Sammanfattning Syftet med denna studie är att se hur arbetslösheten och konjunkturen påverkat andelen visstidsanställda i Sverige, perioden 1987 till 2005. Studien tar även upp vilket syfte visstidsanställningar fyller hos arbetsgivarna. Det är en kvantitativ studie, baserad på datamaterial från Statistiska Centralbyrån. Resultaten i studien påvisar att det inte finns ett långsiktigt samband mellan andelen visstidsanställda, andelen arbetslösa och industriproduktionsindex. Det finns emellertid ett kortsiktigt samband variablerna emellan. En ökad andel arbetslösa genererar en temporär ökad andel visstidsanställda. En ökning av industriproduktionsindex skapar en kortsiktig ökning av andelen visstidsanställda. I analysen argumenteras det för att visstidsanställningar främst används i följande situationer; för att ersätta tillfälligt frånvarande personal, för att ge arbetsgivarna ökad information om arbetstagarna, för att täcka av en tillfällig produktionsuppgång, samt för att minimera risken av uppsägningskostnader vid en situation som arbetsgivarna upplever som osäker. Nyckelord: Visstidsanställningar, tillsvidareanställningar, konjunktur och arbetslöshet. / Abstract The purpose of this study is to look at how unemployment and the state of the market have effected the development of temporary contracts in Sweden between 1987 and 2005. The study also deals with the kind of need temporary contracts serve for the employers. The study has been conducted with a quantitative approach, based on data from the labour force surveys retrieved from Statistics Sweden. The study results indicate that temporary employment, unemployment and the industry production index do not give a long-term equilibrium. They can, however, to some degree explain the short-term development. An increase of unemployed will create a short-term rise of the share of temporary workers. A rise in the industry production index will create a temporary higher share of temporary workers. In the analysis it is further argued that temporary contracts is mainly used in the following situations; replace personnel that are on leave, when employers wish to screen the workers, to cover a temporary rise of workload and to minimize the risk of firing-costs in times of perceived insecurity among employers.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att se hur arbetslösheten och konjunkturen påverkat andelen visstidsanställda i Sverige, perioden 1987 till 2005. Studien tar även upp vilket syfte visstidsanställningar fyller hos arbetsgivarna.</p><p>Det är en kvantitativ studie, baserad på datamaterial från Statistiska Centralbyrån.</p><p>Resultaten i studien påvisar att det inte finns ett långsiktigt samband mellan andelen visstidsanställda, andelen arbetslösa och industriproduktionsindex. Det finns emellertid ett kortsiktigt samband variablerna emellan. En ökad andel arbetslösa genererar en temporär ökad andel visstidsanställda. En ökning av industriproduktionsindex skapar en kortsiktig ökning av andelen visstidsanställda. I analysen argumenteras det för att visstidsanställningar främst används i följande situationer; för att ersätta tillfälligt frånvarande personal, för att ge arbetsgivarna ökad information om arbetstagarna, för att täcka av en tillfällig produktionsuppgång, samt för att minimera risken av uppsägningskostnader vid en situation som arbetsgivarna upplever som osäker.</p><p>Nyckelord: Visstidsanställningar, tillsvidareanställningar, konjunktur och arbetslöshet.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to look at how unemployment and the state of the market have effected the development of temporary contracts in Sweden between 1987 and 2005. The study also deals with the kind of need temporary contracts serve for the employers.</p><p>The study has been conducted with a quantitative approach, based on data from the labour force surveys retrieved from Statistics Sweden.</p><p>The study results indicate that temporary employment, unemployment and the industry production index do not give a long-term equilibrium. They can, however, to some degree explain the short-term development. An increase of unemployed will create a short-term rise of the share of temporary workers. A rise in the industry production index will create a temporary higher share of temporary workers. In the analysis it is further argued that temporary contracts is mainly used in the following situations; replace personnel that are on leave, when employers wish to screen the workers, to cover a temporary rise of workload and to minimize the risk of firing-costs in times of perceived insecurity among employers.</p>

Since 2007 the EU commission has been investigating Sweden regarding their implementation of the Council's directive 1999/70/EC concerning the framework agreement on fixed-term work into Swedish law after a report to the commission from a Swedish confederation of officials, TCO. After many years and turns back and forth between the commission and the Swedish government with several failed suggestions of changes to the Swedish legislation regarding fixed-term contracts, the government presented a final suggestion that was successfully voted through and thereby new rules regarding fixed-term contracts applies in Sweden from 1 May 2016.During this whole process, and before it as well, there has been a discussion between the parties of the labour market on whether fixed-term contracts are being misused or not in Sweden. The main purpose of this essay is to shed some light on the question of this misuse of fixed-term contracts and to see what consequences such misuse, if it exists, could have on the society and specifically on the labour market integration of newly arrived citizens.If misuse of fixed-term contracts exist or not is a question of interpretation and is depending on how the labour market is viewed. There are different perspectives and different theories on how the labour market should function to best profit the society. What effects the new Swedish legislation regarding fixed-term contracts will have on the society and on the integration of newly arrived citizens in the future is yet to be shown. If the new rules regarding fixed-term contracts fulfill their purpose in strengthening the employee protection that could have a positive outcome for both newly arrived citizens and the society at large.

