Upplevd anställningsbarhet är ett begrepp som kan användas för att förstå hur individer hanterar den ökande flexibiliteten på arbetsmarknaden. Med anställningsbarhet menas i bredaste bemärkelse hur individer ser på sina möjligheter på arbetsmarknaden. Den här studien undersöker förhållandet mellan anställningsbarhet och prestation i bemanningsbranschen och hypotesen är att det positiva förhållandet mellan anställningsbarhet och prestation medieras av välmående. En enkätundersökning besvarades av (N=127) tjänstemän vid ett företag i bemanningsbranschen. Resultatet visar att anställningsbarhet har ett samband med prestation och att effekten medierades av välmående. Resultatet är i linje med tidigare studier, som visar på liknande samband. Studien bidrar till förståelsen av vad upplevelser av anställningsbarhet kan leda till i bemanningsbranschen. Hur anställningsbarheten upplevs påverkar hur vi mår och presterar.

No description available.

Tidigare studier har tydligt visat på att sömnproblem och obehagliga drömmar har ett samband med sämre mående. Syftet med denna studie är att se hur ungdomars välmående i form av positiva och negativa känslonivåer är relaterat med sömnproblem och negativa drömmar. En enkätundersökning delades ut till 111 gymnasieelever i Örebro kommun i åldrarna 16 – 19 år och resultaten visade att de deltagare med negativa drömmar och sömnproblem har markant högre nivå av negativa känslor och ett sämre mående. Man såg att sömnproblem och negativa drömmar är relaterat och att båda två tillsammans har ett samband med ökad negativ känsla som kan leda till ett depressivt tillstånd. Studien föreslår att ungdomar bör informeras kring de negativa effekter som sömnproblem skapar. / Previous studies have clearly demonstrated that sleep problems and bad dreams are associated with poorer wellbeing. The purpose of this study is to see how young people’s wellbeing at the form of positive and negative emotional levels are related with sleep problems and negative dreams. A questionnaire was distributed to 111 high school students in Örebro municipality aged 16-19 years. The results showed that participants with negative dreams and sleep problems have significantly higher levels of negative emotions and poorer wellbeing. It was found that sleep problems and negative dreams are related and that both together are connected with increased negative emotion that can lead to a depressive state. The study suggests that young people should be informed about the negative effects of sleep problems on wellbeing.

Titel: Påverkar revisionsbyråers agerande revisorernas välmående? Bakgrund: Revisorers välmående är ett omdiskuterat ämne i revisionsbranschen. Den höga arbetsbelastningen tillsammans med stramare budgetar och tajtare deadlines leder till att 95 % av revisorerna i Sverige arbetar övertid och menar att det inte är långsiktigt hållbart. Då revisorerna förklaras som en byrås viktigaste tillgång frågar vi oss hur revisionsbyråerna kan agera för att främja sin personals välmående och på så sätt bli en konkurrenskraftig byrå. Syfte: Studiens syfte är att identifiera sammantagna HR-strategier och dess påverkan på revisorernas subjektiva välmående. Metod: En tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats genomförs för att sedan mynna ut i en induktiv ansats där sammantagna HR-strategier tas fram utifrån den empiriska data som samlas in via enkät, där urvalet består av auktoriserade revisorer och revisorsassistenter i Sverige. Teorier och tidigare forskning kring subjektivt välmående och HR-strategier som i andra branscher visat främja individers välmående har tillämpats. Krav, kontroll och stödmodellen har använts för att förklara revisorers arbetssituation. Slutsats: Studien resulterade i att sex sammantagna HR-strategier har identifierats på revisionsbyråer där fyra av dem visar ha ett positivt samband med revisorers subjektiva välmående. Genom att revisionsbyråer implementerar de sammantagna HR-strategierna ökar de möjligheten för revisorerna att trivas på arbetet och prestera på optimal nivå och kan därför ses som en investering. / Title: Does the behavior of accounting firms affect the auditors’ well-being? Background: Auditors' well-being is a discussed topic in the auditing industry. The high workload together with tighter budgets and deadlines leads to 95 % of the auditors in Sweden work overtime and they believe it is not a sustainable situation. The auditors are explained as an accounting firms most important asset, we ask ourselves how they can act to improve the subjective well-being of the auditors to become a competitive firm. Purpose: The aim of this study is to identify new combinations of HR-strategies based on empirical data and its impact on the auditors' subjective well-being Method: A cross-sectional study with a deductive approach is chosen in order to then emerge into an inductive approach where HR-strategies are developed based on the empirical data collected through a survey, where the sample includes authorized auditors and audit associates in Sweden. Theories and previous research on subjective well-being and HR-strategies that have shown improved well-being in other industries have been applied to this study. Demand, control and support model has been used to explain the auditors' work situation. Conclusion: The study resulted in six new identified combinations of HR-strategies at accounting firms where four of them show a positive correlation with auditors' subjective well-being. As accounting firms implement the HR strategies, they increase the possibility for the auditors feels satisfied with their jobs and perform at an optimized level. This can therefore be seen as an investment for the accounting firms.

