Socialsekreterares arbetsvillkor kännetecknas i skrivande stund av en hög arbetsbelastning, personalomsättning och arbetsrelaterad stress. Denna studie undersöker och analyserar socialsekreterares erfarenhet av att arbeta inom myndighetsutövning, mer specifikt inom barn- och ungdomsenheter. Syftet med studien är att med bakgrund till de negativa arbetsvillkoren undersöka vilka faktorer det är som gör att socialsekreterare stannar på sin arbetsplats. Detta då den senaste forskningen såväl internationellt och nationellt har fokuserat på faktorer som bidrar till att socialsekreterare slutar på sin arbetsplats. Att synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer inom myndighetsarbetet kan ses som ett steg till ett förbättringsarbete. Ett förbättringsarbete som stärker positiva arbetsfaktorer i syfte att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare. De teorier som vi i uppsatsen relaterar till resultatet är Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och Robert Karaseks och Thöres Theorells krav- och kontrollmodell. Gräsrotsbyråkratin redogör för hur tjänstemän som arbetar i offentlig sektor ställs inför en tudelad arbetsroll medan krav- och kontrollmodellen belyser olika dimensioner som påverkar arbetet så som stress, aktivitet och socialt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer som har genomförts med sex erfarna socialsekreterare. I resultatavsnittet framkommer bland annat att socialsekreterare trots höga krav i arbetet upplever ett väldefinierat ansvar och en god kontroll över arbetet i den mån den inte inskränks av akuta situationer och hög personalomsättning. Resultaten visar vidare att de intervjuade socialsekreterarna i början av sin karriär upplevde att det tog flera år att komma över en tröskel i arbetet som föregicks av en otydlig arbetsroll och bristande kontroll. I relation till detta tyder resultaten på att socialsekreterare har stannat på sin arbetsplats till följd av erfarenhetens påverkan i arbetet. Erfarenhet har möjliggjort en utveckling och tillvaratagande av positiva aspekter med arbetet. Studien påvisar vikten av att nyanställda slussas in i arbetet snabbare för att ta del av samma positiva faktorer som de mer erfarna kollegorna (intervjupersonerna i denna studie) uttryckt som avgörande för en god arbetsmiljö. Nyckelord: socialsekreterare, arbetsmiljö, arbetsmiljöfaktorer, krav, kontroll, gräsrotsbyråkrati

Abstract Title: Anxiety within the organization - correlation study regarding psychosocial work environment factors. Author: Nicklas Blomqvist The purpose of this study was to examine if there are any correlations between anxiety and psychosocial work environment factors according to Curt Andersson’s theory (2007). The last two decades there has been a significant increase in numbers of employees going on sick leave. According to studies the main explanation for the increase was the psychosocial work environment. One important factor observed in the group of long time sick list was that people working in the public service sector was over represented. By using a survey, the author of this paper has tried to find correlations between different work environmental factors that could contribute to experienced stress in the workplace. The author has also tried to find correlations between experienced stress (e.g. anxiety) and organizational questions. In this study stress represents the measure of the variable anxiety. The survey was conducted in three different pre-school units in a small community in the south of Sweden. More than 70 % of the respondents stated that they had felt stressed recently. A correlation analysis between stress and organizational factors showed a (r.39) correlation that was significant at the 0.01 level (1-tailed). However, the main factor to have an impact on stress (i.e. anxiety) according to the author’s findings was the factor designated job demand. Keywords: Curt Andersson, anxiety, stress, organization, psychosocial workplace environment.