The essays main intent is to examine whether there has been a proper implementation of the Council’s directive 1999/70/EG into Swedish law regarding the requirement for measures to prevent the abuse of successive fixed-term employment contracts. To achieve this purpose there is a need for an examination of current law. The essay also has some secondary purposes. One of these secondary purposes is the question of whether the implementation of the Council’s directive 1999/70/EG has lead to a reduction of the workers employment protection, which is closely connected to my main question and the violation case. My other secondary purposes are to make a connection between fixed-term employment and labor market flexibilization and flexicurity, to see if the rules about fixed-term work has affected gender equality, and to discuss whether there has been a shift of power in the relationship between employers and employees. I have come to the conclusion that Sweden has not implemented the Council’s directive 1999/70/EG properly regarding the requirement for measures to prevent abuse of successive fixed-term employments. I have found that the Swedish rules that apply today may be circumvented by combining various forms of fixed-term employments and that some forms of fixed-term employment requires a more clear definition. To prevent the abuse of successive fixed-term contracts, I suggest the introduction of a maximum total duration for all forms of fixed-term employment together, combined with a rule about the maximum number of times a fixed-term employment contract may be renewed. Furthermore I have found factors indicating that a reduction of workers employment protection level has taken place, but I can not draw any firm conclusions about it because the essay has not examined the issue in a completely thorough manner. I have also found a connection between labor market flexibilization and the use of fixed-term employment and that Sweden should examine whether the flexicurity-model can provide some useful solutions to increase employment without reducing workers employment protection level. Gender equality regarding the share of fixed-term employment contracts has slightly increased, both in Sweden and in the EU, since the origin of the Council’s directive 1999/70/EG. Also I have found that the new rules for fixed-term employment may have resulted in a shift of power that favors the employer. / Uppsatsen syftar främst till att undersöka huruvida det skett en korrekt implementering av visstidsdirektivet i svensk rätt avseende kravet på åtgärder för att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar. För att uppnå detta syfte krävs en utredning av gällande rätt. Uppsatsen har också några underordnade syften. Ett av dessa underordnade syften är frågan om huruvida implementeringen av visstidsdirektivet inneburit en minskning av arbetstagarnas anställningsskydd, som är nära kopplat till min huvudsakliga fråga och överträdelseärendet. Mina andra underordnade syften är att koppla reglerna om tidsbegränsade anställningar till arbetsmarknadens flexibilisering och flexicurity, att se om reglerna om tidsbegränsade anställningar påverkat jämställdhet mellan könen och att diskutera huruvida det skett förändringar i maktförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Jag har kommit fram till slutsatsen att Sverige inte har implementerat visstidsdirektivet på ett korrekt sätt avseende kravet på åtgärder för att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar. Jag har konstaterat att de svenska reglerna som gäller idag kan kringgås genom att olika former av tidsbegränsade anställningar kombineras och att vissa av anställningsformerna kräver en tydligare definition. För att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar föreslår jag att det införs en övre sammanlagd tidsgräns för alla tidsbegränsade anställningsformer kombinerat med en regel om maximalt antal gånger ett tidsbegränsat anställningsavtal får förnyas. Jag har funnit faktorer som visar på att en minskning av arbetstagarskyddet har skett, men jag kan inte dra några säkra slutsatser om det eftersom uppsatsen inte behandlat frågan på ett uttömmande sätt. Vidare har jag funnit ett samband mellan arbetsmarknadens flexibilisering och användandet av tidsbegränsade anställningar och att Sverige borde undersöka om flexicurity-modellen kan bidra med några lösningar för att öka sysselsättningen utan att minska nivån på arbetstagarnas anställningsskydd. Jämställdhet mellan könen rörande andelen tidsbegränsat anställda har ökat något, både i Sverige och EU, sedan visstidsdirektivets tillkomst. Jag har också kommit fram till att de nya reglerna om tidsbegränsade anställningar kan ha inneburit en maktförskjutning som gynnar arbetsgivaren.

