The aim of this study was to determine which type of fluid to use in trauma care to improve patient survival. The method used was a systematic review, where a total of 18 studies were reviewed and 13 included in the results. The inclusion criteria used in this study were Randomized controlled trial, or studies relevant for the purpose, written in English and published during the last ten years. The studies were identified in the PubMed data base. The results showed that in trauma with hypovolaemia, colloid infusion has a better effect than infusion of crystalloid fluid on blood pressure and colloid infusion reduced the body's cascade systems in a beneficial way. Colloid infusion administered to head injury patients lowered their intracranial pressure more than crystalloid infusion. In conclusion, the studies reviewed showed that colloid infusion resulted in a longer beneficial effect on blood pressure and trauma response at lesser volumes administered than crystalloids. Colloids could therefore be recommended as the first choice in the initial care of trauma patients. / Syftet med studien var att undersöka vilken typ av infusion som bör användas i det akuta skedet vid stort trauma för att säkerställa patientens överlevnad. Metoden som användes var systematisk litteraturöversikt, där 13 studier utgjort resultatet i denna undersökning. Inklusionskriterierna var RCT eller för syftet relevanta studier med hög eller medelhög kvalitet, skrivna på engelska och publicerade de senaste tio åren. Studierna hittades via databasen Pubmed. Resultatet visade att kolloider har en bättre effekt när det gäller att stabilisera blodtrycket och gynnsamt minska kroppens kaskadsystem, främst vid trauma som föranlett hypovolemi, jämfört med infusion med kristalloid vätska. Kolloid infusion i samband med skallskada sänkte det intrakraniella trycket i högre utsträckning än kristalloid infusion. Slutsatsen är att då studierna i denna undersökning påvisar att kolloider ger en längre gynnsam effekt, vid mindre infunderad mängd än vid kristalloider med avseende på blodtryck och traumasvar, skulle dessa kunna rekommenderas som förstahandsvalet vid det initiala omhändertagandet av den hypovolema traumapatienter.

Trauma är den ledande dödsorsaken i Sverige för människor mellan 15 och 44 år och en stor andel dör till följd av blödning som uppkommer vid skadetillfället. Blödning fortsätter också vara den ledande orsaken till traumarelaterad död som kunde ha varit förebyggbar både civilt och militärt. Traumaomhändertagandet är komplext, ofta tidskritiskt och ambulanspersonalen är ofta de som först får vårda dessa patienter ute på skadeplats och därav blir ambulanspersonalens första bedömning och omhändertagande av stor betydelse. Vätskebehandling för kritiskt skadade traumapatienter i hemorragisk chock eller hotande hemorragisk chock är ett omdiskuterat ämne och Sverige saknar nationella riktlinjerna för omhändertagande och behandling prehospitalt vid hemorragisk chock och trauma och de regionala riktlinjer som finns skiljer sig ibland till viss del åt mellan länen. Syftet med studien var att undersöka effekten av ambulanssjuksköterskans vätskebehandling för patienter i hemorragisk chock vid trauma. Som metod har en litteraturöversikt genomförts där totalt 15 studier inkluderats som är publicerade mellan 2009 och 2019. I resultatet framkom två huvudteman – vätskebehandlingens effekt på mortalitet och vätskebehandlingens effekt på koagulation. Samtliga fyra studier som undersökt hur koagulationsförmågan påverkas av kristalloid hyperton och/eller isoton vätskebehandling hos patienter med eller med risk för hemorragisk chock utsatta för trauma har kommit fram till att den försämras desto mer vätska patienten får. Resultatet visade oklar evidens gällande vätskebehandlingens effekt för mortaliteten på patienter i hemorragisk chock vid trauma. Däremot påvisade ingen av studierna att mortaliteten minskade. Slutsats var att majoriteten av artiklarna talar för att stora mängder vätska prehospitalt minskar eller inte gör någon skillnad för överlevnaden för kritiskt skadade traumapatienter vid hemorragisk chock. Många faktorer spelar in och det är svårt att dra några slutsatser utifrån resultatet och mer forskning behövs inom området. / Trauma is the leading cause of death in Sweden for people between the age of 15 and 44 years and a large proportion of people die because of bleeding that occurs at the time of the injury. Bleeding also continues to be the leading cause of trauma-related death that could have been preventable both in a civilian and military setting. Trauma care is complex, often time-critical, and the ambulance nurses are often the first to care for these patients on the scene and therefore the first assessment and care of these patients is of great importance. Fluid resuscitation for critically injured trauma patients in hemorrhagic shock or threatening hemorrhagic shock is a debated topic and Sweden lacks national guidelines for trauma care and treatment prehospital. The regional guidelines sometimes for some manner differ between the counties in Sweden. The aim of this study was to determine the impact of fluid resuscitation for patients with hemorrhagic shock after trauma. As a method, a literature review was carried out, which included a total of 15 studies published between 2009 and 2019. The result revealed two main themes - the impact of fluid resuscitation on mortality and the impact of fluid resuscitation on coagulation. All four studies that examined how coagulation ability is affected by crystalloid hypertonic and/or isotonic fluid resuscitation in patients at risk of hemorrhagic shock after trauma, the severity seems to be dependent on the amount of fluid infused, the more fluid the more severe coagulation abnormalities. The result showed unclear evidence of the effect of fluid resuscitation in mortality for trauma patients in hemorrhagic shock. However, none of the studies showed it decreased in mortality. In conclusion, the majority of articles show that large amount of fluid given in prehospital care have no impact or did have a negative impact on survival of critically injured trauma patients in hemorrhagic shock. Many factors come into play and it is difficult to draw any conclusions based on the results and more research are needed.