Läroboken har en central roll i den svenska matematikundervisningen. Det är ett av de huvudsakliga undervisningsunderlagen som läraren använder sig av. Därmed påverkas undervisningen av lärobokens innehåll. Att ha olika typer av uppgifter som kan lösas med olika lösningstekniker främjar elevers begreppsförståelse. Sedan införandet av gymnasieskolan år 1971 har Sverige haft fyra läroplansreformer: Lgy70, Lpf94, Gy2000 och Gy11. Syftet med examensarbetet är att bidra med en förståelse för hur läroböcker från olika läroplaner har behandlat proportionalitetsbegreppet. Proportionalitet är ett begrepp som är centralt i matematikundervisningen, från lågstadiet till gymnasiet. Studien fokuserar på skillnaden av variation i läroböckernas exempeluppgifter rörande proportionalitet.Innehållsanalysen gjordes med hjälp av ett analysverktyg som är skapat från teoretiska begrepp inom Anthropological Theory of the Didactic (ATD). Analysverktyget delade in uppgifterna i tre huvudkategorier: uppgiftstyp, lösningsteknik och teori (statisk och dynamisk proportionalitet). Didaktisk transposition är en subteori till ATD och beskriver hur kunskap väljs ut och transponeras från läro- och kursplanen till eleverna. Läromedelsförfattare är en del av den didaktiska transpositionen, då de analyserar och tolkar läro- och kursplaner vid utformandet läroboken. Resultatet visar att det finns mindre skillnader mellan läroböckerna rörande fördelningen av statisk och dynamisk proportionalitet. Läroböckerna skiljer sig gällande fördelningen av uppgiftstyp i exempeluppgifterna. Läroboken från Lpf94 har mest variation av uppgiftstyper. Läroböckerna skiljer sig även åt gällande fördelningen av lösningstekniker i exempeluppgifterna. Läroboken från Gy11 har mest variation gällande lösningsteknik i exempeluppgifterna. Lärare bör analysera läroböcker och kunna välja ut uppgifter till elever och därefter komplettera sin undervisning så att elever får en variationsrik undervisning. Således är det lärarens yttersta ansvar vid den didaktiska transponeringsprocessen att utforma undervisningen så att den vilar på den kunskap som läro- och kursplanen ska förmedla.

Källkritik är ett centralt inslag i många ämnen, inte minst i samhällskunskapen. Syftet med denna uppsats  var att  undersöka  svenska elevers olika förhållningssätt till källkritik i gymnasiearbeten inom samhällsvetenskapsprogrammet. De metoder som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med en fenomenografisk ansats. Materialet som har analyserats består av 27 gymnasiearbeten från fyra olika skolor, skrivna av elever på samhällsvetenskapsprogrammet under åren 2017–2022.  Resultatet visade att eleverna använde sig av många olika källtyper i sina gymnasiearbeten, men att majoriteten av dessa var digitala. Det visade även att eleverna förde en mängd olika resonemang för att motivera  sina  val av källor. Vissa av dessa  gick  i linje med en traditionell källkritik,  andra  en mer utvidgad källkritik och en del  fördes  utifrån personliga upplevelser.  Resultatet visade även att det gick att urskilja olika uppfattningar gällande källkritik utifrån elevernas resonemang. Dessa uppfattningar handlade bland annat om källkritikens värde, innehåll och praktik. Sammanfattningsvis visade studien på en stor variation i elevernas källkritiska förhållningssätt,  vad gäller de källtyper  som använts,  elevernas  källkritiska resonemang  samt  de olika uppfattningar som gått att urskilja.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man på två varianter av gymnasiets samhällsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lärande. De två programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhällskunskap. Hur har arbetssättet entreprenöriellt lärande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika ämnesinriktningar påverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där sex lärare, tre från vardera arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar från de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lärande är ett användbart arbetssätt i de flesta ämnen. Lärarna i de två arbetslagen tolkar begreppet entreprenöriellt lärande på ett likartat sätt. Den ekonomiska programvarianten har p.g.a. sin ämnesinriktning en mer direkt koppling till näringslivet, vilket har gjort att drivkrafter bakom utvecklingen i deras fall i högre grad har kommit från det omgivande samhället, än vad som varit fallet med den samhällsvetenskapliga inriktningen. Båda programmens utveckling mot ett mer entreprenöriellt lärande har till stor del varit beroende av ”eldsjälar” bland lärarna. Slutligen konstateras att viktiga förutsättningar för att kunna utveckla entreprenöriellt lärande är därför anpassade lokaler och scheman.

