This paper examines how Hinduism and Buddhism are portrayed in three textbooks for an upper secondary school course in religion and is limited to a selection of books published in 2009. Based on a qualitative content analysis, the paper examines the extent to which there is an intentional division, that is to say a line between ‘them and us’ in the ways in which the religions are described, and to what extent the description of these religions in the textbooks are Eurocentric. The study focuses on whether or not there is a ‘them and us’ perspective in the different books and if so, the ways in which this approach is evident. The result of this study shows that traces of a ‘them and us’ perspective can be found in all three books. In some cases a homogeneous ‘us’ is contrasted with a homogeneous ‘them’; where the ‘us’ represents ‘Europeans’ and the Christian ‘West’ and the ‘them’ represents ‘the other’ that is to say Hindus and Buddhists as well as their religious beliefs. All of the books in the study contain terminology and images that present Hinduism and Buddhism as something ‘different’ and ‘exotic’ and thus reinforce the Eurocentric image of ‘the other’. The textbook’s authors often fail to differentiate between religion and culture which, in many cases, can lead to Hinduism being portrayed as irrational and primitive. In addition to this, the textbooks also ignore the religions individual in favor of a more generalized and collective stereotype of a ‘Hindu’ or a ‘Buddhist’.

Detta examensarbete undersöker hur hinduismen och buddhismen framställs i en lärobok för grundskolan 7-9, publicerad 2006. Undersökningen bygger på intervjuer och analyser av sex elever i årskurs nio. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys granskas om det finns ett andrafierande, ett vi och dem sätt att beskriva dessa religioner och om det finns eurocentristiskt formuleringssätt i dessa läroböcker. Undersökningens fokus ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt dessa eventuella spår då yttrar sig. Eleverna får också ta ställning till om de anser att läroböcker i ämnet religion skulle vinna på fler inslag av verkliga troende individers medverkan ifråga om beskrivningar av vardagen och heliga ceremonier. Resultatet av undersökningen visar att det i läroboken finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i någon grad. Till viss del ställs ett tillsynes homogent ”vi” i relation till ett tillsynes homogent ”dom”. ”Vi” representerar ”europén” och den kristne ”västerlänningen”, ”dom” å andra sidan får representera ”de Andra”, det vill säga hindun och buddhisten samt deras religiösa trosföreställningar.   Det visar sig att den undersökta läroboken innehåller formuleringar och bilder som innebär en exotifiering och andrafiering av hinduismen och buddhismen vilket också förstärker den eurocentriska bilden av den andre. Den religiösa individen tolkas därtill uteslutande utifrån kollektivet vilket förstärker en stereotypisk bild av hindun och buddhisten. Läroboken skapar på detta sätt en föreställning hos elever som ger dem ett intryck av ”de andra” i relation till den norm som de omedvetet får lära sig är ”den västerländska.” Eleverna själva uttrycker att de skulle uppskatta textinlägg skrivna av troende hinduer och buddhister. De menar att dessa inlägg skulle förstärka deras förståelse och öka deras intresse för dessa religioner. Detta skulle förmodligen innebära att den stereotypiska bilden av hindun och buddhisten i lärobokens framställningar skulle bli ber individ baserad. Eleverna skulle förmodligen då också kunna relatera till religionerna på ett mer objektivt sätt.

I denna uppsats genomför jag med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys en undersökning av hur ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner framställs i fyra läromedel i religionskunskap för grundskolans senare skolår. Fokus i undersökningen ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt eventuella sådana spår yttrar sig. Resultaten av undersökningen visar att det finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i alla fyra läroböckerna i någon grad. Till viss del ställs ett tillsynes homogent ”vi” i relation till ett tillsynes homogent ”dom”. ”Vi” representerar ”europén” och den kristne ”västerlänningen”, ”dom” å andra sidan får representera ”de Andra”, det vill säga ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner. Det visar sig i läroböckernas texter att den variation som finns ursprungsbefolkningar emellan inte får träda fram vilket lätt leder till generaliseringar, både på gott och på ont. De centrala drag i ursprungsbefolkningars religioner som författarna i de undersökta läroböckerna betonar och som får stå i kontrast till läroböckernas ”vi” är att ursprungsbefolkningar har ett speciellt förhållande till naturen, det finns en central kult kring andar och förfädersdyrkan samt en stark tro på magi och övernaturliga krafter.