<p>Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av gymnasieutbildning. För att tydliggöra detta tillämpades en kvantitativ enkätundersökning som riktades till samtliga 359 elever som går första året på SP vid de tre gymnasieskolorna Borgarskolan, Vasaskolan och Thoren Business School i Gävle. Av de 359 potentiellt svarande eleverna deltog 301 i studien, vilket ger en svarsfrekvens på 84 procent. De 58 elever som inte deltog i enkäten var av olika anledningar inte närvarande vid respektive skolas genomförande. En stor del av den tidigare forskningen inom området har fokuserat på föräldrarnas inblandning i valet av skola och inte tagit hänsyn till elevernas åsikter. En av slutsatserna i denna studie är dock att det är eleverna själva som i stor utsträckning anser sig göra självständiga val. Annan forskning poängterar vikten av skolornas profilering och marknadsföring av sig själva i syfte att rekrytera nya elever. Denna studie styrker dessa teorier, skolorna har mycket att tjäna på att arbeta aktivt med marknadsföringen av sig själva. Till detta kan tilläggas att erbjudanden om diverse förmåner i elevernas ögon spelar en inte helt obetydlig roll. Två andra slutsatser som studien påvisar är att det är relativt vanligt att eleverna ändrar sitt preliminära gymnasieval samt att nästan nio av tio elever hävdar att de inte skulle byta skola, även om exakt samma utbildning erbjöds på någon av de andra skolorna. Detta kan tolkas som att en mycket stor andel av eleverna på SP anser att skolan i sig faktiskt är viktigare än programinriktningen. Valet till gymnasieskolan är komplext och intrikat. Resultatet pekar på att det är en mängd olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar de blivande gymnasieeleverna i deras val av skola och/eller inriktning.</p>

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av gymnasieutbildning. För att tydliggöra detta tillämpades en kvantitativ enkätundersökning som riktades till samtliga 359 elever som går första året på SP vid de tre gymnasieskolorna Borgarskolan, Vasaskolan och Thoren Business School i Gävle. Av de 359 potentiellt svarande eleverna deltog 301 i studien, vilket ger en svarsfrekvens på 84 procent. De 58 elever som inte deltog i enkäten var av olika anledningar inte närvarande vid respektive skolas genomförande. En stor del av den tidigare forskningen inom området har fokuserat på föräldrarnas inblandning i valet av skola och inte tagit hänsyn till elevernas åsikter. En av slutsatserna i denna studie är dock att det är eleverna själva som i stor utsträckning anser sig göra självständiga val. Annan forskning poängterar vikten av skolornas profilering och marknadsföring av sig själva i syfte att rekrytera nya elever. Denna studie styrker dessa teorier, skolorna har mycket att tjäna på att arbeta aktivt med marknadsföringen av sig själva. Till detta kan tilläggas att erbjudanden om diverse förmåner i elevernas ögon spelar en inte helt obetydlig roll. Två andra slutsatser som studien påvisar är att det är relativt vanligt att eleverna ändrar sitt preliminära gymnasieval samt att nästan nio av tio elever hävdar att de inte skulle byta skola, även om exakt samma utbildning erbjöds på någon av de andra skolorna. Detta kan tolkas som att en mycket stor andel av eleverna på SP anser att skolan i sig faktiskt är viktigare än programinriktningen. Valet till gymnasieskolan är komplext och intrikat. Resultatet pekar på att det är en mängd olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar de blivande gymnasieeleverna i deras val av skola och/eller inriktning.