<p>Abstract</p><p>Title: Anxiety within the organization - correlation study regarding psychosocial</p><p>work environment factors.</p><p>Author: Nicklas Blomqvist</p><p>The purpose of this study was to examine if there are any correlations between anxiety and psychosocial work environment factors according to Curt Andersson’s theory (2007). The last two decades there has been a significant increase in numbers of employees going on sick leave. According to studies the main explanation for the increase was the psychosocial work environment. One important factor observed in the group of long time sick list was that people working in the public service sector was over represented. By using a survey, the author of this paper has tried to find correlations between different work environmental factors that could contribute to experienced stress in the workplace. The author has also tried to find correlations between experienced stress (e.g. anxiety) and organizational questions. In this study stress represents the measure of the variable anxiety. The survey was conducted in three different pre-school units in a small community in the south of Sweden. More than 70 % of the respondents stated that they had felt stressed recently. A correlation analysis between stress and organizational factors showed a (r.39) correlation that was significant at the 0.01 level (1-tailed). However, the main factor to have an impact on stress (i.e. anxiety) according to the author’s findings was the factor designated job demand.</p><p>Keywords: Curt Andersson, anxiety, stress, organization, psychosocial workplace environment.</p>

Syfte och frågeställning Syftet var att identifiera vilka salutogena faktorer i arbetsmiljön som ger känsla av subjektivt välbefinnande på arbetsplatsen hos sjuksköterskor. Detta genom att besvara frågeställningen: Vilka arbetsmiljöfaktorer på en arbetsplats bidrar till känsla av välbefinnande i arbetet? Metod Med kvalitativ ansats genomfördes sex djupgående intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in och transkriberades till text. Innehållsanalys med tolkning av datamaterialet genomfördes med deduktiv grund. Fynden sorterades utefter de sex kategorier som begreppet välbefinnande i denna studie definierades av: förmågan att bemästra vardagen, självacceptans, positiva relationer med andra, personlig utveckling och autonomi (Ryff’s Psychological Well-Being scales) och känsla av inflytande. Resultat Utfallet visade flertalet arbetsmiljöfaktorer bidragande till känsla av välbefinnande på arbetsplatsen. Tydligast framträdande och återkommande för samtliga välbefinnandekategorier var betydelsen av goda kollegor, en adekvat bemanning gällande kompetens och antal samt ledningens förmåga att visa intresse för sina anställda genom att lyhört lyssna till och se efter personalens behov och åsikter. Arbetsmiljöfaktorn ”Tydlig kommunikation” genomsyrade samtliga kategorier och uppgavs verka grundläggande för en välfungerande verksamhet med personal som upplever välbefinnande på arbetsplatsen. Slutsats Genom denna studie har salutogena arbetsmiljöfaktorer som genererar känsla av välbefinnande i arbetet hos yrkesverksamma sjuksköterskor identifierats. Tre tydligt framträdande faktorer lyftes som extra betydande: goda kollegerelationer, ledningens bemötande och gehör samt adekvat bemanningsantal och kompetens för rådande arbetsbelastning. Faktorn av att ha en god och ständigt öppen kommunikation lyftes som grundläggande för en välmående personalskara. Studiens omfattning kan verka begränsande för applicerbarheten på den stora massan, men ger indikation på arbetsmiljöns vikt för arbetstagarens välbefinnande och uppmuntrar till vidare forskning om salutogena arbetsmiljöfaktorer.

