Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro. Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten. / Background: Health care professionals have a profession with a high workload that risks leading to work-related stress, which in turn can lead to patient care being affected. It also results in high sick leave, extra financial expenses and high staff turnover. The consequence of this is that society and the organization lose both competence and financial resources. In recent years, the use of mindfulness has gained attention in Swedish health care. The research conducted so far suggests that mindfulness can have beneficial effects such as stress reduction, relaxation, and improving the quality of life. Aim: The purpose of the literature review was to compile current research on mindfulness as an intervention to manage work-related stress among health care professionals. Method: The study was conducted as a literature review which included 15 scientific articles with a quantitative, qualitative and mixed-method. The searches were made through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. R esults: In the result, two categories emerged: Mindfulness-based interventions that can be used to deal with work-related stress and mindfulness impact on work-related stress. The results showed that mindfulness training has a reducing effect on stress, burnout, depression and anxiety, as well as an increase in compassion and conscious presence. Conclusion: Mindfulness has a variety of interventions that can be beneficial in reducing the stress of health care professionals. Mindfulness as an intervention has the potential to reduce work-related stress among healthcare professionals effectively. The results of the literature review are relevant to reducing the stress level of health care professionals, which results in reduced healthcare costs and increased conditions for providing good and safe care to the patient.

Technological development has made working conditions more digital in today’s society, where the use of wireless aids has removed boundaries creating a more flexible working environment. Individuals now have the ability to decide for themselves about when, where and how ones work should be performed. The purpose of this study is to obtain an insight on how work without boundaries is experienced by individuals. Previous research links work with less boundaries to a more sustainable lifestyle where the individual has the ability to easier separate work from leisure time. This is however highly dependent on work characteristics which determines the possibility of flexible working conditions. This study has by the use of qualitative interviews aimed focus on real estate brokers, an occupation which has work characteristics that are considered to be less determined by boundaries in terms of working hours and income. This study highlights strategies on how real estate brokers can separate work life from private life, or choose to combine the two. Finally, the study has identified a set of characteristics which are important to the individual when it comes to managing work without boundaries. / Samhällets teknologiska utveckling har möjliggjort en ökad gränslöshet i arbetslivet och dagligen används portabla hjälpmedel som bidrar till arbetets flexibilitet. Den enskilda individen får i större utsträckning själv bestämma när, var och hur arbetet ska utföras. I denna studie undersöks hur individer kan uppleva och hantera gränslöshet med syftet att få en djupare förståelse för fenomenet gränslöst arbete. Enligt tidigare forskning är upplevelsen av gränslöst arbete kopplad till möjligheten för en fritid som inte inkluderar arbetet, detta för att möjliggöra återhämtning och för att bibehålla välmående i längden. Beroende på yrkets karaktär är detta dock inte alltid möjligt. Studien har genom kvalitativa intervjuer fokuserat på en grupp fastighetsmäklare vars yrke har en tydlig gränslöshet där allt från arbetstid till inkomst varierar. Studien synliggör även strategier som innefattar att individen antingen kan välja att kombinera arbetslivet med privatlivet eller att se dem som två separata sfärer utan koppling till varandra. Vidare har olika karaktärsdrag identifierats som tycks vara av stor vikt för både hanteringen och upplevelsen av det gränslösa arbetet.

The purpose of the study was to examine social workers 'experience of work-related stress atthe investigation unit for children, young people and families. Five semi-structuredinterviews were done. Results were analyzed using previous research, the requirementscontrol-support model and ’’sense of coherence’’ (SOC) as theoretical starting points. Theresults of the study show that the social workers who participated had a similar experience ofwork-related stress. The stress occurred because of the workload. An informant's experienceof stress differed from other informants as that informant's work-related stress wasknowledge-based. The results analysis shows that four out of five informants were in a tensejob based on requirements-control-support model due to the demands placed and the controlcarried out by the social workers being out of balance. An informant was at an active job andhad a higher SOC than the rest. All informants mention some type of support given to helpdeal with the work-related stress, how much this support helps the social workers havedifferent opinions about. The informants gave different suggestions for changes for the workrelated stress to reduce, but all suggestions lead to the factor that there is a shortage of staffand high staff turnover. / Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelse av arbetsrelaterad stresspå utredningsenhet barn, ungdom och familj. Genom målstyrt bekvämlighetsurvalgenomfördes fem enskilda semistrukturerade intervjuer för att insamla empiri. Dessatranskriberades och tematiserades. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning,krav-kontroll-stödmodellen och ‘’känsla av sammanhang’’(KASAM) som teoretiskautgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman. Studiens resultat visar att fyraav fem socialsekreterare upplevde att stressen beror på den arbetsbelastning arbetsplatsenpräglas av. En informants upplevelse av stress skiljde sig från andra informanter dåinformantens arbetsrelaterade stress var kunskapsbaserad. Resultatanalysen visar på att fyraav fem informanter befann sig på ett spänt arbete enligt krav-kontroll och stöd modellen ochhade lägre KASAM jämfört med och en informant befann sig på aktivt arbete och hade högreKASAM. Alla informanter nämner någon typ av stöd som ges för att hjälpa till med atthantera den arbetsrelaterade stressen som uppstår, hur mycket detta stöd hjälper är det olikaåsikter om. De förslagen till förändring som uppgavs för att minska den arbetsrelateradestressen var olika, samtliga förslagen leder dock slutligen till det faktorn att det är brist påbemanning och hög personalomsättning.

