Denna studie undersöker hur måleriskt arbete fokuserat på kvalitéer utöver avbildande, funktion och skönhet kan tillgängliggöras och förstärkas inom det digitala måleriprogrammet Photoshop. En pedagogisk metod och den digitala miljön (”workspacet”) analyseras och optimeras för syftet. Diskurser inom digital bildkonst analyseras och synliggörs för att ytterligare möjliggöra en konstnärlig frihet på fältet. Arbetet syftar till att vara en grund för bildpedagogisk undervisning och uppgiftsbyggande. Studiens empiri genererades av ett småskaligt cykliskt måleriexperiment utfört i Photoshop. Studien finner att måleriskt arbete i Photoshop överlag kan tillgängliggöras och förstärkas genom att låta problemlösande och innoverande driva kunskapandet, samt ger ett förslag på hur ett specialanpassat måleriworkspace kan vara uppbyggt. Vidare finner den även att det är möjligt att öka tillgängligheten till och förstärka fokus på kvalitéer utöver avbildande, funktion och skönhet inom digitalt bildskapande genom att använda visuell diskursanalys som motståndspraktik.

Denna uppsats ämnar till att skapa insikt och kunskap kring turistiska diskurser rörande natur, genom att undersöka vilka bilder och representationer kring natur i de svenska nationalparkerna som framhävs i turistbroschyrer, hur människa-natur-relationer framställs men även vilka implikationer det kan framkalla. Med ett avgränsat fokus på nio nationalparker som uppfyller kriterierna av fjällkaraktär eller inbegriper renskötande samebyar. Genom en visuell diskursanalys som metod har turistbroschyrernas bilder, texter och kartor analyserats med applicering av Foucaults diskursperspektiv där makt, kunskap och sanning är centrala begrepp. Resultatet denna studie påvisar är att de diskursiva formationerna består av tre huvuddrag gällande naturen. Den framställs som något exotisk, externt, sublimt, orörd och förhistorisk, men även som en tillgänglig och romantiserad plats för just turisten ifråga samtidigt som naturen porträtteras som något speciellt för Sverige vilket då också symboliserar dess identitet. Turisten porträtteras även som tillfällig besökare, vars relation till naturen särskiljs från samers, vilka istället framställs som ”naturliga” sevärdheter för turisten. Allt som allt resulterar denna studie i ett igenfyllande av en kunskapslucka gällande olika praktikers framställande av representationer kring svenska nationalparker, samtidigt som den påvisar liknande representationer som tidigare studier resulterat i. / This essay aims to create insight and knowledge about tourist discourses regarding nature, by examining which images and representations about nature in the Swedish national parks that are highlighted in tourist brochures, how human-nature relations are produced, but also what implications it can induce. With a delimited focus on nine national parks that meet the criteria of mountain nature or include reindeer herding Sami villages. Through a visual discourse analysis as a method, the pictures, texts, and maps of the tourist brochures have been analyzed with the application of Foucault's discourse perspective where power, knowledge, and truth are central concepts. The result of this study is that the discursive formations consist of three main features of nature. It is presented as something exotic, externally, sublime, untouched, and prehistoric, but also as an accessible and romanticized place for the tourist, and at the same time as something special for Sweden, which symbolizes its identity. The tourist is portrayed as a temporary visitor, whose relation to nature is distinguished from Sami people, who instead are presented as "natural" attractions for the tourist. All in all, this study results in a refilling of a knowledge gap regarding the presentation of representations by various practitioners about Swedish national parks, while at the same time demonstrating similar representations that previous studies have resulted in.