This diploma thesis is devoted to a rainwater management in commercial and administrative buildings. The goal of this work is to describe rainwater management system with a focus on its later usage. The work is divided into theoretical and practical parts. The first part examines the binding conditions, as well as the individual technologies and devices that must be included in the implementation of a rainwater management system. The practical part of the work is an analysis of the possibility of using rainwater for the needs of the fire brigade in Havlíčkův Brod. The result of this work is a calculation of the approximate payback period of the proposed system.

Vattenbesparing och alternativa lösningar för att tillgodose vattenbehovet har blivit mer aktuellt de senaste åren med torka. Regnvatteninsamling för hushållsanvändning används redan på många platser runtom i världen men är begränsad i Sverige idag. Syftet är att dels undersöka en lämplig dimensionering av ett system för regnvatteninsamling för hushåll i Jälåsa och att identifiera olika drivkrafter och hinder. Metoden i denna studie har varit dels massbalans- och effektivitetsberäkningar för att se hur mycket regnvatten som kan samlas in och dels intervjuer med två teknikleverantörer och fem kommuner för att utvärdera den juridiska, sociala och ekonomiska potentialen. Resultatet visade att tankstorlek på mellan 1000 och 4000 liter är rimligt för hushållsanvändning till toalett eller toalett och tvättmaskin och ger en effektivitet (procent av vattenbehovet som täcks av regnvatten) på mellan 83,6 % och 96,0 %. Vilken storlek som är mest lämplig beror på faktorer såsom vad regnvattnet används till, takyta, antal personer i hushållet och om first-flushbortledning används. Beräkningar visar att ungefär 19-29 % av den totala dricksvattenförbrukningen skulle kunna sparas i Järlåsa, vilket motsvarar ungefär 4 400 till 6 700 kubikmeter dricksvatten per år. Resultatet visar även att torrperioder då tanken är tom blir kortare med en större tankstorlek och det finns tydliga skillnader i volym vatten i tanken mellan olika nederbördsrika år. Enligt kommuner ansågs potentialen för regnvatteninsamling vara störst för bevattning i dagsläget men att de även var positivt inställda till annan användning såsom toalettspolning och tvättmaskin. Identifierade hinder var oro kring kontamination av dricksvatten, brist på ekonomisk lönsamhet till följd av låga dricksvattenpriser i Sverige och behov av förtydligande av krav och vilka risker som finns med regnvatteninsamling. Idag är potentialen och motivationen som störst för de som har dålig tillgång på vatten och en ökad miljömässig medvetenhet skulle kunna öka implementeringen av regnvatteninsamling i Sverige. Slutsatsen är att det finns potential för regnvatteninsamling men att det fortfarande krävs viss utveckling och mer kunskap om regnvatteninsamling under svenska förhållanden. / Water saving and alternative solutions to supply drinking water have become more important due to several consecutive droughts in recent years in Sweden. Rainwater harvesting for households is already being used in many places around the world but still has limited application in Sweden. The purpose with this study is to investigate a suitable sizing of a rainwater harvesting system in Järlåsa and to identify drivers and obstacles for implementation. The methods used in this study were firstly calculations based on mass balance and efficiency estimates and secondly interviews with two technology providers and five municipalities. The results showed that a tank size between 1000 and 4000 liters would be suitable for the purpose of supplying water for flushing toilets and for washing machines and the efficiency (percentage of water demand being met by rainwater) would be between 83,6% and 96,0%. What size tank is recommended depends on factors such as what rainwater is used for, roof area, number of people in household and whether first-flush is diverted. Results show that around 19-29%, around 4 400 to 6 700 cubic meters per year, of the total potable water consumption could be saved in Järlåsa every year using rainwater harvesting. The results also show that the dry periods, when the tank was empty, become shorter with a larger tank size and that there are distinct differences in the volume rainwater in the tank between years with varying precipitation. According to municipalities the potential was highest for irrigation purposes today but there was also potential for use in household for flushing toilets and supplying washing machines. The identified obstacles were concern regarding contamination of the drinking water supply, lack of economic profitability as a consequence of low water prices and the need for clarification of requirements and risks with rainwater harvesting. Today the potential and motivation is highest for those with an insufficient water supply and an increase in the environmental awareness could possibly enhance implementation further. The conclusion is that there is potential for rainwater harvesting but that there still is a need for some development and more knowledge regarding rainwater harvesting under Swedish conditions.

