Denna studie syftar till att få en djupare förståelse av de förväntningar som finns på studie- och yrkesvägledning, inom ramen för vuxenvägledning. Med hjälp av studiens frågeställningar undersöker vi vilka förväntningar sökande individer har inför ett vägledningssamtal och hur dessa möttes upp, samt hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig till förväntningarna. Vi valde att inrikta oss mot vägledningssökande och studie- och yrkesvägledare då vi ville få ett större perspektiv av vårt valda område. För att få en fördjupad förståelse av de sökandes tankar och upplevelser av vägledning, valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi genomförde åtta intervjuer, med sex vägledningssökande samt två studie- och yrkesvägledare. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys med hjälp av begreppen habitus, brytpunkter, handlingshorisont, livsförlopp, livsrum och självuppfattning. Det huvudresultat som framkommit av studien är att de vägledningssökande förväntar sig att studie- och yrkesvägledaren bör ha kunskap om det mesta som rör utbildning och yrken. De förväntas även kunna ge individanpassade råd till de sökande i frågor som rör deras framtid. Samtliga av de vägledningssökande upplevde att deras förväntningar möttes upp på det sätt de önskat. Studie- och yrkesvägledarna upplever att de sökande ofta uttrycker orimliga förväntningar, vilket gör att de strävar efter att vara konsekventa i sin yrkesroll. De försöker även vara noggranna genom att sätta ramar och fastställa syfte tidigt i vägledningssamtalet.

Syftet med denna studie är att undersöka vägledningssamtalet och vägledares yrkesroll på högskolan. Undersökningen utgår från rollteorier som genomgående ställs mot det empiriska materialet där vägledarrollen på olika sätt kommer in. Studien tydliggör även begreppet projekt som beskriver hur ett vägledningssamtal kan analyserar beroende på vilka förväntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har använts är kvalitativ och studien utgår ifrån sammanlagt sex informanter, varav fyra med vägledningssökande och två med vägledare.Studien visar på att samtliga vägledningssökande har rollförväntningar som till stor del handlar om att få information, och det är just informationsbiten som de ser som viktigast när det handlar om vägledningssamtalen. Båda vägledarna berättar även att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten. Studien visar också att samtliga av de vägledningssökande är relativt nöjda efter vägledningssamtalet och att deras rollförväntningar har uppfyllts. I analysen och diskussionen presenteras våra reflektioner kring studiens resultat, och hur man skulle kunna arbeta för att ge en tydligare bild av studie- och yrkesvägledares yrkesroll.