<p>Title: The implementation of valuation of tangible and financial assets to fair value – and its effects on the creditor protection</p><p>Course: Bachelor theses in business accounting, 10 Swedish credits</p><p>Author: Sam Espeland</p><p>Advisor: Ogi Chun</p><p>Key words: IAS 16, 39, 40, fair value, creditor protection, equity</p><p>Purpose: The purpose with the essay is to examine how the implementation of the IAS standards that regard valuation to fair value, effects the equity and how the effects on equity affects the creditor protection.</p><p>Methodology: The essay is using both a quantitative and a qualitative approach in which the quantitative part constitutes of data collection from annual reports and the qualitative part constitutes of interviews.</p><p>Theoretical perspective: The theory gives a thorough understanding in how the IAS standards are designed, furthermore the procedure at liquidation and lack of capital is being treated, moreover some relevant terms and concepts are being treated.</p><p>Empirical foundation: This chapter is divided into two parts, in one part the results from the quantitative approach is being presented in diagram form, and in the other part the interviews are being presented.</p><p>Conclusions: The implementation will give a higher equity for most real estate companies, but likely also for example the mining industry. The creditor protection will likely be worsened among the industries that experience an increase in equity since their activities may proceed for a longer time before they have to be liquidated.</p> / <p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur införandet av IAS standarder som rör värdering till verkligt värde, påverkar eget kapital och hur detta i sin tur påverkar borgenärsskyddet.</p><p>Metod: Uppsatsen använder sig av både ett kvantitativt och ett kvalitativt upplägg där den kvantitativa delen utgörs av datainsamling från årsredovisningar och den kvalitativa delen utgörs av intervjuer.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap i hur IAS standarderna är utformade, dessutom behandlas förfarandet vid likvidation och kapitalbrist, vidare behandlas en del relevanta termer och begrepp.</p><p>Empiri: Empirin är uppdelad i två delar, i den ena delen redovisas resultatet av den kvantitativa ansatsen i diagramform, och i den andra delen redovisas utförda intervjuer.</p><p>Slutsatser: Implementeringen av relevanta IAS standarder ger ett ökat eget kapital för fastighetsbranschen men sannolikt även för t ex. gruvbolag. Borgenärsskyddet kommer sannolikt försämras bland de branscher där eget kapital ökar, eftersom deras verksamhet kan fortgå under en längre tid innan de måste träda i likvidation.</p>

Title: The implementation of valuation of tangible and financial assets to fair value – and its effects on the creditor protection Course: Bachelor theses in business accounting, 10 Swedish credits Author: Sam Espeland Advisor: Ogi Chun Key words: IAS 16, 39, 40, fair value, creditor protection, equity Purpose: The purpose with the essay is to examine how the implementation of the IAS standards that regard valuation to fair value, effects the equity and how the effects on equity affects the creditor protection. Methodology: The essay is using both a quantitative and a qualitative approach in which the quantitative part constitutes of data collection from annual reports and the qualitative part constitutes of interviews. Theoretical perspective: The theory gives a thorough understanding in how the IAS standards are designed, furthermore the procedure at liquidation and lack of capital is being treated, moreover some relevant terms and concepts are being treated. Empirical foundation: This chapter is divided into two parts, in one part the results from the quantitative approach is being presented in diagram form, and in the other part the interviews are being presented. Conclusions: The implementation will give a higher equity for most real estate companies, but likely also for example the mining industry. The creditor protection will likely be worsened among the industries that experience an increase in equity since their activities may proceed for a longer time before they have to be liquidated. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur införandet av IAS standarder som rör värdering till verkligt värde, påverkar eget kapital och hur detta i sin tur påverkar borgenärsskyddet. Metod: Uppsatsen använder sig av både ett kvantitativt och ett kvalitativt upplägg där den kvantitativa delen utgörs av datainsamling från årsredovisningar och den kvalitativa delen utgörs av intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap i hur IAS standarderna är utformade, dessutom behandlas förfarandet vid likvidation och kapitalbrist, vidare behandlas en del relevanta termer och begrepp. Empiri: Empirin är uppdelad i två delar, i den ena delen redovisas resultatet av den kvantitativa ansatsen i diagramform, och i den andra delen redovisas utförda intervjuer. Slutsatser: Implementeringen av relevanta IAS standarder ger ett ökat eget kapital för fastighetsbranschen men sannolikt även för t ex. gruvbolag. Borgenärsskyddet kommer sannolikt försämras bland de branscher där eget kapital ökar, eftersom deras verksamhet kan fortgå under en längre tid innan de måste träda i likvidation.

