje part. Framför allt utgör avsaknaden av pressfrihet och tidsbrist de främsta hindren för ett proaktiv fredsjournalistiskt arbete, samt att informanterna betonar att en allt för aktiv roll strider mot objektivitetsidealet, något även kritiker mot fredsjournalistiken har lyft fram.

Social media is a collective name for the communication channels that allow users to communicate directly with each other in real time through text, image or sound. This study sets out to describe, analyze and draw conclusions on the use of social media in land conflicts in Cambodia. Experts debate on the importance of social media in social change, and aid institutions encourage social media presence for grass root organizations. With this study we want to add a grass root perspective from a development context, trying to see how the communication and information work with social media actually works. We decided to focus on social media’s agenda setting, advocacy and mobilizational possibilities, and interviewed eight organizations, three journalists/bloggers and one newspaper editor to get a broad perspective of social media’s usage in land conflicts, and we also conducted a small case study on the land conflict Boeung Kak lake’s presence on Youtube. The results showed that the organizations were using social media in many different ways, and on different levels in their communications work. We could however not see any clear interlinkage between the usage of social media and a success in neither agenda setting, social mobilization nor advocacy work; even though there are success stories we could not see consistent patterns in them. Our conclusion is therefore that a more objective and rational picture of social media is needed, that acknowledges the potentials but also shows the obstacles. Our hope is that this study can give a more balanced approach to social media’s place in developing countries in general and Cambodia in particular, helping actors to understand the different factors that need to be addressed to make it a successful tool of communication.