<p>Organdonation förkommer i hela världen och fungerar på ett likvärdigt sätt. Organdonation och organdonationsprocessen är något som sjuksköterskor kan stöta på under sitt arbete inom akutsjukvården. Organdonationsprocessen ser ut ungefär på samma sätt världen över, men upplevs på olika sätt. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva sjuk-sköterskors inställning till och upplevelser kring organdonation och organdonationsprocessen då en patient avlidit. De frågeställningar som författarna hade var sjuksköterskors inställning till organdonation och vilka upplevelser sjuksköterskor hade kring organdonationsprocessen. Totalt sett verkar sjuksköterskor ha en positiv inställning till organdonation, även om inte alla sjuksköterskor har tagit ställning till det för egen del. Det fanns en brist på kunskap och utbildning bland sjuksköterskor och det framkom att de tyckte att det känns obehagligt att vårda någon som var levande men ändå död. De flesta tycktes dock vara överens om att donation är något positivt och att det görs av en god anledning. Författarnas slutsats var att utbildning behövs för att öka kunskapen om organdonation. Utbildning behövs också för att sjuksköterskan skall känna sig mer trygg i sin roll kring organdonationsprocessen</p>

Organdonation förkommer i hela världen och fungerar på ett likvärdigt sätt. Organdonation och organdonationsprocessen är något som sjuksköterskor kan stöta på under sitt arbete inom akutsjukvården. Organdonationsprocessen ser ut ungefär på samma sätt världen över, men upplevs på olika sätt. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva sjuk-sköterskors inställning till och upplevelser kring organdonation och organdonationsprocessen då en patient avlidit. De frågeställningar som författarna hade var sjuksköterskors inställning till organdonation och vilka upplevelser sjuksköterskor hade kring organdonationsprocessen. Totalt sett verkar sjuksköterskor ha en positiv inställning till organdonation, även om inte alla sjuksköterskor har tagit ställning till det för egen del. Det fanns en brist på kunskap och utbildning bland sjuksköterskor och det framkom att de tyckte att det känns obehagligt att vårda någon som var levande men ändå död. De flesta tycktes dock vara överens om att donation är något positivt och att det görs av en god anledning. Författarnas slutsats var att utbildning behövs för att öka kunskapen om organdonation. Utbildning behövs också för att sjuksköterskan skall känna sig mer trygg i sin roll kring organdonationsprocessen

Bakgrund: År 2018 fanns det ett behov av 817 organ i Sverige. Av den svenskabefolkningen är endast 16 procent registrerade i organdonationsregistret. Sverigeanvänder sig av förmodat samtycke. Det innebär att om det inte har framkommitvad patientens vilja varit och det samtidigt inte funnits något som tyder på attpatienten hade en negativ inställning till donation, utgår lagen ifrån att patientenvarit positivt inställd. Grunden till beslut är alltid den senaste viljeyttringen ochom denna är okänd tillfrågas alltid närmaste anhörig om beslut angåendedonation.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas upplevelser vid beslutom vävnads- eller organdonation av en avliden familjemedlem.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign användes. Artiklarnasöktes i databaserna Pubmed och Cinahl och analyserades utifrån innehållsanalys.Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sju subkategorier i resultatet. Deanhöriga upplevde att informationen som gavs ofta inte kunde tas in och att detvar för svårt att förstå processen. I beslutstagandet försökte de anhöriga finnamening med situationen samtidigt som en del försökte köpa tid genom attsamtycka till donation. Dock framkom det att de anhöriga kände ett bristande stödfrån sjukvårdspersonalen efter beslutstagandet och de efterfrågade uppföljning.Konklusion: Både positiva och negativa erfarenheter upplevdes gällande beslutom vävnads eller organdonation. Resultatet påvisade även ett flertal bristandefaktorer i sjukvården som skulle kunna tas tillvara och förbättra situationen för deanhöriga.Nyckelord: Anhöriga, kvalitativa studier, upplevelser, vävnads- ellerorgandonation / Background: In 2018 there were a need of 817 organs in Sweden. Only 16percent of the Swedish population are registered in the national organ donationregister. Sweden are using presumed consent which means that if the patientswish is not known and if there are no reasons to assume that the patient has anegative attitude towards organ donation the law assume a positive attitude. Thelast will are always the base of the decision, but with an unknown will the closestrelative are asked for a decision about the organ donation.Aim: The aim of this study was to explore relatives´ experiences of decisionmakingon tissue- or organ donation of a deceased family member.Method: A literature review with a qualitative approach was used. The studies tenwas search in the databases PubMed and Cinahl and was assessed with contentanalysis.Results: It emerged three main categories and seven subcategories in the result.The relatives often experienced that the information that were given couldn´t bereceived and it were difficult to understand the process. In the decision-makingthe relatives tried to find meaning with the situation and at the same time theytried to buy some time by consenting to organ donation. However it emerged thatthe relatives felt a lack of support and follow-up towards the health professionalsafter the decision-making.Conclusion: Both positive and negative experiences were brought up in terms ofthe decision on tissue and organ donation. However, the result showed multipleinadequacies towards the healthcare professionals that could be used to improvethe situation for the relatives´.Keywords: Experiences, Qualitative studies, Relatives, Tissue- or organ donation