<p>Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av gymnasieutbildning. För att tydliggöra detta tillämpades en kvantitativ enkätundersökning som riktades till samtliga 359 elever som går första året på SP vid de tre gymnasieskolorna Borgarskolan, Vasaskolan och Thoren Business School i Gävle. Av de 359 potentiellt svarande eleverna deltog 301 i studien, vilket ger en svarsfrekvens på 84 procent. De 58 elever som inte deltog i enkäten var av olika anledningar inte närvarande vid respektive skolas genomförande. En stor del av den tidigare forskningen inom området har fokuserat på föräldrarnas inblandning i valet av skola och inte tagit hänsyn till elevernas åsikter. En av slutsatserna i denna studie är dock att det är eleverna själva som i stor utsträckning anser sig göra självständiga val. Annan forskning poängterar vikten av skolornas profilering och marknadsföring av sig själva i syfte att rekrytera nya elever. Denna studie styrker dessa teorier, skolorna har mycket att tjäna på att arbeta aktivt med marknadsföringen av sig själva. Till detta kan tilläggas att erbjudanden om diverse förmåner i elevernas ögon spelar en inte helt obetydlig roll. Två andra slutsatser som studien påvisar är att det är relativt vanligt att eleverna ändrar sitt preliminära gymnasieval samt att nästan nio av tio elever hävdar att de inte skulle byta skola, även om exakt samma utbildning erbjöds på någon av de andra skolorna. Detta kan tolkas som att en mycket stor andel av eleverna på SP anser att skolan i sig faktiskt är viktigare än programinriktningen. Valet till gymnasieskolan är komplext och intrikat. Resultatet pekar på att det är en mängd olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar de blivande gymnasieeleverna i deras val av skola och/eller inriktning.</p>

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av gymnasieutbildning. För att tydliggöra detta tillämpades en kvantitativ enkätundersökning som riktades till samtliga 359 elever som går första året på SP vid de tre gymnasieskolorna Borgarskolan, Vasaskolan och Thoren Business School i Gävle. Av de 359 potentiellt svarande eleverna deltog 301 i studien, vilket ger en svarsfrekvens på 84 procent. De 58 elever som inte deltog i enkäten var av olika anledningar inte närvarande vid respektive skolas genomförande. En stor del av den tidigare forskningen inom området har fokuserat på föräldrarnas inblandning i valet av skola och inte tagit hänsyn till elevernas åsikter. En av slutsatserna i denna studie är dock att det är eleverna själva som i stor utsträckning anser sig göra självständiga val. Annan forskning poängterar vikten av skolornas profilering och marknadsföring av sig själva i syfte att rekrytera nya elever. Denna studie styrker dessa teorier, skolorna har mycket att tjäna på att arbeta aktivt med marknadsföringen av sig själva. Till detta kan tilläggas att erbjudanden om diverse förmåner i elevernas ögon spelar en inte helt obetydlig roll. Två andra slutsatser som studien påvisar är att det är relativt vanligt att eleverna ändrar sitt preliminära gymnasieval samt att nästan nio av tio elever hävdar att de inte skulle byta skola, även om exakt samma utbildning erbjöds på någon av de andra skolorna. Detta kan tolkas som att en mycket stor andel av eleverna på SP anser att skolan i sig faktiskt är viktigare än programinriktningen. Valet till gymnasieskolan är komplext och intrikat. Resultatet pekar på att det är en mängd olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar de blivande gymnasieeleverna i deras val av skola och/eller inriktning.