Södra Gotland (Storsudret) är ett av de mest utsatta områdena i Sverige när det kommer till torka under somrarna. Trots stora mängder nederbörd har jordbrukare problem med bevattning då öns geologi påverkar lagringen av vatten i form av grundvatten negativt. Vilket beror på att berggrunden består främst av kalk, märgel och märgelsten. Dålig tillgång till vatten kombinerat med långa och varma somrar har medfört att skörden minskat markant under de senaste åren. Bevattningstekniker som används i dagsläget är inte bra på att utnyttja vatten på ett hållbart och effektivt sätt. Dessutom har kostnaderna ökat för många jordbrukare på Gotland med avseende på de ökande elpriserna. Bevattning kräver el och vissa bönder har exempelvis inte tillgång till el vid sina åkrar och måste därmed dra el vilket ökar kostnaderna markant. Behovet av mer resurseffektiva och hållbara bevattningstekniker är stort och något som behöver undersökas mer djupgående.  Syftet med denna studie var att undersöka ifall ett automatiserat bevattningssystem som drivs av solenergi faktiskt är möjligt att implementera. Detta utifrån olika kriterier såsom kostnad, energianvändning, skördemängd, klimatpåverkan och vattenanvändning. Därefter jämföra mot ett mer konventionellt system som används i dagsläget och därmed undersöka vilka skillnader det finns. Det var två system som valdes i studien. System 1 var ett potentiellt automatiserad rampbevattningssystem och system 2 ett konventionellt rampbevattningssystem. Båda systemen sattes in i verklighetsbaserade scenario (en åker i södra Gotland) för att få en mer realistisk överblick. Därefter användes en multikriterieanalys för att jämföra båda systemen mot varandra utifrån valda kriterier. Sist av allt användes en SWOT-analys för att sammanknyta all resultat som togs fram i studien.  Resultatet visade att det är i teorin möjligt att bygga ett helt automatiserat bevattningssystem som drivs av solenergi och att det finns både positiva och negativa delar med systemet jämfört mot en konventionell rambevattning. Det potentiella systemet har exempelvis både en högre kostnad som 1,1 gånger högre, samt en högre energianvändning per hektar, cirka 5 gånger högre jämfört med ett konventionellt system. Dock presterade det potentiella systemet bättre jämfört mot ett konventionellt system med avseende på klimatpåverkan som var 10 gånger lägre jämfört med ett konventionellt system. SWOT sammanställningen visade också att intresset för automatiserade bevattningssystem är låg bland jordbrukare delvis på grund av att systemen inte är anpassade till svenska förhållanden, samt den höga investeringskostnaden. Därav krävs det att fler aktörer blir involveras och kunskapen sprids för att öka etableringen av automatiserade bevattningssystem på södra Gotland (Storsudret) samt resten av Sverige. / The southern part of Gotland (Storsudret) is one of the most exposed areas in Sweden when it comes to drought during the summers. Despite large amounts of rainfall, farmers have problems with irrigation as the island’s geology negatively affects the storage of water in the form of groundwater. Poor access to water combined with long and hot summers has meant that the harvest has decreased significantly in recent years. Irrigation techniques used today are not good at using water sustainably and efficiently. In addition, costs have increased for many farmers in Gotland concerning the increasing electricity prices. Irrigation requires electricity and some farmers, for example, do not have access to electricity in their fields and thus have to get electricity, which increases costs significantly. The need for more resource-efficient and sustainable irrigation techniques is great and something that needs to be investigated in more depth.  The purpose of this study was to investigate whether an automated irrigation system powered by solar energy is realistically possible to implement. This was based on various criteria such as cost, energy requirements, yield, etc., and then compare against a more conventional system that is currently used and thus examines what differences there are. Two systems were chosen in the study. System one was a potentially automated irrigation system and system two was a conventional ramp irrigation system. Both systems were put into a reality-based scenarios (a field in southern Gotland) to get a more realistic overview. Multi-criteria analysis was then used to compare both systems against each other based on selected criterias. Afterward, a SWOT analysis was also carried out to summarize all the results that were produced in the study.  The result showed that it is theoretically possible to build a fully automated irrigation system powered by solar energy and that there are both positive and negative parts to the system com- pared to conventional ramp irrigation. The potential system has, for example, both a higher cost which was 1.1 times higher, and a higher energy requirement per hectare which was 5 times higher compared to a conventional system. However, the potential system performed better compared to a conventional system concerning climate impact which was 10 times lower compared to a conven- tional system. The SWOT summarize also showed that interest in automated irrigation systems was low among farmers partly due to the systems not being adapted to Swedish conditions and the large investment cost. Thus it is necessary that more actors be involved and the knowledge spread to increase the establishment of automated irrigation systems in southern Gotland (Storsudret) and in the rest of Sweden.