Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka olika förmågor som elever utvecklar under laborativt arbete i kriminalteknisk vetenskap. Undersökningarna i kriminalteknisk vetenskap utgår ifrån samhällsfrågor med ett  naturvetenskapligt innehåll.   Kursen Naturvetenskaplig specialisering på gymnasiet skall enligt Skolverket (2011) låta eleverna fördjupa sig inom ett specifikt kunskapsområde och därmed utveckla sina kunskapförmågor. Det är samma kunskapsförmågor som genomgående finns för samtliga naturvetenskapliga kurser på gymnasienivå. Universitetslektor Göran Svanelid (2011) har omformulerat dessa kunskapsförmågor och det är med dessa omformuleringar som jag ligger till grund för min undersökning. Genom att observera och mäta  en grupp studenters utveckling av kunskapsförmågor efter genomförande av laborationen Kastle-Meyertest. Studien visar att eleverna genom laborationen utvecklar sin begreppsliga- och analysförmåga. Samt att de kan visa, när de ska besvara frågor av en öppen karaktär, att de även utvecklar den metakognitiva förmågan.   Uppsatsen undersöker även vilka förmågor som eleverna anser de har utvecklat under kursen. Detta undersöks genomatt eleverna har genomfört en elevenkät samt med hjälp av elevintervjuer där eleverna får förklara vad de har utvecklat under kursens genomförande moment. Studien visar  att elevernas uppfattning av vilka förmågor som de utvecklar stämmer överens med den förmågeutvecklingen som kunde observeras ur ett lärarperspektiv. Studien visar även att genom att låta undervisningen utgå från frågor med ett naturvetenskapligt inslag och där momenten inleds med laborationer ger eleverna en bra kunskapsbas som de senare kan utveckla djupare förståelse och den metakognitiva förmågan.