Webben kan användas i många syften och kan skapa ett mervärde både i arbetslivet och det privata livet för människor. Idag förekommer användande av datorer, webben och IT generellt i ett flertal branscher. IT har också blivit en del av det svenska utbildningssystemet där det händer att skolan förser eleverna med en dator och tillhörande program att utföra studier med. De flesta av svenskarna får idag någon form av datorvana genom antingen jobb eller studier, något som vissa seniorer har gått miste om. Personer över 75 år är med marginal den åldersgrupp (räknat från tolv år och äldre) som i Sverige använder internet mest sällan. När frågan ställs om varför är svaret ”det är för krångligt” vanligt förekommande. Denna studie syftar att ta reda på hur användande av webben kan underlättas för seniorer (definierat till personer 75 år och äldre i denna studie). Till en början gick studien ut på att ta reda på vad seniorer kan få ut av att använda internet och webben. Det gjordes genom en litteratursökning och genom ett antal intervjuer. Det framkom att seniorer som faktiskt använder webben på ett eller annat sätt nyttjar exempelvis internetbank, mail och nyheter genom såväl dator som smartphone och surfplatta. Dessa tre områden (mail, internetbank och nyheter) användes i studien som centra för testen som skulle undersöka hur seniorers interaktion med webben kan underlättas. Ett webbläsartillägg utformades anpassat till ovan tre beskrivna områden. Kort beskrivet är ett webbläsartillägg ett lokalt program/tillägg som går att installera i sin webbläsare för att personligen ha tillgång till extern funktionalitet, exempelvis att blockera reklam. Webbläsartillägget som skapades i denna studie gav användarens webbläsare grafiska element som var tänkta att hjälpa användaren att lösa ett antal fördefinierade uppgifter. Tre olika koncept testades under studien. Med koncept syftas här hur den grafiska hjälpen utformas. Användartester utfördes med och utan webbläsartillägg som hjälp för att kunna se om det var någon skillnad på resultaten. När tester utfördes med webbläsartillägget roterades koncepten beskrivna ovan så att alla tre koncept testades under likvärdiga förutsättningar. Testpersonerna som utförde tester med webbläsartillägget fick även möjlighet att ge anonym respons på koncepten genom att fylla i enkäter. Enligt resultaten av denna studie lyckas seniorer bättre (större andel lyckade försök) och snabbare att utföra vardagliga uppgifter när det fanns tillgång till en lista med hur uppgiften ska utföras eller genom att viktiga rubriker och knappar för uppgiften är markerade. / The web can be used in multiple purposes and can create a value both at work and in the personal life of people. Today computers, internet and IT in general are commonly used in multiple professions. IT has also become a part of the Swedish educational system where it happens that the schools provides the students with a computer with including programs to conduct their studies. Most swedes today gets some kind of computer habit from either work or education, something that certain seniors have missed out on. People above the age of 75 is by margin the age-group (taking in to account twelve years and older) that most seldom uses internet in Sweden. When asked why a common answer is “it is too hard”. This study aims to find out in what ways the use of the web can be made easier for seniors (in this study defined as 75 years of age and older). For starters the study focused on finding out what seniors can get out of using internet and the web. That was done by literature searching and a number of interviews. It showed that seniors who actually uses the web one way or the other uses for example internet banking, mail and news by computer, smartphone and/or tablet. These three areas (internet banking, mail and news) was used as a Centre in the user tests who was conducted in order to find out how seniors can be assisted in their interaction with the web. A browser extension was formed suited to the three areas mentioned above. Browser extensions is a sort of a local program/extension to install in your browser to personally have access to external functionality, such as blocking advertisement. The browser extension formed in this study gave the users browser graphic elements with the purpose to help the user solve a number of predetermined tasks. Three concepts was tested in the study. In the context of this study a concept is the way that the graphic assist is formed. User tests was conducted with and without the browser extension as an assist in order to see if there was a difference in the results. When tests was conducted with the browser extension the concepts was rotated so that all three concepts was tested on equal basis. The test persons who conducted the tests with the browser extension also got the opportunity to give anonymous feedback on the concepts through an inquiry that was filled out after conducted test. The result of the user tests and the inquiry indicates that seniors would appreciate a step by step guide for tasks on the web. According to the results of this study seniors conducts everyday tasks both quicker and with more success when there is a step by step list or highlighted headlines and buttons describing said task.