I dagens samhälle finns det ett antal arbetstagare som har anställning på begränsad tid. Denna uppsats utreder regleringarna kring visstidsanställningar samt vilket förhållande som finns mellan visstidsanställningar och samhället. Fokus i detta arbete är att undersöka hur visstidsanställningar regleras och hur dessa inverkar på individer i Sverige. För att få full förståelse behandlar uppsatsen vidare EU:s syn på Sveriges reglering av visstidsanställda. Samhällets utveckling behandlas kort för att nå en djupare kännedom om behovet av visstidsanställningar i Sverige. I anslutning till samhällsutvecklingen undersöks konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare vid tillämpning av visstidsanställningar. Slutligen kartläggs fördelningen av visstidsanställningar bland grupper av individer i samhället. Underlaget för denna uppsats baseras främst på berörda lagrum, förarbeten, rättsfall och doktrin. Materialet kompletteras med statistik på antalet visstidsanställningar i samhället samt fördelning av visstidsanställningar i samhället.I uppsatsen har det framkommit att det är enkelt för arbetsgivare att anställa en arbetstagare på begränsad tid. Uppsatsen belyser att det finns två typer av visstidsanställningar där den ena är mer fördelaktig än den andra för anställda. Av uppsatsen framgår det att främst kvinnor har den mindre fördelaktiga visstidsanställningen, som inte är frivilligt vald. Män är något överrepresenterade vad gäller den mer fördelaktiga visstidsanställningen, som är frivilligt vald och har positiv inverkan på löneutvecklingen. En slutsats från detta resonemang är att många visstidsanställda kvinnor missgynnas. För att uppnå jämställdhet på den svenska arbetsmarknaden borde kvinnor och män vara lika representerade även i de mindre fördelaktiga visstidsanställningarna. / In today’s society there are a number of employees who are hired for a limited time. This paper investigates the regulations regarding fixed-term employment and the relationship between this type of employments and the society. To focus on this work regulation regarding fixed-term employments must be investigated and also how these affect the individuals in Sweden. To gain a full understanding the paper also deals with how other countries within EU relate to how Sweden handles the regulation of the fixed-term employments. The development of the society is shortly treated to reach a deeper understanding about the needs of temporary employments in Sweden. In connection with the development of the society, the consequences are investigated how the application of fixed-term employments will affect the employees and the employers. Finally, the distributions of temporary employments among groups of individuals in the society are mapped. The foundation of this paper is mainly based on the relevant section of law, preparation work, legal cases and doctrines. The material will be completed with statistics on the number of fixed-term employments and the distribution of these in the society.The paper shows that it is easy for employers to hire an employee for a limited time. The paper also shows that there are two types of fixed-term employments for employees, where one is more favorable than the other. It is mostly women who have less favorable fixed-term employments, and most of these jobs are not freely chosen. Men are slightly over-represented in terms of more favorable fixed-term employments which are often freely chosen and have a positive impact on the wages. The conclusion of this reasoning is that many temporary employed women are mistreated. In order to achieve equality on the Swedish labor market, both women and men should be equally represented even in the less favorable fixed-term employments.