Syftet med denna studie är att undersöka hur Waldorfförskollärare förmedlar Waldorfpedagogik i praktiken utifrån de riktlinjer och krav som formuleras i förskolans styrdokument. Utifrån studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: Inom vilka områden bedömer Waldorfförskollärare att det är utmanande att leva upp till läroplansmålen? Inom vilka områden ser Waldorfförskollärare att läroplanen är en tillgång som öppnar upp för möjligheter i verksamheten? Studien tar utgångspunkt i läroplansteorin, vilken inte betraktas som en enstaka teori utan snarare som ett forskningsfält inom området läroplaner och undervisning. Syftet med läroplansteori som forskningsperspektiv är att bidra med kunskap om förskolans och undervisningens mål, innehåll och form. Waldorfförskollärares kunskaper och erfarenheter från praktiken i Waldorfförskolan blir underlag för att få svar på problemformuleringen. Därför har en kvalitativ forskningsmetod använts i studien genom semistrukturerade intervjuer med Waldorfförskollärare, vilka spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. De resultat som framkommer i studien är att Waldorfförskollärare anser att det är utmanande att leva upp till de krav som formuleras i läroplanen med anknytning till digitala verktyg och medier. Det framkommer också att det finns utmaningar med dokumentationsarbetet, en del av det systematiska kvalitetsarbetet i Waldorfförskolan. Begreppen undervisning och utbildning är något som känns självklart och naturligt beskriver Waldorfförskollärare. Det beskrivs som en möjlighet att förundras, utvecklas och lära sig i gemenskap. Samtidigt framkommer det i studien att Waldorfförskollärare ser läroplanen som ett verktyg och ett stöd i verksamheten. Förskolans läroplan skapar förutsättningar för en likvärdig utbildning, god kvalitet samt en möjlighet för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande i verksamheten.

The building area of Mr. Polach, which is containing the buildings Pantáta, Panímáma and Mariánka – is unused nowadays. A variety of public functions designed for residents and visitors is proposed for its renovation. The Pantáta, the oldest of the three, is designed for freetime activities. As a leisure time center, it would work not only as an extension of the art school in Frenštát pod Radhoštěm, but also for other non-traditional activities for children and adults, for regular classes and single-time events and workshops, and thanks to the space possibilities of the main hall, also as the cultural center as well. The Panímáma building is designed as an alternative Waldorf type kindergarten, which, thanks to its unique location in the womb of nature, will surely attract a lot of interest. The last of the trio is Mariánka, which is ideal for the function of a tourist hostel, which is ideal in the area, because the function is currently demanded in the area and the current capacity is not sufficient. Accommodation is designed as a low-cost alternative with a shared kitchen and it is also great for organizing the educational events in countryside

The thesis is focused on the game in the Waldorf kindergarten, Nerudova 53, České Budějovice. In the theoretical part I deal with the characteristics of Waldorf early childhood education by Rudolf Steiner, I am engaged in the general educational program, in key competencies and in to the game and its definition and characteristics. The practical part is composed of a collection of the games and analysis of their key competencies from the point of view of developing child skills.