Bakgrund: En ambulans är en bil som är utrustad för att kunna utföra ambulanssjukvård och transportera akut sjuka patienter till sjukhus. Arbetsrelaterad stress innebär sambandet mellan anställda och arbetsmiljö på arbetsplatser. Det uppkommer när kraven på de anställda överstiger vad de egentligen klarar av. Sjuksköterskans kärnkompetenser bygger på ett ansvar att upprätthålla en god personcentrerad omvårdnad. Metod: Metoden var en kvalitativ empirisk intervjustudie. 2 ambulanssjuksköterskor och 2 sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården intervjuades. Materialet analyserades genom Graneheim och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och hur arbetsrelaterad stress påverkar den personcentrerade omvårdnaden till patienter inom ambulanssjukvården. Resultat: Genom den kvalitativa innehållsanalysen identifierades 2 kategorier: Upp till bevis och två sidor av samma mynt. Underkategorier till respektive tema identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskorna som intervjuades menade att kollegor har en stor betydelse, erfarenhet och kompetens är viktigt för att känna trygghet, de upplevde en annan typ av stress när de var nya och att anhöriga kan bidra till den stressen som sjuksköterskan kan uppleva. Konklusion: Arbetsrelaterad stress är något som sjuksköterskor i ambulanssjukvården upplever. Syftet med denna studien var att undersöka hur detta kan påverka den personcentrerade omvårdnaden för patienten. Slutsatsen är att sjuksköterskorna inte upplever stress för patienten utan faktorer runt omkring. / Background: An ambulance is a car that is equipped to carry out prehospital care and transport acutely ill patients to hospitals. Work-related stress is defined as the relationship between employees and the work environment in workplaces. This occurs when the work load for employees exceed what they are actually capable of. The nurse in the ambulance is responsible for ensuring that good care is maintained as stated in the nurse's core competencies. Method: The method was a qualitative empirical interview study. 2 ambulance nurses and 2 nurses working in the ambulance service were interviewed. The material was analyzed through Graneheim and Lundman's(2003) qualitative content analysis. Aim: The aim of this study was to examine if work-related stress affects the person centered care to patients in prehospital care. Findings: Through the qualitative content analysis, 2 categories were identified: Earn your stripes and two sides of the same coin. Subcategories of each theme were identified. The results showed that the nurses interviewed meant that colleagues have a great importance, experience and competence are important to feel safe, they experienced a different type of stress when they were new and that relatives can contribute to the stress that the nurse can experience. Conclusion: Work-related stress is something that nurses experience. The aim was to investigate how this can affect the person-centered care for the patient. The conclusion is that the nurse´s do notexperience stress for the patients, but factors around.

Bakgrund: Långvarig arbetsrelaterad stress ses som en bidragande orsak till en negativ påverkan på människans hälsa. Distriktsköterskan har en central roll inom hälso-och sjukvården och arbetsuppgifterna är många samt varierande. Höga krav och arbetsbelastning äventyrar distriktssköterskans möjlighet att bedriva en god och säker vård. Olika typer av digitala stöd används inom vården, inte specifikt till att hantera stress men för att stärka distriktssköterskan i sin yrkesroll. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att använda digitala stöd i samband med arbetsrelaterad stress. Metod: Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna har genomgått kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier - strategier för stresshantering, -förutsättningar till användning och - inställning till användning av digitala stöd. Resultatet visade att arbetsrelaterad stress påverkar distriktsköterskan arbets- och privatliv. Användning av stöd för stresshantering varierar mellan distriktssköterskorna likaså förutsättningar och intresse av att använda digitala stöd vid stresshantering. Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett komplext problem där digitala stöd kan hjälpa till vid stresshantering. Därmed ses det som värdefullt att fortsätta forska omkring arbetsrelaterad stress och utveckling av digitala stöd för att kunna bidra till en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för distriktssköterskor. / Background: Prolonged work-related stress is considered a contributing cause of negative effects on human health. The district nurse has a central role within health- and medical care and the job assignments are many and diverse. High expectations and a heavy workload jeopardize the district nurse’s ability to deliver a good and safe medical care. Different types of digital tools are used in health care, not for stress handling per se but for professional support. Aim: The aim was to study the district nurses’ experiences of using digital support in connection with work-related stress. Method: Eleven semi-structured interviews were conducted. The interviews underwent qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The study resulted in three main categories; strategies for stress management, preconditions for using and - attitudes toward the use of digital support tools. The result showed that work-related stress effects the district nurse’s work- and private life. The use of supportive tools varies between individual nurses as well as preconditions and interest in using digital support in handling stress. Conclusion: The result shows that work-related stress is a complex problem where digital tools can be of help. It is thus deemed valuable to continue to do research on the development of digital supportive tools in order to contribute to a long-term sustainable work-environment for district nurses.