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor marknadsför sig själva genomspråkbruket på deras hemsidor. Detta tillämpas genom en text- och diskursanalytisk studie avtre gymnasieskolor som tillgodoser Samhällsvetenskapsprogrammet i Täby kommun. Urvalethar begränsats till respektive skolas hemsida och programsida. Resultatet visar på att det finnsskillnader i hur skolorna använder språket för att marknadsföra skolan och detsamhällsvetenskapliga programmet. Åva gymnasium använder sig av direkta frågor tillläsaren, Täby Enskilda har ett direkt tilltal till läsaren i formen du och Tibble gymnasiumlyfter fram lärarnas kunnighet. / This essay aims to study how secondary schools’ market themselves through the use oflanguage on their websites. This is applied through a text and discourse analytical study ofthree secondary schools, all of which meet the Social Sciences program, located in Täby. Theselection has been limited to each school's website and program page. The results show thatthere are differences in how the schools use the language to market the school and the socialscience program. Åva gymnasium uses direct questions to the reader, Täby Enskilda have adirect address to the reader in the form you and Tibble gymnasium highlight the teachers'knowledge.

Denna studies avsikt är att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till åtgärder av identifierade problem. Rektor och matematiklärarna på den skola studien genomfördes önskade att någon med utifrånperspektiv skulle hjälpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat på samhällsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de två obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med på lektioner och försöka identifiera faktorer, något som jag kom att kalla ”bromsfaktorer”, och utifrån dem föreslå åtgärder. Jag följde undervisningen under ett läsår i 7 klasser och hade seminarieträffar med de undervisande lärarna var sjätte vecka.Som matematiklärare och lärarutbildare har jag många kontaktytor med andra gymnasieskolor vars lärare också gett signaler om frustration över B-kursens problematik. Man tycker att det är mycket märkligt att inte genomströmningen är högre på samhällsvetenskapliga programmet som ju är ett teoretiskt inriktat program. En allmän uppfattning i den informella diskussionen är att lusten avtar i B-kursen eftersom språnget är för stort mellan A och B-kurs. Med språng menas då en ökad abstraktionsnivå mellan kurserna p g a av att innehållet är mera fokuserat på algebra. Denna hypotes anser jag är rimlig med stöd av Vygotskijs teori kring hur progression för individen sker via proximala utvecklingzoner (Vygotskij, 1978). Men kan det verkligen få så stor betydelse för ett teoretiskt inriktat program? Varför kan inte motivation för kunskaper i algebra finnas för dessa elever, som utbildar sig för att kunna göra generella samhällsprognoser mm? Algebra är ju en grundläggande kunskap, för att kunna göra matematiska modeller. Finns det andra anledningar som bromsar? Nyfikenheten och frågorna växte inför uppdraget. Kanske skulle man också kunna dra generella slutsatser av resultaten från en studie på denna skola som kunde komma lärare och elever på andra skolor till del.Studien på skolan visar på många intressanta resultat om elevers föreställningar om matematik, och att elever och lärare inte alltid har samma uppfattning om vad som sker i klassrummet.En central avsikt med projektet var att undersöka om en varierad undervisning, i form av att vi t ex införde undersökande aktiviteter, ökade lusten att lära matematik. Resultatet av den delen pekar mot att så är fallet för många elever. Som observatör kunde jag skönja ett mycket större engangemang och glädje hos många elever vid lektionsavsnitt när ett varierat arbetssätt användes. Man kan förstås inte med säkerhet påstå att det leder till ett bättre resultat i matematikförståelse, eftersom ett sådant jämförelsematerial inte var med i undersökningen. Men detta var heller