Sammanfattning:Undersökningen innehåller svar från tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjälp av intervjuer undersökt deras synsätt i att använda åtgärdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om åtgärdsprogrammens användning i dagsläget och hur de kan användas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna. Problemområde:Bakgrunden till valt ämne är genom lästa studier som säger att det krävs kompletterande studier om hur åtgärdsprogrammen används och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter många års arbete i grundskolan är hur vanligt det är att förklara elevernas svårigheter som brister och egenskaper hos individen. Jag vill försöka se om rektorer och specialpedagoger tänker som jag kring åtgärdsprogrammens vidare använding i ett skolutvecklingsperspektiv. Syfte och precicerade frågeställnigar:Syftet är att undersöka vilka olika synsätt rektorer/specialpedagoger uttrycker när det gäller synen på åtgärdsprogram som en möjlighet till skolutveckling. Vilka behov föranleder och vilka åtgärder utarbetas i ett åtgärdsprogram? Vilka specialpedagogiska perspektiv avspeglas bland aktörerna på skolorna?Vilken betydelse ges verksamhetskulturen på de undersökta skolorna? Hur ser rektorer och specialpedagoger på möjligheten att använda åtgärdsprogrammen som en grundpelare i arbetet med skolutveckling? Teoretisk ram:Jag har utgått från systemteorin för att komma åt helheten på individ-, grupp- och skolnivå. Utöver detta har jag använt mig av kompenastoriskt/kategoriskt och kritiskt/relationellt perspektiv, samt tittat på om verksamhetskulturen varit proaktiv eller reaktiv.Metod:Jag har valt en kvalitativ ansats för min studie. För att samla in empirin har använts intervjuer och därefter har materialet bearbetats, kategoriserats och tolkningar har gjorts av svaren hos de intervjuade specialpedagogerna. På detta vis har jag bildat mig en uppfattning om deras synsätt på åtgärdsprogram i ett skolutvecklingsperspektiv. Jag är medveten om att resultaten inte kan göra anspråk på en generaliserbarhet då jag endast intervjuat tre verksamma rektorer och tre specialpedagoger på tre olika kommunala grundskolor.Resultat med analys:Rektorer och specialpedagoger tenderar att utgå ifrån ett kompensatoriskt/kategoriskt perspektiv men att det finns mer eller mindre engagemang på skolorna för att skapa ett kritiskt/relationellt perspektiv. Rektorer och specialpedagoger ser kortsiktiga lösningar trots att de vill att respektive skola ska arbeta för en proaktiv verksamhetskultur. Mycket fokus ligger på pedagogerna som anses kunna lösa olika situationer. Alla informanter är positiva till att arbeta med åtgärdsprogrammen som en del av det systematiska kvalitetsarbetet men det är en lång väg för skolorna om detta förändringsarbete ska kunna omsättas i praktik.Kunskapsbidrag:Denna uppsats ska bidra med kunskap om hur rektorer och specialpedagoger tänker kring att utveckla arbetet med åtgärdsprogram ur ett skolutvecklingsperspektiv.

<p>Syftet med detta examensarbete är att studera kommunikationskanaler för att kunna värva fler medlemmar till en nystartad förening.</p><p>Frågeställning - Hur kan Västerås Capoeira värva fler medlemmar, med fokus på en äldre målgrupp?</p><p>Avgränsning - Studiet är att studera kommunikationskanaler och att avgränsa sig genom att fokusera på Rogers fyra huvudsakliga element för spridningsprocess av innovation.</p><p>Metod - Den huvudsakliga uppgiften har utförts genom intervjuer och observationer på plats hos Västerås Capoeira.</p><p>Teoretisk ram - Består av kommunikationskanaler som behandlar Rogers fyra element, vilka är innovation, kommunikationskanaler, tid och socialt system. Studien ska ge förståelse för den teoretiska grunden där Västerås Capoeira har en positiv och fungerande kulturarena.</p><p>Empiri - Empiriska studien bygger på intervjuer och observationer på Västerås Capoeira lokaler i samlingslokalen Växhuset.</p><p>Slutsats - Västerås Capoeira är en ny förening som har sin verksamhet inom Växhuset. Eftersom Capoeira är en sport som har en bred målgrupp vill vi kunna hjälpa föreningen med att hitta medlemmar i alla åldrar, från båda könen och från olika kulturer. Föreningen kommer att få lärdomar om olika spridningsprocesser så att de kan marknadsföra sig med hjälp av andra kommunikationssätt.</p><p>Nyckelord - Verksamhetskultur, kommunikationskanal, kommunikation, spridningsprocess, marknadsföring.</p>

Syftet med detta examensarbete är att studera kommunikationskanaler för att kunna värva fler medlemmar till en nystartad förening. Frågeställning - Hur kan Västerås Capoeira värva fler medlemmar, med fokus på en äldre målgrupp? Avgränsning - Studiet är att studera kommunikationskanaler och att avgränsa sig genom att fokusera på Rogers fyra huvudsakliga element för spridningsprocess av innovation. Metod - Den huvudsakliga uppgiften har utförts genom intervjuer och observationer på plats hos Västerås Capoeira. Teoretisk ram - Består av kommunikationskanaler som behandlar Rogers fyra element, vilka är innovation, kommunikationskanaler, tid och socialt system. Studien ska ge förståelse för den teoretiska grunden där Västerås Capoeira har en positiv och fungerande kulturarena. Empiri - Empiriska studien bygger på intervjuer och observationer på Västerås Capoeira lokaler i samlingslokalen Växhuset. Slutsats - Västerås Capoeira är en ny förening som har sin verksamhet inom Växhuset. Eftersom Capoeira är en sport som har en bred målgrupp vill vi kunna hjälpa föreningen med att hitta medlemmar i alla åldrar, från båda könen och från olika kulturer. Föreningen kommer att få lärdomar om olika spridningsprocesser så att de kan marknadsföra sig med hjälp av andra kommunikationssätt. Nyckelord - Verksamhetskultur, kommunikationskanal, kommunikation, spridningsprocess, marknadsföring.