Tidigare forskning beskriver att stress är en riskfaktor för ohälsa och det är ett arbetsmiljöproblem. Ohälsa bland unga kvinnor ökar i dagens samhälle. Syftet med studien var att finna olika kvalité i stresskänsla hos unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka på deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att få mer kunskap kring ämnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse på deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex månader, intervjuades. Kravet för att delta i studien var att de hade arbetat minst i sex månader.  Analysen resulterade i temana känslor, ohälsa, känsla av tidsbrist och hanteringsstrategier. Magknip, ångest, hög arbetsbörda och tidsbrist kunde vara orsaker till stressupplevelse. Med hjälp av planering, strukturering, ventilera med kollegor och listor kunde kvinnorna hantera sin stresskänsla. Stress som uppstår på arbetet kan beröra kvinnornas hälsa negativt.

Arbetsmarknadens förändringar i form av högre arbetstakt, tillfälliga anställningar och krav på flexibla arbetsvillkor, gör att allt fler upplever stress i arbetslivet. Långvarig stress medför stora hälsorisker för individen. Eftersom många av dagens sjukskrivningar beror på stressrelaterade sjukdomar, såsom depression och utmattning är det viktigt att studera metoder för stresshantering på arbetsplatsen. Beröring i form av massage kan minska stress hos individer samt fungerar som ett komplement i behandlingen för stressrelaterade sjukdomar. Ett fältexperiment med 28 tjänstemän utfördes för att undersöka om en kortvarig massage på arbetstid kunde inverka positivt på den arbetsrelaterade stressen jämfört med en avslappningsövning och vanlig rast. Studien visade signifikant minskning av stressnivån efter massageinterventionen. Resultatet ger en antydan om att upplevelsen av stress går att reducera med hjälp av fysisk beröring. Stickprovets storlek samt förväntnings- effektens inverkan på resultatet diskuteras.

The Master's thesis deals with work-related stress in its context; preventing and managing it; and compares approaches to preventing and managing work-related stress in the Czech Republic and the Nordic countries. Work-related stress may have a negative impact on physical and mental health or overall quality of life of an individual and it may bring negative implications for an organization. The thesis follows theoretical basis for work- related stress, its factors and consequences from the point of view of an individual as well as an organization. The attention is concentrated on the approaches to preventing and managing work-related stress in organizations in regard to the nature of a work activity, the management level or particular activities carried out by human resources management. It is focusing on stress management precautions taken on the European and national level and describes the process conducted during the development of a programme for preventing and managing work-related stress and its effectivity evaluation. The thesis deals with an analysis of the approaches to preventing and managing work-related stress in the Czech Republic in comparison to those employed in the Nordic countries. The analysis and the follow-up comparison pursues situation in handling the matter in the Czech...

Med risk för långvarig stress bland anställda inom socialtjänsten, ställs höga krav på chefer i ett psykosocialt arbete. Då socialtjänst är ramstyrt, söker bistånd samt har svårigheter i prioritering av arbetet ställer detta frågan hur chefer upplever förutsättningen till det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Sex chefer inom en socialförvaltning har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom en innehållsanalys med ett manifest fokus. Resultaten visar en homogen upplevelse att med rätt inställning finns förutsättningar för ett arbete som gynnar den psykosociala arbetsmiljön. Det finns möjligheter som medvetenhet, interventioner för stress och visioner samt att den psykosociala arbetsmiljön diskuteras i olika forum och har kontinuerlig uppföljning.  Dock fanns hinder som sociala aktiviteter, arbetsbelastning, rekrytering och lokaler. Bristande resurser och bristande stöd från kommunalt styre motverkar interventioner på organisationsnivå för att förebygga stress och ohälsa på arbetsplatserna.  Resultaten tyder på att det behövs mer forskning för bättre vägledning och prioritering av den psykosociala arbetsmiljön inom socialtjänsten.