inte syftet. Ett annat resultat av värde är att projektet gett inspiration till att lärarna vill fortsätta och utveckla matematikundervisningen enligt japanskt modell (TIMSS, 1996). Denna innebär i stora drag att eleverna arbetar med ett större problem under en lektion. Problemet är ”rikt”, d v s innehåller många kunskapsnivåer som möjliggör utmaningar för alla elever. Eleverna arbetar både enskilt och i grupp för att lösa problemet. Lärare och elever avslutar lektionen med att tillsammans göra en grundlig analys av de olika lösningsförslag som presenteras.Ytterligare resultat av projektet är att det visar betydelsen av att lärarna får tid avsatt i tjänsten för reflektion och analys av deras undervisning. Då ges möjlighet att ventilera och upptäcka att man har gemensamma problem. Det är inte bara fler hjärnor som ökat det laterala tänkandet för att finna kreativa lösningar. Det har också skett ett systematiskt arbete med att utveckla matematikundervisningen. Mitt utifrånperspektiv kunde också vara till glädje när man ”kört fast” i vissa rutiner. Vi identifierade många påverkansfaktorer (bromsfaktorer) för att få en gynnsammare undervisning, men konstaterade också att allt inte kunde lösas i ett svep. Ett positivt resultat av projektet var att skolan fått hjälp med att sätta igång en process mot en förbättrad undervisning av B-kursen i matematik på samhällsvetenskapsprogrammet. Den centrala framgångsfaktorn som vi bekräftade var att införa en mera varierad undervisning innehållande undersökande aktiviteter.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning. I denna konstruktion av utbildningsalternativ framträder olika profileringskategorier som skolorna tyr sig till genom marknadsföring. Den gemensamma profileringskategorin är den marknadsorienterade som visar hur skolorna presenterar sitt utbildningsalternativ genom att negativt särskilja sig från konkurrerande skolor. I detta finns en förskjutning från information om utbildning till marknadsföring av utbildning. I sin tur innebär detta att den information eleven tar del av inför sitt gymnasieval, också innehåller inslag av erbjudanden och reklam. I och med att eleven konstrueras som konsument har det skapats en kunskaps- och maktrelation mellan elev och skola. Denna relation konstruerar sedermera en situation där skolorna är beroende av att marknadsorientera sig för att utmärka sig i konkurrenssituationen som uppstått av det fria skolvalet. / The essay aims to study how secondary schools are profiled by marketing. This is applied through a discourse analytic study of six secondary schools, all of which meet the Social Science program, located in Uppsala. Of the marketing that has been available, the selection is limited to each school's website. The results show a correlation between how schools are talking about education and students. The key to this correlation is that the student through the schools marketing is designed as a consumer of education. This construction of educational options shows different profiling categories that schools cling to through marketing. The common profiling category is the market orientated that shows how schools will present their educational options by negative differentiate itself from rival schools. This is a shift from information on education for the promotion of education. In turn, this means that the information students take part in before secondary school also contains elements of promotions and advertising. As the student is constructed as a consumer, a knowledge and power relationship between student and school has been created. This knowledge and power relations construct later a situation where schools are dependent on market orientation to excel in the competitive environment created by the free school choice.

