Nio procent av svenskarna uppger att de har blivit mobbade på sin arbetsplats. För det mesta är det en överordnad som är förövaren. Mobbningen yttrar sig genom olika handlingar men gemensamt för de individer som drabbas är att det innebär stora konsekvenser för hälsan, och det är inte ovanligt att de slås ut ur arbetslivet helt. Mobbning innebär också stora ekonomiska kostnader för organisationen där den sker och för samhället i stort. Syftet med denna studie har varit att genom en diskursanalytisk ansats med retoriska inslag studera hur bilden av mobbning bland vuxna i arbetslivet konstrueras i och genom media. Genom en retorisk analys har det identifierats hur vuxenmobbning kan legitimeras som ett socialt problem, men också vad som skrivs om fenomenet och vilka orsaker som antas vara bakomliggande. Vilken bild som presenteras och reproduceras i media skapar villkor för hur vi pratar om mobbning och hur vi tror att problemet kan lösas. Det har betydelse för hur arbetsgivare och kollegor agerar när mobbning uppdagas på arbetsplatsen - tar man tag i problemet eller blundar man för det som sker? Resultatet visar att den bild som ges i media i stort sett går i linje med mobbningsforskningens. I media pekas arbetsorganisationen och ledarskapet ut som de viktigaste faktorerna till fenomenets uppkomst och existens. Men det finns de som menar att individuella egenskaper också är bakomliggande, vilket bidrar till att bekräfta att vissa egenskaper och personlighetsdrag ökar risken för att utsättas för mobbning.