Med tanke på den ökande digitaliseringen och populariteten för stora språkmodeller (LLM) som ChatGPT, undersöker denna studie utvecklingen och implementeringen av ett webbläsartillägg för att analysera medicinska journaler från 1177 Vårdguiden. Syftet med studien är att förbättra hanteringen av medicinska journaler genom att integrera en lokal instans av en avancerad språkmodell, vilket möjliggör säker och privat bearbetning av patientdata. Projektet fokuserade på att utvärdera tillgängliga språkmodeller, utveckla webbläsartillägget och utföra prestandamätningar. Utmaningar inkluderade modellens förmåga att generera korrekta diagnoser och sammanfattningar samt tekniska begränsningar i systemets prestanda. Den valda modellen, GPT-SW3-356M-Struct, visade sig vara kapabel nog för uppgiften, även om det fanns vissa begränsningar i noggrannheten och detaljrikedomen i de genererade svaren. Studien visade att lokal bearbetning av medicinska data med hjälp av en LLM förbättrar dataskyddet och användarnas förtroende. Dock krävs ytterligare arbete för att förbättra modellens prestanda och användarvänlighet. Framtida forskning bör fokusera på att förbättra noggrannheten i medicinska analyser genom att förbättra träningsdata, testa andra modeller, och utföra fler användartester för att säkerställa att tillägget möter användarens behov. Slutsatsen av denna studie är att medan integrationen av LLM i webbläsartillägg erbjuder lovande möjligheter för medicinsk dataanalys, kräver det fortsatt utveckling och optimering för att fullt ut realisera dess potential inom hälso- och sjukvården. / Given the rising digitalization and increasing popularity of large language models (LLMs) like ChatGPT, this study explores the development and implementation of a browser extension to analyze medical records from 1177 Vårdguiden. The goal is to enhance the management of medical records by integrating a local instance of an advanced language model, allowing for secure and private processing of patient data. The project focused on evaluating available language models, developing the browser extension, and conducting performance measurements. Identified challenges included ensuring the model’s ability to generate accurate diagnoses and summaries and addressing technical limitations in system performance. The selected model, GPT-SW3- 356M-Struct, was found to be capable of the task, although there were some limitations in the accuracy and detail of the generated responses. Based on the results, local processing of medical data using an LLM improves data protection and user trust. However, further work is necessary to enhance the model’s performance and usability. Future research should focus on improving the accuracy of medical analyses by refining training data, testing other models, and conducting additional user tests to ensure the extension meets user needs. In conclusion, while integrating LLMs into browser extensions offers promising opportunities for medical data analysis, it requires ongoing development and optimization to fully realize its potential in healthcare.

Single Sign-On (SSO) är en autentiseringsprocess som tillåter en utvecklare att delegera autentiseringsansvaret till en dedikerad tjänst. OAuth 2.0 är ett auktoriseringsramverk som ofta står som grund för ett autentiseringslager som i sin tur möjliggör SSO. En identitetsleverantör är tjänsten som står för hantering av användaruppgifterna och autentiseringen, två vanliga identitetsleverantörer är Google och Facebook som i sin tur implementerar SSO med hjälp utav autentiseringslagren OpenID Connect respektive Facebooks egna autentiseringslager. Det har visat sig att många klienter som ska utnyttja SSO med OAuth 2.0 implementerar det fel så att säkerhetsbrister uppstår, studier har utförts med förslag till lösningar men många bristande implementationer fortsätter produceras och existera. Att skapa diverse verktyg för att främja säkerhet i dessa sammanhang är en metod där OAuthGuard utvecklats med visionen att även kunna skydda användaren, direkt från en webbläsare. OAuthGuard har även tidigare använts för att analysera säkerheten med Google SSO och visat att 50% av undersökta klienter har brister, men motsvarande studie eller verktyg saknas för Facebook SSO. Denna studie gjorde en motsvarande undersökning för Facebook SSO-klienter med en vidareutvecklad version av OAuthGuard och fann att de lider av brister med liknande trend som tidigare studies resultat mot Google-SSO-klienter, men att färre Facebook- SSO-klienter har brister i jämförelse. Vid vidareutvecklingen av OAuthGuard upptäcktes ett antal svårigheter och framtiden för denna typ av verktyg behöver vidare analyseras. Vidare analys behöver även göras för att bedöma om Facebook-SSO kan vara att föredra över Google-SSO ur säkerhetsperspektiv samt vidare utforskande av nya säkerhetsfrämjande metoder behöver utföras. / Single Sign-On (SSO) is an authentication process that allows a developer to delegate the authentication responsibility to a dedicated service. OAuth 2.0 is an authorization framework that often serves as a base for authentication layers to be built upon that in turn allows for SSO. An identity provider is the service that is responsible for handling user credentials and the authentication, two common identity providers are Google and Facebook that implement SSO with the authentication layers OpenID Connect respectively Facebooks own authentication layer. It has been shown that many clients using OAuth 2.0 as base for SSO make faulty implementations leading to security issues, a number of studies has proposed solutions to these issues but faulty implementations are continually being made. To create various tools to promote security in these contexts is a method where OAuthGuard has been developed with the vision to also directly protect the common website user directly from the browser. OAuthGuard has been used in an earlier study to analyze the security of clients using Google SSO and discovered that 50% of the analyzed clients had flaws, no comparable study has been done for clients using Facebook SSO, which is the second largest third party log in variant. This study made a comparable investigation for Facebook SSO clients with a further developed version of OAuthGuard and found that these clients suffer from flaws with a similar trend as the previous study with Google-SSO clients, although fewer Facebook-SSO clients suffer from these flaws. When further developing OAuthGuard a dumber of difficulties was discovered and the future of these kind of tools needs to be investigated. Further analysis needs to be done to assess if Facebook-SSO should be recommended over Google-SSO from a security perspective and also further exploration of new methods to promote security needs to be done.