Denna studie undersökte korrelationen mellan elevernas förståelse av matematikens syfte på samhällsvetenskapsprogrammet, deras inställning till ämnet och deras betyg i kursen Matematik 1b. Genom en blandad metod som inkluderade en enkätundersökning och intervjuer samlades både kvantitativ och kvalitativ data in från elever och lärare på samhällsvetenskapsprogrammet. Enkätundersökningen distribuerades till elever från tre olika skolor, och resulterade i 130 respondenter och en svarsfrekvens på 62%. Datan analyserades genom med hjälp av korrelationsanalys, specifikt Pearson's korrelationskoefficient för ett urval, för att undersöka samband. Resultaten visade på en måttlig korrelation mellan elevernas förståelse av matematikens syfte och deras inställning till ämnet. I enkätundersökningen var det även tydligt att majoriteten av eleverna hade ett lågt intresse för matematiken. Flera elever uttryckte i intervjuerna bristen på ett tydligt syfte med att studera matematik. Vidare observerades även en måttlig korrelation mellan elevernas inställning till ämnet och deras betyg i kursen. Enkätundersökningen indikerade även, förutom bristen på intresse för ämnet, att hälften av eleverna var underkända i kursen eller endast hade betyget E. Intervjuerna genomfördes med elever och lärare för att fördjupa förståelsen av elevernas uppfattningar om syftet med matematikämnet och deras inställning till ämnet. Dataanalysen inkluderade tematisk analys för att identifiera gemensamma teman och utmaningar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade på bristen av ett tydligt syfte inom matematikundervisningen, vilket påverkade elevernas inställning negativt. Inom ramen för detta examensarbete utvecklades ett utbildningsmaterial för kursen Matematik 1b för samhällsvetenskapsprogrammet. Utbildningsmaterialet består av olika kapitel och projekt som syftar till att tydliggöra matematikens relevans och tillämpningar inom samhällsvetenskapliga områden. Design Thinking användes som metod för utvecklingsprocessen för utbildningsmaterialet. I metoden ingår det att förstå användarnas behov, generera idéer till potentiella lösningar, skapa prototyper och testa dessa. Det resulterande utbildningsmaterialet anpassades specifikt för samhällsvetenskapsprogrammet och kan vara en värdefull resurs för elever och lärare. Genom utbildningsmaterialet kommuniceras matematikens syfte på ett tydligt sätt vilket främjar en positiv inställning till ämnet och förbättrar elevernas prestationer och betyg i kursen. Sammanfattningsvis betonar denna studie vikten av att tydliggöra matematikens syfte för eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet. Genom att kommunicera syftet på ett tydligt sätt, exempelvis med hjälp av det utvecklade utbildningsmaterialet, kan elevernas inställning förbättras, vilket i sin tur kan höja elevernas betygsnivå. / This study examined the correlation between students' understanding of the purpose of mathematics in the social science program, their attitudes towards the subject, and their grades in the Mathematics 1b course. A mixed-method approach was employed, involving a survey and interviews to collect both quantitative and qualitative data from students and teachers in the social science program.  The survey was distributed to students from three different schools, resulting in 130 respondents and a response rate of 62%. The data was analyzed using correlation analysis, specifically Pearson's correlation coefficient for a sample, to explore relationships. The results showed a moderate correlation between students' understanding of the purpose of mathematics and their attitude towards the subject. The survey also revealed that the majority of students had low interest in mathematics. Several students expressed in the interviews the lack of a clear purpose for studying mathematics. Furthermore, a moderate correlation was observed between students' attitude towards the subject and their grades in the course. The survey also indicated, in addition to the lack of interest, that half of the students were failing the course or had only achieved a grade of E. Interviews with students and teachers provided further insights into students' perceptions on the purpose of mathematics and their attitude towards the subject. Thematic analysis was conducted to identify common themes and challenges. The qualitative analysis revealed the absence of a clear purpose in mathematics education, which negativley influenced students' attitude towards the subject.  Within the scope of this thesis, an educational material was developed for the Mathematics 1b course in the social science program. The educational material consists of various chapters and projects aimed at highlighting the relevance and applications of mathematics in social science domains. Design Thinking was employed as the methodology for the development process of the educational material, involving understanding user needs, generating ideas for potential solutions, creating prototypes, and testing them. The resulting educational material was specifically tailored for the social science program and can be a valuable resource for students and teachers. By clearly communicating the purpose of mathematics, the educational material promotes a positive attitude towards the subject and improves students' performance and grades in the course. In conclusion, this study emphasizes the importance of clarifying the purpose of mathematics for students in the social science program. By effectively communicating the purpose, such as through the developed educational material, students' attitudes can be enhanced, leading to improved academic results.