No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING     Bakgrund: Patienter på kirurgavdelningar är komplexa såtillvida att de förutom den kirurgiska åkomman kan ha olika medicinska diagnoser vilket ofta komplicerar både vården, behandlingen samt medför svårigheter i att upptäcka ett försämrat tillstånd. För att kunna bedöma patientens tillstånd och få en uppfattning om hur denne mår måste objektiva och lätt mätbara parametrar användas. Modified Early Warning Score (MEWS) är ett poängsystem som mäter några av patientens vitala funktioner och baseras på sex mätbara/bedömningsbara  funktioner: andningsfrekvens, puls, systoliskt blodtryck, kroppstemperatur, vakenhet och urinmängd. Poängsumman varierar mellan 0 och 17, där 0 är normalt.   Syfte: Att kartlägga fördelningen av poäng enligt MEWS hos akuta patienter med kirurgiska åkommor på två kirurgavdelningar på ett universitetssjukhus i Sverige samt undersöka vilka åtgärder som vidtagits vid respektive poäng enligt MEWS.   Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie  där dokumentation av mätningar med MEWS för 94 patienter granskades.   Resultat: Totalt återfanns 229 poäng enligt MEWS varav 76 var från mätningar vid ankomst till avdelning och resterande  153 från mätningar under fortsatt vårdtid. Antalet MEWS-mätningar per patient varierade mellan  1 och 31. Nitton åtgärder som ingår i sjuksköterskans profession kopplade till en poäng enligt MEWS återfanns. De mest förekommande åtgärderna var att ge smärtstillande läkemedel på generell ordination samt att utföra upprepade kontroller av patientens vitala funktioner. Tjugotvå medicinska åtgärder kopplade till en poäng enligt MEWS återfanns. De mest  förekommande medicinska åtgärderna var att ordinera provtagning eller odling samt att ordinera  extra dropp. Inte i något fall ledde en poäng enligt MEWS till att någon patient flyttade till en högre vårdnivå.   Slutsats: Det fanns mätningar enligt MEWS för 85 % av patienterna där medianpoängen var 1 av maximala 17. Medianpoängen när åtgärd som ingår i sjuksköterskans profession eller medicinska åtgärder vidtogs var 4. De vanligaste åtgärderna var att ge smärtstillande läkemedel på generell ordination, göra upprepade kontroller, ordinera provtagning,  odling eller extra dropp. / ABSTRACT     Background: Patients with surgical conditions are complex, since many patients have various medical diagnoses besides their surgical condition. Apart from complicating care and treatment, this makes it difficult to detect deterioration in the patient's condition. In order to assess the patient's condition, objective and easily measurable parameters are preferably used. A scoring system, the Modified Ear­ ly Waming Score, MEWS, was developed in the early 1990s and based on some ofthe patient's vital functions: respiratory rate, heart rate, systolic blood pressure, body temperature, alertness/awareness and urine output. The result varies between 0 and 17, with 0 demonstrating normal vital functions.   Objective: To describe the distribution of MEWS scores for emergency patients with surgical condi­ tions in two surgical wards at a university hospital in Sweden, and to examine what actions had been taken based on the MEWS scores.   Methods: A retrospective review was performed on MEWS measurements and medical records for 94 patients.   Results: In total, 229 MEWS measurements had been performed, ofwhich 76 were taken on arrival at the ward, and the remaining 153 <luring the continued hospitalization. The number ofMEWS measurements per patient ranged from 1 to 31. Nineteen actions, based on MEWS scores, related the nursing professions were found, with the administration of painkillers and repeated checks ofthe pa­ tient's vital functions, being the two most common. Twenty-two medical procedures, based on MEWS scores, were identified, where sampling for bacterial cultures or prescribing extra intravenous fluid were the most frequent. No patient was transferred toa higher level of care because of their MEWS score.   Conclusion: MEWS measurements were performed in 85% of the patients and the median result was 1 of maximum 17. Different actions, related the nursing or medical profession, were taken at a me­ dian result of 4. No patient was transferred toa higher level of care. The most common actions were administration of painkillers, repeated checks ofthe patient's vital functions, sampling for bacterial cultures and prescribing extra intravenous fluid

