Bakgrund: Patientsäkerhet innebär att förebygga och minska risker inför att patienter utsätts för onödig skada eller lidande under vårdtiden. Trots detta drabbas ca 100 000 patienter i Sverige årligen av en vårdrelaterad skada som hade kunnat förebyggas. Förutom ökade samhällskostnader och förlängda vårdtider orsakar vårdrelaterade skador lidanden för patienterna och ibland skador som kan ge men för livet. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienternas upplevelser i samband med vårdrelaterade skador. Metod: Föreliggande litteraturstudie innehåller elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Upplevelser av bristande information och kommunikation var vanligt förekommande samt att livet efter en vårdrelaterad skada blev begränsat. Vårdrelaterade skador gav upphov till både fysiskt och psykiskt lidande hos patienterna. Lidanden sågs inom flera områden, däribland medicinska felbehandlingar. Flertalet patienter vädjade om att deras erfarenheter kunde vara till hjälp inför att färre patienter ska drabbas av vårdrelaterade skador i framtiden. Diskussion: Ärlig och fullkomlig information från vårdpersonalen behöver ges till patienterna efter att en vårdrelaterad skada uppstått. Behovet av detta är för att det har visats vara mer sannolikt att få en mer positiv respons av patienterna. Ett professionellt bemötande från vårdpersonalen med respekt, empati och öppen kommunikation kan lindra en patients lidande. Ett uteblivet stöd och bristande information från vårdpersonalen kan orsaka rädsla hos patienterna till att uppsöka vård igen vid behov.

Bakgrund: Svenska intensivvårdsregistret (SIR) sammanställer varje år fastställda kvalitetsmått där en av dem är ”Överflyttning till annan intensivvårdsavdelning på grund av egen resursbrist.” Flera studier har visat att de patienter som flyttas mellan intensivvårdsavdelningar har en högre mortalitet och längre vårdtid än de som inte flyttas. Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren förebygga och utreda vårdskador. Ett sätt att mäta vårdrelaterade skador är Global Trigger Tool (GTT). Syfte: Att undersöka frekvensen av skador hos de patienter som överflyttats till annan intensivvårdsavdelning på grund av resursbrist jämfört med en matchad kontrollgrupp. Metod: En retrospektiv, deskriptiv och jämförande pilotstudie. Journaler från patienter som flyttats till annan intensivvårdsavdelning på grund av resursbristscannades efter skador med hjälp av GTT och jämfördes sedan med en kontrollgrupp som inte flyttats mellan intensivvårdsavdelningar. Resultat: I undersökningsgruppen (n=20) återfanns 67 skador med ett genomsnitt på 3,4 skador per patient. I kontrollgruppen (n=40) hittades 80 skador med ett genomsnitt på 2,0 skador per patient. Det fanns en stark tendens (p=0,05) till att undersökningsgruppen hade fler antal skador jämfört med kontrollgruppen. Av de patienter som hade sammanlagt sju skador återfanns 15 % i undersökningsgruppen jämfört med 2,5 % i kontrollgruppen. Slutsats: Tendenser ses till att patienter som flyttas på grund av resursbrist har en högre frekvens av skador jämfört med de som inte flyttas. Klinisk betydelse: Om inte överflyttningar på grund av resursbrist kan undvikas, bör i alla fall fler hänsyn tas när beslut om överflyttning sker, såsom exempelvis mått på sjuklighetoch etiska överväganden. / Background: The Swedish Intensive Care Register (SIR) on a yearly basis puts together appointed quality measurements; one of them is entitled ”Transfer to Another Intensive Care Unit Due to Own Lack of Resources.” Several studies have shown that patients that are being transferred between intensive care units have higher mortality rates and longer stay at hospital, compared to those who do not transfer. According to the Swedish Law for Patient Safety the provider of care shall prevent and investigate adverse events. One way of measuring healthcare related adverse events is the Global Trigger Tool method (GTT). Objectives: To investigate the frequency of adverse events in patients who transfer to another intensive care unit due to lack of resources compared to a matched control group. Methods: A retrospective, descriptive and comparative pilot study was conducted. Medical records from patients who were moved to another intensive care unit due to lack of recourses were scanned for adverse events with GTT and then compared with a control group who had not been transferred between intensive care units. Results: In the experimental group (n=20), 67 adverse events were detected with an average of 3, 4 adverse events per patient. In the control group (n=40), 80 adverse events were detected with an average of 2, 0 adverse events per patient. There was a strong possibility (p=0, 05) that the experi-mental group had a higher incidence of adverse events compared to the control group. As much as 15 percent of the patients in the experimental group had been subjected to, in all, seven adverse events, compared to 2, 5 percent in the control group Conclusion: There is a possibility that patients who transfer due to lack of resources have a higher frequency of adverse events than those who do not transfer. Clinical relevance: If transfers due to lack of resources cannot be eliminated when decision about transfers are being made, more consideration should be given to such things as morbidity and ethics.