Lately, alarming reports have appeared regarding the work environment and work situation of social workers. Research focusing on the promotion of health and well-being in the workplace among other professionals show that factors such as social relationships, ability to influence their work situation and leadership are important. A quantitative study was conducted focusing on the work climate for social workers employed by some of the district administrations in the City of Malmö. A questionnaire with questions and statements on various factors in the work environment was sent to 34 social workers. They were asked how important these factors were for their well-being, as well as to what extent they felt that these factors were present at work. A total of 17 social workers filled out the questionnaire. The study results showed that communication and leadership were the two themes that had the greatest impact on the well-being at work for the social workers. The results also showed a discrepancy regarding the relationship between how the importance of the statements in the questionnaire was considered, and the degree to which they were present at work. However, the results could not demonstrate any difference between how younger and older social workers assessed the importance of the work environment factors' importance for their well-being at work. Further studies with different approaches of how communication and leadership affects social workers well-being at work could help identifying appropriate actions for improved working conditions for social workers. / Socialsekreterare är en utsatt yrkesgrupp som det kommit negativa signaler från på senare tid vad gäller deras arbetsmiljö och arbetssituation. En stor andel sjukfrånvaro, hög personalomsättning och svårigheter till nyrekrytering kan få allvarliga konsekvenser för yrkesgruppen. Det finns en hel del forskning som visar på att arbetsmiljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Strategier för hälsoarbete i Sverige kopplat till arbetsplatsen har i allt större utsträckning antagit en hälsofrämjande utgångspunkt i stället för att enbart vara riskorienterade. Forskning med fokus på främjande av hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen visar att faktorer som sociala relationer, möjlighet att påverka sin arbetssituation och ledarskap har betydelse i många olika typer av verksamheter. Om arbetsgivaren har kännedom om vilka arbetsmiljöfaktorer som socialsekreterare bedömer som viktigast för sitt välbefinnande i arbetet, där det även tas hänsyn till om det skiljer sig något i bedömningen mellan yngre och äldre personer, skulle riktade arbetsmiljöinsatser som främjar en hälsosammare arbetssituation för socialsekreterarna kunna identifieras och initieras från arbetsgivarens sida. En kvantitativ studie genomfördes som riktade sig till socialsekreterare anställda vid några av stadsdelsförvaltningarna inom Malmö Stad. En enkät skickades ut till 34 socialsekreterare med frågor och påståenden om olika arbetsmiljöfaktorers betydelse för deras välbefinnande och i vilken grad de ansåg att dessa förekom på arbetsplatsen. Enkäten besvarades av 17 personer. Resultaten från studien visade att kommunikation och ledarskap var de två teman som hade störst betydelse för socialsekreterarnas välbefinnande i arbetet. Resultaten visade också på en diskrepans avseende förhållandet mellan hur viktigt påståendena i enkäten ansågs vara och i vilken grad de förekom på arbetsplatsen vilket pekar på utvecklingsmöjligheter. Däremot kunde det inte påvisas någon skillnad mellan hur yngre och äldre bedömde vikten av de olika arbetsmiljöfaktorernas betydelse för deras välbefinnande i arbetet. Fler studier med olika infallsvinklar av hur kommunikation och ledarskap påverkar socialsekreterares välbefinnande i arbetet skulle kunna bidra till att identifiera lämpliga arbetsmiljöinsatser för en förbättrad arbetssituation för socialsekreterare.

Anställda inom stöd och omsorg tillhör Sveriges största yrkesgrupp och står för största antalet sjukfall för både män och kvinnor. För att inte riskera ohälsosam arbetsbelastning behöver kraven på arbetstagarna i arbetet vara rimliga i relation till resurserna som finns tillgängliga. Studiens syfte var att undersöka och jämföra hur kommunanställda inom stöd och omsorg som arbetar med klienter i deras hem uppfattar att psykosociala och fysiska faktorer i arbetsmiljön påverkar deras känsla av tillfredsställelse och välbefinnande i arbetet. Data samlades in från 81 deltagare genom enkäten WEIS-3Q-S, demografiska frågor samt två öppna frågor kring förtydliganden av upplevelsen av arbetsmiljön. Statistiska jämförelser gjordes mellan kön, ålder, utbildningsnivå och anställningstid. I resultatet framkom det att deltagarna var mest nöjda med arbetsmiljöfaktorer inom den sociala miljön, arbetets värde samt arbetstid. De områden som deltagarna var mest missnöjda med handlade om den