Uppsatsen granskar kritiskt Gøsta Esping-Andersens inflytelserika teori om västerländska välfärdsstatsregimer från boken Three Worlds of Welfare Capitalism. Fokus ligger på den typologi som presenteras i boken. I synnerhet studeras det så kallade dekommodfieringsindex som Esping-Andersen använder som indelningsgrund. Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i sådana fall i vilken utsträckning, det finns empiriskt stöd för välfärdsstatsregimteorin. Regimteorin testas i uppsatsen genom ett antal olika kvantitativa metoder som fokuserar på regimernas stabilitet och deras interna koherens. Samma typ av data som Esping-Andersen grundade analysen i Three Worlds på används till analyserna i uppsatsen. Resultaten pekar på att huruvida det går att tala om empiriska belägg för välfärdsstatsregimerna beror på vilken detaljnivå som studeras. Om endast aggregerad generositet (dekommodifiering) hos välfärdsstaten är av intresse så erhåller regimteorin stöd i undersökningen. Studeras däremot välfärdssystemen något mer ingående så framstår resultaten som problematiska för teorin. Ett flertal länder har en synnerligen spretig karaktär och är svåra att foga in i de av Esping-Andersen definierade regimerna. Det finns lite väl många interna skillnader bland ländernas delsystem för att en sammantagen indelning i tre generella grupper ska te sig rimlig. Dessutom passar det ersättningssystem som Esping-Andersen menar är av speciell vikt, pensionssystemet, tämligen dåligt in i det förväntade mönstret enligt regimerna. Dessa faktum gör det enligt uppsatsförfattaren svårt att upprätthålla regimteorin i den form som Esping-Andersen förfäktar den i Three Worlds.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / A sizeable body of research has attempted to examine the interaction between government spending and private giving known as the crowd-out effect. Most researchers reported that increases of government spending cause decreases of philanthropic giving to different types of nonprofits. However, few studies have attempted to indicate the interaction between government welfare expenditures and private giving to human service organizations even though human service organizations are the most sensitive to the changes of government spending. Additionally, the estimated crowd-out effects with a simple crowd-out model have been criticized for potential endogeneity bias. This paper investigates the total effect of federal government welfare spending on state government expenditures and philanthropic giving to human service organizations (known as joint crowd-out). I used the 2005 wave of the Center on Philanthropy Panel Study (COPPS) to estimate the effect of federal human service grants on state government spending on, and donations to human services. From these reduced-form estimates I infer the levels of simple and joint crowd-out. I found that indicate federal spending on public welfare crowds out private giving to human service organizations while holding control variables constant in the donations equation. However, federal government spending on public welfare crowds in state government spending on public welfare.