Med tanke på den ökande digitaliseringen och populariteten för stora språkmodeller (LLM) som ChatGPT, undersöker denna studie utvecklingen och implementeringen av ett webbläsartillägg för att analysera medicinska journaler från 1177 Vårdguiden. Syftet med studien är att förbättra hanteringen av medicinska journaler genom att integrera en lokal instans av en avancerad språkmodell, vilket möjliggör säker och privat bearbetning av patientdata. Projektet fokuserade på att utvärdera tillgängliga språkmodeller, utveckla webbläsartillägget och utföra prestandamätningar. Utmaningar inkluderade modellens förmåga att generera korrekta diagnoser och sammanfattningar samt tekniska begränsningar i systemets prestanda. Den valda modellen, GPT-SW3-356M-Struct, visade sig vara kapabel nog för uppgiften, även om det fanns vissa begränsningar i noggrannheten och detaljrikedomen i de genererade svaren. Studien visade att lokal bearbetning av medicinska data med hjälp av en LLM förbättrar dataskyddet och användarnas förtroende. Dock krävs ytterligare arbete för att förbättra modellens prestanda och användarvänlighet. Framtida forskning bör fokusera på att förbättra noggrannheten i medicinska analyser genom att förbättra träningsdata, testa andra modeller, och utföra fler användartester för att säkerställa att tillägget möter användarens behov. Slutsatsen av denna studie är att medan integrationen av LLM i webbläsartillägg erbjuder lovande möjligheter för medicinsk dataanalys, kräver det fortsatt utveckling och optimering för att fullt ut realisera dess potential inom hälso- och sjukvården. / Given the rising digitalization and increasing popularity of large language models (LLMs) like ChatGPT, this study explores the development and implementation of a browser extension to analyze medical records from 1177 Vårdguiden. The goal is to enhance the management of medical records by integrating a local instance of an advanced language model, allowing for secure and private processing of patient data. The project focused on evaluating available language models, developing the browser extension, and conducting performance measurements. Identified challenges included ensuring the model’s ability to generate accurate diagnoses and summaries and addressing technical limitations in system performance. The selected model, GPT-SW3- 356M-Struct, was found to be capable of the task, although there were some limitations in the accuracy and detail of the generated responses. Based on the results, local processing of medical data using an LLM improves data protection and user trust. However, further work is necessary to enhance the model’s performance and usability. Future research should focus on improving the accuracy of medical analyses by refining training data, testing other models, and conducting additional user tests to ensure the extension meets user needs. In conclusion, while integrating LLMs into browser extensions offers promising opportunities for medical data analysis, it requires ongoing development and optimization to fully realize its potential in healthcare.

ITC/USA 2007 Conference Proceedings / The Forty-Third Annual International Telemetering Conference and Technical Exhibition / October 22-25, 2007 / Riviera Hotel & Convention Center, Las Vegas, Nevada / The Central Test and Evaluation Incentive Program, (CTEIP) is developing Integrated Network Enhanced Telemetry (iNET) to extend serial streaming telemetry (SST) with a command and control link. Command link interfaces link remote Advanced Range Telemetry (ARTM) transmitters (Tx) and receivers (Rx), developed under the ARTM CTEIP project, via graphical user interfaces (GUI). The communication channel links the iNET Tx on a vehicle network (vNET) and the iNET Rx on a ground station network (gNET) via a single GUI. The command link is an essential part of the pending iNET Technology Demonstration.