fysiska miljön och förmåner. Vissa signifikanta skillnader framkom inom de olika grupperna, såsom att männen generellt sett var mer nöjda med sin arbetsmiljö än kvinnorna. Deltagarna var till största del nöjda med aspekter inom den sociala miljön, men för att höja arbetstillfredsställelsen kan förändringar i den fysiska miljön behöva ske samt skapa en bättre balans mellan vad arbetstagarna upplever sig få tillbaka från sitt arbete i relation till vad de ger. / Personnel in health and social care are among the largest occupational groups in Sweden and account for the largest number of sick-listings for both men and women. To avoid the risk of an unhealthy workload, workers’ requirements at work should be reasonable in relation to the available resources. The purpose of the study was to investigate and compare how municipality employees who work with clients in their homes perceive that psychosocial and physical factors in the work environment affect their satisfaction and well-being at work. Statistical comparisons were made among gender, age, educational level and length of employment. Data was collected from 81 participants through the WEIS-3Q-S questionnaire, demographic questions, and two optional open questions to further explain the experience of the work environment. The results show that the participants were most satisfied with the social environment, the value of work and the work schedule. The areas that the participants were most dissatisfied with concerned the physical environment and benefits. Some significant differences were found within the different groups, such as that generally the men were more satisfied with their working environment than the women. Participants were mostly satisfied with aspects of the social environment, but in order to increase job satisfaction, changes in the physical environment may need to be made, and there should be a better balance between what the employees perceive they give at work in comparison to what they get back.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevs påverka den psykiska hälsan positivt hos anställda inom vård och hälsa samt jämföra om dessa faktorer är olika beroende på arbetsplats och arbetssätt. Metod: En empirisk studie gjordes med hjälp av enkätundersökning. Totalt 90 enkäter delades ut till personalen på tre arbetsplatser med en inriktning på vård och hälsa. De utvalda arbetsplatserna var en sjukhusmottagning, äldreboende samt friskvårdsanläggning. Den externa svarsfrekvensen bland respondenterna var 82,2 procent (N=74). Resultat: De arbetsmiljöfaktorer som visade sig påverka den psykiska hälsan positivt var bland annat stöd från kollegor, varierande och intressanta arbetsuppgifter samt möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Undersökningen visade även på att anställda vid friskvårdsanläggningar har en mer positiv inställning till arbete och arbetsmiljön och kan därför hitta fler arbetsmiljöfaktorer som kan påverka den psykiska hälsan positivt än resterande respondenter. Detta kan bero på att de arbetar hälsofrämjande och är mer medvetna om vad som kan påverka hälsan.

Introduktion: Arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland arbetande kvinnor i Sverige är ett aktuellt folkhälsoproblem då ohälsotalet i denna grupp är högt. Den nationella arbetsrelaterade psykiska ohälsan sammanhänger i hög grad med stressrelaterade symtom som även är orsaken bakom långtidssjukskrivningar. Kvinnor sjukanmäler sig tre gånger oftare än män. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vilka arbetsmiljöfaktorer som står i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor på arbetsmarknaden i arbetsför ålder i Sverige. Metod: Metoden som använts för att besvara syftet var en induktiv tematisk innehållsanalys av 20, både kvalitativa och kvantitativa sakkunniggranskade vetenskapliga tidskriftsartiklar. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman, arbetsmiljöfaktorer, kombination av arbetsmiljöfaktorer och privata faktorer, privata faktorer och att vara kvinna. Tema arbetsmiljöfaktorer var det mest framträdande och besvarade även mest syftet. De arbetsmiljöfaktorer som enligt vår analys står mest i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är följande: ledarskap, hög arbetsbelastning, höga krav, organisatoriska faktorer, kompetensbrist, konflikter, delaktighet på arbetsplatsen, låg kontroll över sitt arbete, belastande arbetssituation och avsaknad av socialt stöd. Slutsats: Resultatet visade att arbetsmiljöfaktorer påverkar kvinnornas psykiska hälsa istörsta mån, däremot är fenomenet mer komplext, då det framkom ytterligare tre teman som inte bara handlade om arbetsmiljöfaktorer, utan även faktorer i privatliv, en kombination av privata faktorer och arbetsmiljöfaktorer samt att vara kvinna. Detta resultat visar att det behövs mer forskning om upplevelsen av att vara en arbetande kvinna i sitt arbetsliv och i hennes privata liv.