Forskning har visat på ledarskapets betydelsefulla roll för att främja hälsa och minimera arbetsrelaterad ohälsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kännetecknas av hög arbetsbelastning och påfrestning vilket är riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohälsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress på arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att stress hos cheferna var associerat med stort ansvar, krav på att prioritera mellan uppgifter, ansvar som inte matchas med tillräckliga befogenheter, hög arbetsbelastning samt för många olika arbetsuppgifter. Analysen identifierade fem olika copingstrategier: Kommunikativa, Kompensatoriska, Ansvarsbefriande och Avstängande, Icke-kommunikativa samt Distansierande. Strategierna delades in i konstruktiva och icke-konstruktiva kategorier. Detta då några strategier upplevdes främja hälsan medan andra upplevdes minska den. Kommunikativa arbetsrelaterade resurser användes kontinuerligt som strategier hos respondenterna.

Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i två motivationstyper. Ett mätinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data från 77 respondenter. Resultatet visade på ett signifikant, positivt medelstarkt samband. Syftet med studie 2 var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Mätinstrumentet från studie 1 användes även i studie 2, med ett tillägg av Work Stress Questionnaire vilka 69 respondenter besvarade. Resultatet visade på ett signifikant, positivt svagt samband mellan introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studie 1 tyder på att introjektiv motivation kan vara ett unisont begrepp men vidare studier krävs. Studie 2 tyder på att introjektivt motiverade medarbetare upplever högre negativ stress alternativt att negativ stress leder till introjektiv motivation.

Background: Stress often arises when an individual’s ability to cope with environmental stressors, is exceeded. Nurses are responsible for providing high-quality care in accordancewith laws and regulations. When there is an imbalance between high demands on quality and the nurse's ability, knowledge and competence, this can lead to them suffering from negative work-related stress. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of negative work-related stress. Method: A literature-based study was conducted by studying the results of ten qualitative articles from healthcare sciences. Systematic searches, for articles, were performed in the two databases PubMed and Chinal. A major inclusion criterion was that the articles should be empirical studies, peer-reviewed and published from 2010 – 2020. Results: The result showed that the nurses experiences included various difficulties that were related to the relational-, work environment- and personal difficulties. The difficulties were experienced in the form of communication- and cooperation difficulties, lack of support and information, high workload, insufficient resources and difficult working conditions but also insufficient knowledge and suffering from ill-health. Conclusion: Nurses experience stress due to a limited work environment and various factors in the workplace contribute to them developing negative work-related stress. To reduce problems with nurses' negative work-related stress, their workload must be changed. For example, by ensuring that requirements do not exceed resources, developing various forms of support and improving the skills of the organization and management. / Detta examensarbete handlar om sjuksköterskors upplevelser av negativ arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att sjuksköterskans upplevelser innefattade olika svårigheter som var relaterade till relationella-, arbetsmiljömässiga- och personliga svårigheter. Svårigheterna upplevdes i form av kommunikation- och samarbetssvårigheter, brist på stöd och information, hög arbetsbelastning, otillräckliga resurser och svåra arbetsvillkor men också otillräckliga kunskaper och att drabbas av ohälsa. Ett viktigt resultat som framkom var den höga arbetsbelastning som innebar att sjuksköterskor var tvungna att utföra flera arbetsuppgifter samtidigt som det förekom konflikter på grund av kommunikation- och samarbetssvårigheter men också brist på stöd. Den negativa arbetsrelaterade stressen fick sjuksköterskor att uppleva dålig psykisk ohälsa och sömnlöshet vilket kunde undergräva kvaliteten på vården men också tankar hos sjuksköterskor att vilja byta yrke då även löneutvecklingen inte överensstämde med det tunga arbetet. Examensarbetet beskriver hur arbetsrelaterad stress leder till fysisk- och psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. För att förhindra stressproblem hos sjuksköterskor är en viktig strategi som noterades att erhålla stöd från organisation, arbetsledning och kollegor. Det fanns också ett behov av att skapa en samverkan i team, där sjuksköterskor som upplever problem kan söka hjälp. Det finns också behov av att skapa gemensamma utrymmen, där sjuksköterskor kan vila men också ha en social gemenskap med varandra under pauser. I studien inkluderades tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp aven femstegsmodell utifrån syftet att beskriva sjuksköterskors upplevelser av negativ arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har ansvar att tillhandhålla omvårdnad av hög kvalitet i enlighet med lagar och författningar. När det uppstår en obalans mellan höga krav på kvalitét och sjuksköterskansförmåga, kunskap och kompetens kan detta leda till att de drabbas av arbetsrelaterad stress. Framtida studier bör öka utredningen av hur man strategiskt kan lindra arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor.

