<p>Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.</p>

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.

Lately, alarming reports have appeared regarding the work environment and work situation of social workers. Research focusing on the promotion of health and well-being in the workplace among other professionals show that factors such as social relationships, ability to influence their work situation and leadership are important. A quantitative study was conducted focusing on the work climate for social workers employed by some of the district administrations in the City of Malmö. A questionnaire with questions and statements on various factors in the work environment was sent to 34 social workers. They were asked how important these factors were for their well-being, as well as to what extent they felt that these factors were present at work. A total of 17 social workers filled out the questionnaire. The study results showed that communication and leadership were the two themes that had the greatest impact on the well-being at work for the social workers. The results also showed a discrepancy regarding the relationship between how the importance of the statements in the questionnaire was considered, and the degree to which they were present at work. However, the results could not demonstrate any difference between how younger and older social workers assessed the importance of the work environment factors' importance for their well-being at work. Further studies with different approaches of how communication and leadership affects social workers well-being at work could help identifying appropriate actions for improved working conditions for social workers. / Socialsekreterare är en utsatt yrkesgrupp som det kommit negativa signaler från på senare tid vad gäller deras arbetsmiljö och arbetssituation. En stor andel sjukfrånvaro, hög personalomsättning och svårigheter till nyrekrytering kan få allvarliga konsekvenser för yrkesgruppen. Det finns en hel del forskning som visar på att arbetsmiljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Strategier för hälsoarbete i Sverige kopplat till arbetsplatsen har i allt större utsträckning antagit en hälsofrämjande utgångspunkt i stället för att enbart vara riskorienterade. Forskning med fokus på främjande av hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen visar att faktorer som sociala relationer, möjlighet att påverka sin arbetssituation och ledarskap har betydelse i många olika typer av verksamheter. Om arbetsgivaren har kännedom om vilka arbetsmiljöfaktorer som socialsekreterare bedömer som viktigast för sitt välbefinnande i arbetet, där det även tas hänsyn till om det skiljer sig något i bedömningen mellan yngre och äldre personer, skulle riktade arbetsmiljöinsatser som främjar en hälsosammare arbetssituation för socialsekreterarna kunna identifieras och initieras från arbetsgivarens sida. En kvantitativ studie genomfördes som riktade sig till socialsekreterare anställda vid några av stadsdelsförvaltningarna inom Malmö Stad. En enkät skickades ut till 34 socialsekreterare med frågor och påståenden om olika arbetsmiljöfaktorers betydelse för deras välbefinnande och i vilken grad de ansåg att dessa förekom på arbetsplatsen. Enkäten besvarades av 17 personer. Resultaten från studien visade att kommunikation och ledarskap var de två teman som hade störst betydelse för socialsekreterarnas välbefinnande i arbetet. Resultaten visade också på en diskrepans avseende förhållandet mellan hur viktigt påståendena i enkäten ansågs vara och i vilken grad de förekom på arbetsplatsen vilket pekar på utvecklingsmöjligheter. Däremot kunde det inte påvisas någon skillnad mellan hur yngre och äldre bedömde vikten av de olika arbetsmiljöfaktorernas betydelse för deras välbefinnande i arbetet. Fler studier med olika infallsvinklar av hur kommunikation och ledarskap påverkar socialsekreterares välbefinnande i arbetet skulle kunna bidra till att identifiera lämpliga arbetsmiljöinsatser för en förbättrad arbetssituation för socialsekreterare.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevs påverka den psykiska hälsan positivt hos anställda inom vård och hälsa samt jämföra om dessa faktorer är olika beroende på arbetsplats och arbetssätt. Metod: En empirisk studie gjordes med hjälp av enkätundersökning. Totalt 90 enkäter delades ut till personalen på tre arbetsplatser med en inriktning på vård och hälsa. De utvalda arbetsplatserna var en sjukhusmottagning, äldreboende samt friskvårdsanläggning. Den externa svarsfrekvensen bland respondenterna var 82,2 procent (N=74). Resultat: De arbetsmiljöfaktorer som visade sig påverka den psykiska hälsan positivt var bland annat stöd från kollegor, varierande och intressanta arbetsuppgifter samt möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Undersökningen visade även på att anställda vid friskvårdsanläggningar har en mer positiv inställning till arbete och arbetsmiljön och kan därför hitta fler arbetsmiljöfaktorer som kan påverka den psykiska hälsan positivt än resterande respondenter. Detta kan bero på att de arbetar hälsofrämjande och är mer medvetna om vad som kan påverka hälsan.