Bedömning av patientens vitalparametrar (andningsfrekvens, blodtryck, puls, kroppstemperatur, saturation och medvetandegrad) är sjuksköterskans ansvar inom den akuta vårdkedjan. Tidigare forskning visar att en tidig identifiering av försämrade patienter minskar både mortalitet och morbiditet. För patientens välmående och säkerhet är det av högsta vikt att sjuksköterskor utför evidensbaserade och säkra bedömningar för att upprätthålla patientsäkerheten. Syftet var att utforska faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning av vitalparametrar för att tidigt upptäcka en försämrad patient inom den intrahospitala akuta vårdkedjan.  En litteraturöversikt med systematisk artikelsökning användes som metod. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Sexton originalartiklar som undersökte sjuksköterskors bedömning av patientens vitalparametrar i den akuta vårdkedjan valdes ut från databassökningen samt manuell sökning. Studierna kvalitetsgranskades för att sedan analyseras med hjälp av integrerad analys.  Resultatet visade att sjuksköterskors bedömning av vitalparametrar påverkades av sjuksköterskefaktorer, patientfaktorer samt organisatoriska faktorer. Sjuksköterskefaktorer som sågs påverka var sjuksköterskans förhållningssätt till vitalparametrar, bedömning av frekvens, kunskap och erfarenhet, intuition, helhetsbild samt avsteg från rutiner. Gällande patientfaktorer sågs specifika patientgrupper svårare att bedöma på grund av exempelvis underliggande grundsjukdomar eller ålder. Organisatoriska faktorer som sågs påverka bedömningen var arbetsmiljö, samarbete/kommunikation, kontinuitet i vården samt bedömningsinstrument.   Slutsats som dras är att sjuksköterskans bedömning av vitalparametrar för att tidigt upptäcka en försämrad patient inom den akuta vårdkedjan är ett komplext ämne som påverkas av både sjuksköterske-, patient-, och organisatoriska faktorer. Även då vitalparametrar är ett viktigt redskap för att upptäcka förändring i patientens tillstånd och således främja patientens välmående och säkerhet, använder inte sjuksköterskans alltid dessa verktyg. Denna studie gav inte några säkra förklaringar till varför detta fenomen förekom utan behöver studeras vidare. / Assessing the patient's vital signs (respiratory rate, blood pressure, pulse, body temperature, saturation, and level of consciousness) is a responsibility assigned to the registered nurse within the emergency care chain. Previous research has shown that early identification of deteriorating patients reduces both mortality and morbidity. To enhance patient safety and well-being, it is vital that the registered nurse performs evidence-based and secure assessments of the patient.  The aim of this study was to explore the factors that influence the nurse’s assessments of vital signs to early detect patient deterioration within emergency care.   The research method used was a literature review with a systematic approach, using database searches in PubMed and CINAHL. Sixteen original articles with the main focus of examining registered nurses’ assessments of vital signs within emergency care was chosen from the database searches and manual searches. The quality of the studies was then examined, and an integrated analysis was performed.  The result of the analysis show that assessment of vital signs performed by registered nurses was affected by factors contributed to the nurse, the patient, and the organization as a whole.  When it comes to the factors found contributed to affect the registered nurses, these factors were found to be, approach to vital signs, assessment of frequency, knowledge and experience, intuition, comprehensive picture, and deviations from the established routine. For the factors contributed by the patient, specific patient groups were regarded as more difficult to assess due to underlying diseases or age.  The organisational factors seen affecting the nursing assessment were the work environment, teamwork/communication, continuity in the care and the evaluation tools at hand.  In conclusion, the results show that this is a complex subject that is affected by several factors contributed to the registered nurse, patient, and the organization. Even though vital signs are an important tool to identify changes in a patient’s well-being and safety, the registered nurse does not always utilize this as a tool. This study could not conclude any clear explanation as to why assessing vital signs was not used more often and will require further studies and analysis to determine an answer.