Stress och dess påverkan på människans arbetsprestationer är väldokumenterade sedan tidigare. Hur den påverkar manliga byggnadsarbetare specifikt under en pandemi är däremot okänt och har därför valts att i denna studie närmare undersökas. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta byggnadsarbetare. Den insamlade datan analyserades därefter genom en tematisk analysprocess där materialet slutligen kom att delas in i sex teman. Temana benämndes: oförutsedda händelser, att tillfredsställa kundens krav, oro över att bli smittad, ökad arbetsbelastning, minskad noggrannhet och säkerhet samt försening av tidsplan. De fyra förstnämnda temana var de stressorer som deltagarna upplevde och de två sistnämnda temana var hur deltagarna upplevde att stressorerna påverkade deras arbetsprestationer. Varje funnet tema i resultatet presenterades av citat ifrån flera deltagare i studien. Den slutsats som kan dras är att byggnadsbranschen hade gynnats av att förbättra byggnadsarbetares psykosociala arbetsmiljö genom exempelvis ökat inflytande för att arbeta förebyggande mot byggnadsarbetares mentala ohälsa.

BACKGROUND Work related stress is a globally discussed and known phenomenon in countries irrespective of their stage of economic development. The nature of work related stress is harmful and uneconomic as it hampers productivity in the provision of quality services in organisations and give rise to undesirable socio-economic effects. Work related stress is a mismatch that occurs between an individual and the work environment, wherein the higher the imbalance between the external demands and an individual’s abilities. Nursing is noted for producing relatively high levels of stress due to the pressure-full and demanding nature of the job. Within nursing, nurse managers are noted to be specifically vulnerable to experiencing higher stress levels due to the stressful situations they are constantly facing, the higher the level of stress that will be experienced. Work related stress may have negative consequences for nurse managers such as lack of concern for themselves or their work and a negative self-image AIM AND OBJECTIVE The aim of this study was to explore and describe the perceptions of nurse managers in a rural public hospital regarding work related stress. METHOD The study was explorative and descriptive qualitative in nature. Semi-structured interviews were conducted with 33 nurse managers working at the designated hospital. By using content analysis five themes were identified: 1) Causes of work related stress, 2) Signs and symptoms of work related stress, 3) Consequences of work related stress, 4) Current strategies to cope with work related stress, 5) Recommended strategies to cope with work related stress. FINDINGS Nurse managers in the rural district hospital are aware of the nature of work related stress in their work, the causes and contributory factors, and several strategies they deem important to assist in the management of work related stress were recommended. CONCLUSION Nurse managers in a rural district hospital are exposed to high levels of work related stress due to the nature of their job and poor working conditions in the hospital. Recommendations to assist in the management of work related stress were made. KEYWORDS: work related stress, nurse managers, rural areas, district hospital / Dissertation (MNurs Nursing Management)--University of Pretoria, 2020. / Nursing Science / MNurs (Nursing Management) / Unrestricted

A mini dissertation submitted to the Faculty of Education in partial fulfillment of the requirements for the Degree of Masters Of Education in the Department of Educational Psychology and Special Education at the University Of Zululand, 2018 / This study attempts to establish the effects of work-related stress on educators in the Mthatha district schools, using the quantitative research approach and the simple random sampling method to select the study sample. Stress is found to be a common phenomenon within the education profession, particularly in the Mthatha district, premised on the theoretical framework of the job demand-control (JDC) theory, and its expanded version, the job demand-control support (JDCS) theory, as well as the effort-reward imbalance (ERI) model. The findings of this study show that the phases of education taught by educators in the Mthatha district schools have a significant statistic relationship with work-related stress. In addition, the findings of this study indicate a significant positive relationship between the location of schools and work-related stress in the Mthatha education district. Based on these findings, this study recommends that the Department of Basic Education (DBE) should put in place effective stress management policies in schools, and improve the general working conditions of educators, particularly in rural schools. Furthermore, this study strongly recommends the upward review of salaries, and other allowances earned by educators, in order to motivate them and mitigate the effects of work-related stress in the education profession.