Omvårdnadspersonalen, såsom undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten utför ett viktigt uppdrag ändå debatteras det på sociala medier att samma yrkesgrupp flyr sina uppdrag på grund av låg lön, obekväma arbetstider samt dålig status. Det är därför av intresse att belysa faktorer som omvårdnadspersonal finner vara av vikt för att vilja stanna kvar och utvecklas inom hemtjänsten. Syftet med uppsatsen är att finna de nyckelfaktorer som får hemtjänstens omvårdnadspersonal i kommunal verksamhet att välja stanna kvar inom sin yrkesprofession. Författarna valde att använda sig av semistrukturerade intervjuer för att finna faktorer som omvårdnadspersonalen uppger främja ett hållbart yrkesliv. Tio omvårdnadspersonal inom kommunal hemtjänst intervjuades. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav fyra kategorier, arbetsmiljö, kommunikation, organisatoriska faktorer och status. Arbetsmiljön omfattar fysiska och psykosociala aspekter. Kommunikation handlar om interaktion och samspel mellan verksamhetens professioner samt omsorgstagaren. Organisatoriska faktorer innefattar arbetsverktyg, ekonomi och kompetens. Sista kategorin är status och handlar om medias påverkan och värderingar. Samverkan, delaktighet, kommunikation mellan professionerna inom verksamheten samt möjligheten att påverka utförandet av sina arbetsuppgifter och arbetstider likväl att det sker en kontinuerlig kompetensutveckling inom ramen för yrkesutövningen är positiva faktorer för att stanna kvar i sin yrkesutövning

Personer med psykiska funktionsnedsättningar har svårare att erhålla och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Målgruppen löper större risk att drabbas av ohälsa då de ofta exkluderas från arbetsmarknaden på grund av deras svårigheter och behov av anpassningar i arbetsmiljön. Syftet är att beskriva hur personer med psykiska funktionsnedsättningar som erhållit insatser via metoden Supported Employment upplever att arbetsmiljön påverkar deras välbefinnande. Det var 17 personer med olika psykiska funktionsnedsättningar som hade erfarenhet av en arbetsmiljö som deltog i studien. Bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) användes till datainsamlingen tillsammans med tillhörande intervjuguide för att samla information kring hur deltagarna upplevde välbefinnande i sin arbetsmiljö. I resultatet framkom det att faktorer som samarbete med arbetskamrater, utformning av arbetsuppgifter, arbetets stimulans, arbetstider och arbetets värde och betydelse var de faktorer som upplevdes mest stödjande för välbefinnande i arbetsmiljön. De faktorer som upplevdes mest hindrande för välbefinnande i arbetsmiljön var arbetsuppgiftens krav, förmåner, sensoriska egenskaper, förväntningar på prestation i arbetet och arbetsredskap. Flera studier visar på att en fungerande arbetsmiljö är viktigt för att kunna utföra sitt arbete. Förslagsvis behövs fler studier som fokuserar på att utveckla arbetsmiljöinterventioner som stödjer personer med psykiska funktionsnedsättningar att trivas och behålla sitt arbete. / People with mental disabilities have difficulty obtaining and keeping a job in the regular labor market. The target group is at greater risk of developing illness, as they are often excluded from the labor market due to their difficulties and their needs for adaptations in the work environment. The purpose of this study is to describe how people with mental disabilities who have received interventions through the ‘Supported Employment’ method experience their work environment and how it affects their well-being. Seventeen people with different mental disabilities and with experience of a specific work environment participated in the study. The ‘Work Environment Impact Scale’ (WEIS) assessment was used for data collection along with the associated interview guide to gather information about how the participants perceived their work environment. In the results it emerged that factors such as cooperation with coworkers, job design, the stimulus of work, working hours, and the value and importance of work were the factors that were most supportive for well-being in the work environment. The most obstructive factors for well-being in the work environment were the work demands, benefits, sensory characteristics, expectations of performance at work, and work tools. Several studies show that a soundly functioning work environment is important in order to perform at work. More studies are needed that focus on developing work environment interventions that help people with mental disabilities to enjoy and keep their jobs.