Numera är multimedia på webbsidor mycket vanligt. Användare kan tillexempel se på filmer på sinadagstidningars webbsidor. Webbsidor har också blivit mer interaktiva. Detta beror dels på de högahastigheterna användare har på sina internetuppkopplingar, som tillåter tyngre multimedia påwebbsidorna, så som video. Teknikerna bakom de här multimedia webbsidorna heter HTML 5 ochFlash Player. Flash Player har varit en standard för multimedia upplevelser på Internet ett tag nu mendet finns brister i tekniken. Och utmanaren heter HTML 5. HTML 5 erbjuder nya funktioner som kanunderlätta både för utvecklare och användare. Denna studie syftar att skapa förståelse om bägge dessatekniker. Och även att jämföra aktuella begrepp som möjliggör en jämförelse mellan teknikerna föratt ta fram styrkor/svagheter och möjligheter/hot för de bägge teknikerna. Hur påverkar respektiveteknik användare och utvecklare? Har teknikerna någon påverkan på Smartphones och webbläsareeller tvärtom. Vi har gjort en litteraturundersökning och en empirisk undersökning och därmed arbetatefter att få reda dessa styrkor/svagheter och möjligheter/hot. Kommer det bli ett skifte av teknik föratt utveckla multimedia webbplatser? Slutsatser som vi har kommit fram till är baserade på analysenav litteraturstudien och den empiriska undersökningen. Många faktorer spelar in i vårt resultat.HTML 5 är inte en beprövad teknik men som dock har en del fördelar och möjligheter. HTML 5 hartill exempel stora företag i ryggen som YouTube och Apple. Men det finns även nackdelar och risker.Till exempel så saknar HTML 5 stöd från vissa webbläsare. Flash Player är däremot en beprövadteknik som når många användare. Men Flash Player har dock nackdelar i bland annatstabilitetsproblem och dessutom är Flash Player resurskrävande. Men även Flash Player har fördelaroch möjligheter. Bland annat så bygger många företag sina koncept kring Flash Player. MenHTML 5 tåget går för fullt och många ser ut att hoppa på det. Bland annat YouTube har redanlanserat en demo webbsida där HTML 5 testas för att spela upp video, dock krävs det enwebbläsare med stöd för HTML 5. Det här eventuella skiftet lär dock inte ske idag, HTML 5kommer behöva tid för att etablera sig som en tydlig standard på nätet. / Program: Systemvetarutbildningen

The familiar computer graphic user interface (GUI) makes extensive use of visually representative devices such as folders and files. These symbols help the user deal with computer data and operations that otherwise have little or no physical form. The computer’s underlying complexity is symbolised for the user, who is then able to manipulate the computer by interacting directly with the interface. The early development of computer interface design was largely the domain of software and hardware developers. Many sound principles of user interaction and testing were established and provided essential guidance for new generations of interface designers. As computer technology and its tools became more widely available, a broader range of designers began contributing, including those from product design and visual communication. This study is written from the point of view of a “visual designer” – a designer who began his career in graphic design and who has moved towards interface design out of curiosity and a desire to proffer a different attitude and approach to interface issues. The study therefore will demonstrate a design process that many visual designers will be able to identify with. The process includes research, analysis, methodical progression and artistic inspiration. The artistic inspiration in this case comes from the Constructivist artist El Lissitzky, and will illustrate the significant contribution that art can make to interface design. This art-influenced design process was presented at the 2005 Ed-Media World Conference on Educational Multimedia, (Montreal, 2005). The enthusiastic response and discussion provided encouragement to continue in this direction. In the following year another presentation, which included the working prototype, was presented as part of a keynote speaker presentation at the 2006 Siggraph Taipei Conference, National Chiao Tung University, Taipei. The specific task chosen to work with in this study is that of Web browser history. As a user browses the Web the computer records a list of visited websites. The first few generations of browsers presented this information as a simple list, but this approach incorporated many flaws and caused problems for users. More recent browsers provide more options, but significant issues remain. This study offers solutions to several of these problems. The resulting design prototype is named “isoBrowser”. It is the result of the alternative design process outlined above and offers alternative methods of visualising, organising and manipulating data. The prototype is not intended to be fully functional nor “live”. However, it is sufficiently operable so as to test interface interaction and user response. A fully functional version, operably and aesthetically complete, would be the subject of further development.

The goal of this master's theses is to create interactive educational package for teaching physics at primary schools. Next part of the thesis will be creating new interactive materials for teaching "Acoustic" and then testing the materials in their compatibility/usability part and test it in real teaching.