Syftet med den aktuella studien var att inom svenska tipselitlag (1) undersöka samband mel-lan upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och generellt välmående samt (2) un-dersöka till vilken grad den upplevda talangutvecklingsmiljön och självbestämmande kan predicera spelarens generella välmående. I studien deltog 117 manliga fotbollsspelare i åld-rarna 14-19 år (M=16,61, Sd=1,05) från fem svenska elitfotbollsföreningars tipselitlag vilka spelade i pojkallsvenskan (N=60) eller juniorallsvenskan (N=57). I studien användes Self-Determination Scale (SDS) för att mäta i vilken utsträckning spelarna upplevde sig fungera på ett självbestämmande sätt, General Health Questionnaire-12 (GHQ-12) för att mäta uppskat-tad psykisk hälsa och Talent Development Environment Questionnaire (TDEQ) vilken avsåg mäta spelarens upplevelse av talangutvecklingsmiljön. Resultatet visade att det fanns positiva statistiskt signifikanta samband mellan de tre variablerna upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och välmående. Vidare påvisades att upplevd talangutvecklingsmiljö och självbestämmande förklarar 27,5% av den totala variansen av generellt välmående hos spelar-na. Studieresultaten har analyserats och diskuterats i förhållande till modellen för effektiva talangutvecklingsmiljöer och Self-Determination Theory samt tidigare forskning. / The purpose of the study at Swedish football academies was (1) to investigate the relationship between perceived talent development environment, self-determination and general well-being and (2) to study how perceived talent development environment and self-determination predicted general well-being. 117 male football players aged between 14-19 (M=16,61, Sd=1,05) took part of the study. The participants were all members of one out of five elite football academies, and they played either in "pojkallsvenskan" (N=60) or in "juniorallsven-skan" (N=57). Self-Determination Scale (SDS) was used to measure experience of self-determination, General Health Questionnaire-12 (GHQ-12) measured perceived general psy-chological health and Talent Development Environment Questionnaire (TDQE) measured how the player’s perceived the talent development environment. The results showed positive statistically significant relationships between the variables perceived talent development envi-ronment, self-determination and general well-being. The results also showed that perceived talent development environment and self-determination could explain 27,5% of the variation in players general well-being. The results were analyzed and discussed in relation to The Model of Effective Talent Development Environments and Self-Determination Theory in ad-dition to previous research. Keywords: Motivation, self-determination, Swedish football academies, Talent Development Environment, well-being.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt välmående. Barn och ungdomars hälsa är ett otroligt viktigt område att forska på då folksjukdomar, såsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lägre ned i åldrarna. Därför har föreliggande studie valt att undersöka området för att se om välmåendet kan påverkas av att individen är engagerad i organiserad idrott. Området undersöktes med hjälp av enkäter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frågor kring sin livstillfredsställelse och sitt känslomässiga välbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare. Idrottarna visade på högre livstillfredsställelse och högre affektbalans.  Detta stödjer mycket av den forskning som finns, vilket visar på att organisationsidrotten har en stor inverkan på dess utövare.

Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och är här för att stanna. Branschen är enorm och avser att underlätta samhällets arbetssituation. För många unga är det den första språngbrädan in på arbetsmarknaden. Arbetstillfredsställelse och motivation är en viktig aspekt att ta till vara på i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behålla den goda atmosfären. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som är utmärkande för rekryterarnas arbetstillfredsställelse. I denna kvalitativa undersökning deltog 10 respondenter. Studiens resultat beskriver hur rekryterarna upplever att arbetsmiljön, självständighet och flexibilitet, utmaningar och feedback påverkar arbetstillfredsställelsen. I rekryterarnas beskrivning av motivationens påverkan på arbetstillfredsställelsen, får man ta del av deras upplevelser kring prestation och ansvar, tillväxt av företaget, variation, gemenskap och arbetsliv och privatliv. Dessa resultat visar att det är viktigt att värna och vårda dessa faktorer för att företagets anställda ska uppleva arbetstillfredsställelse.