Diskontering och nuvärdesberäkning som värderingsmetod har ökat i användning. Acceptansen för värdering till verkliga värden har också ökat och IFRS tillåter i flertalet standarder användning av denna värderingsmetod som, beroende på användning är förknippad med subjektiva inslag. Tidigare forskning uppmärksammar problematiken med diskontering i de avseende att det öppnar upp för subjektivitet och möjligheter för företagsledningen att manipulera resultat och balansräkning. Även om det råder konsensus kring risker med värderingstekniker som innefattar nuvärdesberäkning saknas det, oss veterligen, studier som kartlägger omfattningen av denna värderingsteknik.Mot bakgrund av teorin om informationsasymmetri, earnings management, agentteorin samt de kvalitativa egenskaperna jämförbarhet och tillförlitlighet är studiens syfte att kartlägga användningen av diskontering hos bolag registrerade på NASDAQ Stockholm. Genom att undersöka 268 av 299 företag upptagna på börsen kan vi visa på användningen och utmärkande skillnader mellan företag tillhörande olika storlek och sektorer. Resultatet är att betraktas som vägledande för framtida studier.Slutsatsen är att diskontering förekommer hos merparten av bolagen på NASDAQ Stockholm. Ytterligare slutsats utifrån studien är att företagen avsätter olika stor yta till information om diskontering och nuvärdesberäkning. Konsekvent genom analysen förs resonemanget att om företagen avsätter en liten yta i relation till andra företag kan detta ha en negativ inverkan på den finansiella rapportens kvalité utifrån resonemang om agentteorin, informationsasymmetrin och earnings management, samt den kvalitativa egenskapen tillförlitlighet. I resonemanget kring den kvalitativa egenskapen, jämförbarhet, är det istället en nackdel att företagen avsätter olika stor yta. / Discounting and present value calculation as a valuation method has increased in use. Acceptance for fair value valuation has also increased and IFRS allows in most standards the use of this valuation method which, depending on use, is associated with subjective elements. Previous researches draws attention to the problem of discounting and present value calculations in terms of opening up for subjectivity and opportunities for management to manipulate earnings and balance sheets. Although there is a consensus about risks with valuation techniques that include discounting and present value calculations, we find that there is lacking studies that map the scope of this valuation technique.In view of Information Asymmetry, Earnings management, Agent Theory and the qualitative characteristics of comparability and reliability the purpose of the study is to map the use of discounting and present value calculation by companies listed on NASDAQ Stockholm. By examining 268 of 299 companies listed on the Stockholm stock exchange, we can demonstrate the use and distinctive differences between companies of different sizes and sectors. The result is to be considered as guidance for future studies.The conclusion is that discounting occurs at most of the companies on NASDAQ Stockholm. A further conclusion from the study is that companies allocate different amount of areas to information about discounting and present value calculation. Consistently through the analysis, the reasoning is that, if the companies allocate a small area of information in relation to other companies, this may have a negative impact on the quality of the financial report. This is based on the reasoning of the agency theory, information asymmetry and earnings management, as well as the qualitative characteristics faithful representation. In the reasoning about the qualitative characteristics, comparability, it is rather a disadvantage that companies allocate different large areas.(This thesis is written in Swedish)