I denna uppsats beskrivs gränssnittsproblematiken i dagens webbläsare. Syftet är att undersöka om användargränssnittet i webbläsaren hämmar användarna till att sätta sina individuellt anpassade säkerhetsinställningar. En stor del vardagliga sysslor utförs via webbläsaren, exempelvis hantera bankärenden eller ladda upp bilder på sociala medier. Därför finns det ett behov av att webbläsarens gränssnitt kommunicerar olika säkerhetsnivåer och inställningar så att alla användare kan använda och förstå de inställningar som erbjuds. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter söker vi svar på eventuella brister i webbläsaren med hjälp av användarstudier. Genom att observera och intervjua våra försökspersoner kom vi fram till att det finns brister i webbläsaren som behöver utvecklas. Vi vill med vår uppsats öppna upp för en diskussion då vi vill förmedla importensen av att användare behöver känna sig säkra i webbläsarens gränssnitt för att kunna tillgodogöra sig information angående sin egen säkerhet. / In this paper we describe the problems with today’s web browsers within the interface. We are aiming to investigate whether or not the browser interface inhibits users from putting their personal safety settings. A great amount of everyday tasks are performed via the browser, for example banking transactions or uploading images on social media. Therefore the need of a browser user interface that can communicate different security levels and settings so that all users can understand and use the settings that are offered. With the help of theoretical starting points, we seek answers to any shortcomings in the browser interface through user studies. By observing and interviewing our subjects, we concluded that there are flaws in the browser that need to be developed. We want our thesis to open up for discussion in which we want to convey the importance of the users’ needs to feel safe in the browser interface to assimilate information about their own safety.

The author of this thesis aims to analyze and develop a prototype of a software responsible for showing how the specific web application would be displayed by the concrete device. First, the problem of diversity of devices for accessing the web and of the level of support of modern web technologies is explained to the reader. Then the thesis offers a way how to help developers with testing across web browsers on different hardware. The analytical section describes the methods the author would like to use for accomplishing the goal, and also the set of suitable technologies. The penultimate section shows the manner the author implemented the prototype of the software. The Software is then subjected to tests showing that the prototype meets the requirements.

This Master's thesis was written to create the extension for an experimental rendering engine CSSBox about scripting support in JavaScript language. In the theoretical section the thesis describes the architecture of the rendering engine and introduces problems of the scripting in HTML documents according to the recommended HTML 5 specification. This thesis deals with thorough analysis of existing scripting engines and their interfaces, which could be used for the extension implementation. Depending on the knowledge gained from the previous parts this thesis focuses only on the scripting engine Rhino and introduces an abstract design of its integration into the CSSBox project. At the end it evaluates the reliability and efficiency of the implemented functionalities and considers possibilities of their further development.

The goal of this work is to create a model of a platform for an application development provided that this platform is implemented in PHP. Applications are built by connecting of functional modules according to desired properties. The run of these applications is provided by the platform.

Целью работы является разработка фреймворка для создания веб-браузерных расширений. Объектом исследования является класс программных средств для автоматизации и упрощения работы разработчиков с веб-браузерными расширениями. Методы исследования включают: анализ, сравнение и обобщение данных о существующих способах автоматизации разработки веб-браузерных расширений; апробация современных WEB-технологий. Магистерская диссертация содержит 4 главы. В первой главе описаны основные теоретические аспекты предметной области. Вторая глава содержит анализ и описание средств разработки. Третья глава посвящена описанию процесса разработки фреймворка. В четвертой главе представлено описание возможностей фреймворка. Результатом работы является разработанный фреймворк для создания расширений веб-браузера. / The aim of the work is to develop a framework for developing web browser extensions. The object of research is a class of software tools for automating and simplifying the work of developers with web browser extensions. Research methods include analysis, comparison, and generalization of data on existing methods for automating the development of web browser extensions; approbation of modern WEB-technologies. The paper contains 4 chapters. The first chapter describes the main theoretical aspects of the subject area. The second chapter contains an analysis and description of development tools. The third chapter is devoted to describing the framework development process. The fourth chapter presents a description of framework capabilities. The result of the work is the framework for developing web browser extensions.