Sammanfattning   Syftet med denna uppsats var att undersöka onlinehjälp i form av chatt i två organisationer. Vår frågeställning var att komma fram till vad det finns det för fördelar och svårigheter när hjälpen utförs i det virtuella rummet i form av chatt, detta enligt volontärernas perspektiv som arbetar som stödgivare i samtliga organisationer. Vi var även intresserade av att ta reda på hur volontärerna anser att genom det virtuella rummet kan bidra till ungdomars välmående, samt vad volontärerna anser är de vanligaste problemen ungdomarna har som söker sig till onlinehjälp i form av chatt i de två organisationerna vi undersökte.  Empirin bestod av kvalitativa intervjuer med åtta informanter som arbetar som stödgivare de två organisationerna. Urvalet gjordes med grundtanken ”först till kvarn”, dvs. att alla volontärer i de två organisationerna blev tilldelad information om möjligheten att delta i studien. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av färgkodning fokus låg på våra huvudteman och frågeställningar. Vår uppsats blev indelad i fyra huvudsakliga begrepp som är onlinehjälp, välmående, identitet och integritet. Dessa fyra begrepp kom vi fram till efter en genomgång av tidigare forskning kring onlinehjälp. I vår resultatdel har vi baserat resultaten på dessa fyra begrepp. Vår undersöknings huvudsakliga resultat visade att de främsta fördelarna med onlinehjälp i form av chatt för stödsökande enligt volontärernas perspektiv är anonymiteten, lättillgängligheten och även möjligheten att uttrycka sig i skrift. Studiens resultat visade att svårigheten med att hjälpen utförs online också är anonymiteten, detta dock endast för stödgivarna då man går miste av kroppsspråk, röstläge och emotioner i det virtuella rummet. Vi kom i vårt resultat fram till att volontärerna försöker bidra till ungdomars välmående genom att inte döma, utan istället stötta, lyssna och rådgiva ungdomarna med hjälp av den kunskap de fått i form av en utbildning innan de börjar arbeta som stödgivare. Volontärernas svar på de vanligaste problemen som ungdomarna har då de söker sig till undersökningens samtliga organisationers chattverksamheter är känslan av ångest och förvirring, stress, utanförskap och bråk i hemmet. Organisationernas målgrupp är ungdomar mellan 13-23 år och är den ålder då det kan uppstå en identitetskris. Identitetskrisen har vi förklarat utifrån Berger och Luckmanns teori om socialisationsprocessen, då de menar att en krock kan uppstå mellan den primära- och den sekundära socialissationen vilket kan skapa en kris som kan jämföras med en identitetskris. Vi kom fram till att anonymiteten är den främsta fördelen med onlinehjälp i form av chatt, vi har därför valt att applicera Goffmans teori om regioner på detta resultat där det virtuella rummet är den bakre regionen och där det fysiska rummet är den främre regionen.

Thiswork is about the parents ' perception of their children's schooling and schoolsituation. It also addresses the important and fundamental conditions when itcomes to parenting and caring of children, which is an essential andcontributory basis for children's school situation. The work also deals withthe importance of good cooperation between school and home for the children tocome to the school grounds and with the desire to learn and develop. The aim ofthis work is that through a survey get a picture of how parents feel abouttheir child's school situation. But also look at how important interplaybetween school, parents and children to the school situation to be good. Thereis also, by looking at previous research and literature, how and whatconditions are considered to bring good reason and placed into a good schooland schooling for students with the situation. Many important abilities with us as humans are added during the earlyyears of the parents and other adults who seem to be around us. Parents,educators, teachers and other adults in a working secure global society putmany bases and conditions for children and students to be successful, which Idescribe in this work. According to the quantitative testing I have done in theform of questionnaires answered and the parents that they are satisfied withtheir child's school situation, but several report that it is desirable toschool more goes back to the "old" school, where the teacher had moreauthority and students only had one teacher for all subjects in order to havemore structure and order in school and in the classroom. And that the schoolwas more adapted to each child's different needs. My conclusion of the work isthat the school despite the vision of a school for all is the school a rigidinstitution with constantly emerging dilemmas. A prerequisite for creating aschool of all is that the school should be changed to suit all students. Ademocratic society presupposes a democratic school.

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående.   Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning. Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell.   Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen. Meningsfullhet skapades av arbetskamrater, glädjen i yrket och känslan av att göra ett bra jobb. Begriplighet infann sig när det fanns en förväntan. Försämrat välmående på arbetsplasten fanns vid negativ KASAM (försämrad begriplighet och försämrad hanterbarhet). Vid tidsbrist och negativ stresspåverkan på kollegor blev konsekvensen försämrad begriplighet. Oförutsägbara händelser orsakade försämrad hanterbarhet.   Slutsats: Sjuksköterskorna på ett univerisitetssjukhus akutmottagning upplevde stress och tidsbrist. Välmåendet på arbetsplatsen försämrades vid negativ KASAM och förbättrades vid positiv KASAM.