Målet med det här examensarbetet var att undersöka hur väl dagens partialkoefficienter för sprutbetong tar hänsyn till samhällets normer och säkerhetskrav vid dimensionering enligt partialkoefficientmetoden. Det brottfall som har undersökts för dimensionering av sprutbetong är vidhäftningsbrott vid god vidhäftning. Vidhäftningsbrottet har undersökts med hjälp av en sannolikhetsbaserad metod benämnd ”First-Order Reliability Method”, FORM. Metoden förutsätter kännedom om sannolikhetsfördelningar för ingående variabler i brottgränstillståndet som i det här arbetet till stor del baserats på provtagningar från projektet Norrströmstunneln i Citybanan. Resultatet av undersökningen visar att partialkoefficienterna antar otillåtna värden för dimensionering av sprutbetong på grund av den stora spridningen som råder i framförallt vidhäftningsparametern. Vidhäftningsparametern antog en normalfördelning med medelvärde 0.808 MPa och standardavvikelse 0.319 MPa vid analys av samtliga vidhäftningsmätningar. Spridningen för vidhäftningsparametern har reducerats genom att undersöka gnejs och granit var för sig och genom att ta bort mätningar där dålig vidhäftning i förväg kunnat antas. För granit fick vidhäftningsparametern ett medelvärde på 0.759 MPa och en standardavvikelse på 0.264 MPa. För gnejs fick vidhäftningsparametern ett medelvärde på 0.820 MPa och en standardavvikelse på 0.279 MPa. I den här fallstudien resultera en reducerad spridning för vidhäftningsdata inte i någon avgörande skillnad för beräknade partialkoefficienter. Modellen för vidhäftningsbrottet verkar tillsynes inte vara för komplicerad men det existerar samtidigt stora osäkerheter i modellen och ingående variabler gällande laster och bärförmågor. Framförallt okunskapen gällande lastvariabeln gör det svårt att kalibrera relevanta partialkoefficienter med FORM.

Prefabricerade sandwichelement kommer att produceras till Linnéskolan i Älmhult av Torps Byggelement AB. Ett sandwichelement består av två lager betong (fasad och bärande skikt) med isolering mellan de två skikten. Dessa sandwichelement hade till en början förankringssystemet Thermopin tillverkade av B.T. Innovation, men på grund av produktion- och leveransproblem så ersattes detta förankringssystem mot Isolink som tillverkas av Schöck. Isolink och Thermopin är två förankringssystem tillverkade av glasfiberarmerade plaststänger (GFRP). Sandwichelementen som kommer att användas i Linnéskolan använder sig av isoleringen Kooltherm tillverkad av Kingspan. I detta arbete jämförs förankringssystemens bärförmågor i form av utdragskapacitet. Beräkningar för kapacitet mot vidhäftningsbrott, utdragsbrott och brott i stångmaterial görs för de båda systemen. Utöver detta testas även bärförmågan i form av utdragskapacitet för isolering Kooltherm. 12 testprover, som tillverkades och levererades av Torps Byggelement AB, utsätts för utdragslaster till brott uppstod. Endast de förankringssystem som bär vinkelrät mot skikten testades. De 12 testproverna var uppdelade på följande vis: Fyra tester med Thermopin, fyra tester med Isolink samt fyra tester med endast isoleringen Kooltherm. De testprover med Isolink-systemet gav ett utdragsbrott vid 18.9 kN. Thermopin gav ett spjälkningsbrott vid 14.9 kN. Kooltherm gav brott i isoleringen vid 1.3 kN. Då Isolink fick ett vidhäftningsbrott är det viktigt med en god vidhäftning mellan förankringssystemet och omkringliggande betong. Vibrering av betongen i flera steg vid användning av Isolink kan därför anses vara viktig. Thermopin fick ett spjälkningsbrott då tillverkarens minsta avstånd till kant inte uppfylldes med testproverna. Det går med stor sannolikhet att säga att Thermopin inte hade fått ett utdragsbrott även om minsta avstånd till kant uppfylldes, mest troligt är att ett konbrott hade uppstått. / Prefabricated sandwich elements will be produced to Linnéskolan in Älmhult by Torps Byggelement AB. A sandwich element is built up by two layers of concrete (facade- and load bearing layer) with insulation separating the two layers. These sandwich elements were intended to have the anchors Thermopin produced by B.T. Innovation but due to delivery problems, this connection system was replaced with Isolink made by Schöck. Isolink and Thermopin are two anchors consisting of glass fiber reinforced plastic bars (GFRP). The sandwich elements that will be used in Linnéskolan will have the insulation Kooltherm made by Kingspan. This work is comparing the two connection systems in load bearing capacity by pull-out load tests. Calculations for pull-out failure, concrete failure and anchor failure were done for both of the connection systems. The load bearing capacity was also to be checked for the Kooltherm insulation by pull-out load tests. 12 test specimens were manufactured and delivered by Torps Byggelement AB. Only the anchors perpendicular to the concrete layers were tested. The 12 test specimens were divided as follows: four tests with Thermopin, four tests with Isolink and four tests without a connection system with only the Kooltherm insulation. The test specimens with Isolink gave a pull-out load at 18.9 kN. Thermopin gave a splitting failure at 14.9 kN. Kooltherm insulation gave a failure in the insulation at 1.3 kN. Due to Isolink getting a pull-out load failure, it is important that the bond between the anchor and the surrounding concrete is strong. Compacting of the concrete in multiple steps when using the Isolink-system can be considered important. The test specimens with the Thermopin-system got a splitting failure due to the manufacturers requirement on minimum edge distance not being achieved in the test specimens. It is proper to state that it is very unlikely that a pull-out failure would occur in the Thermopin test specimens even if the minimum edge distance was achieved. Most likely a concrete-cone failure would have occurred.