Akutsjukvården identifierar och behandlar patienter som är kritiskt sjuka. Med triagering som används på det flesta akutmottagningar i Sverige, rangordnas patienterna utifrån olika kriterier och patienterna prioriteras utifrån dem som omedelbart behöver träffa en läkare och de som kan vänta. Sjuksköterskans ansvar är att prioritera vilken patient som får vård först, ge avancerad omvårdnad och utifrån symtom kunna identifiera eventuella livshotande tillstånd. Arbetet på akutmottagningar är ofta stressigt med hög belastning. Det höga flödet av patienter gör att sjuksköterskan får en hög arbetsbörda och tidspress att utföra uppgifter. Vid hög arbetsbelastning utlöses en reaktion på stress och när det inte finns tillräcklig tid för återhämtning mellan perioderna av stress ökar risken för ohälsa. Vid hög arbetsbelastning ökar risken för misstag och då ökar också risken att det blir patientosäkert. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och hur det kan påverka patientsäkerheten ur ett omvårdnadsperspektiv. Intervjuer med sjuksköterskor från två akutmottagningar i Sverige genomfördes. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades i en textnära analys där meningsenheter som svarade mot syftet plockades ut och kodades för att sedan sorteras in i underkategorier och slutligen kategorier. Flertalet av de intervjuade sjuksköterskorna beskrev kroppsliga symptom på stress. Tryck över bröstet, svårigheter att varva ned och slappna av efter arbetspassen och orkeslöshet beskrevs som symtom. Det som sjuksköterskorna upplevde som arbetsrelaterad stress var när det var ett stort patientantal och när patienterna fick vänta länge. Men också när utrustning eller material saknades eller var trasig. Sjuksköterskorna upplevde att när det var hög arbetsbelastning ökade risken att göra misstag. Vid hög arbetsbelastning ansågs omvårdnaden bli lidande, något som negativt påverkade patientsäkerheten. För att främja patientsäkerheten tog sjuksköterskorna hjälp av varandra eller sin undersköterska, kommunicerade eller frågade om råd från de mer erfarna sjuksköterskorna. Flertalet sjuksköterskor försökte planera och strukturera upp de uppgifter de hade att göra för att få kontroll och en överblick. Arbetsrelaterad stress var vanligt förekommande inom akutsjukvården på grund av den höga arbetsbelastningen. Risken för patienternas säkerhet ökade vid stort antal patienter och längre väntetider. Det blev bristande kvalité på omvårdnaden och det som prioriterades bort är patienternas basala behov till fördel för något som ansågs mer akut.

Work-related stress can be recognized as a widespread phenomenon that influences individuals, organizations, and society. Stress and work-related stress are complex issues that involve and are influenced by different factors at different levels. This exploratory study aimed to get a deeper understanding of operational managers' perceived assumptions regarding work-related stress for nurse assistants who work in elderly home care in different municipalities. Additionally, this thesis attempted to identify the municipalities’ organizational and individual interventions and investigate how they evaluate the effectiveness of these interventions. Applying the qualitative method with deductive reasoning and using semi-structured interviews (N=5) resulted in two core categories “multiple dimensions of stress and stress interventions” and “lack of effective tools”. The operational managers expressed that there is continuous a challenge to getting more budget from government to implement more effective interventions, however, they claimed that individuals' lifestyles and situations can not be ignored. Moreover, analyzing respondents’ interviews indicated that there is a lack of effective tools to evaluate organizational effectiveness. Finally, according to all respondents, municipalities do not have regular leadership training for unit managers or healthy workshops for nurse assistants to promote healthy working conditions. This study highlighted the importance of interdisciplinary approaches in investigating work-related studies including political power relations and economic contexts.

Bakgrund: Stress rapporteras som en av de vanligaste hälsoriskerna för vårdpersonal och en bidragande faktor till det redan höga antalet sjukdagar bland sjuksköterskor. Samtidigt ingår det i sjuksköterskans roll och ansvar att leda och samordna omvårdnadsarbetet i syfte att tillgodose varje patients individuella behov utifrån bestämda riktlinjer med ett förhållningsätt som grundas på en humanistisk människosyn, men också att vårda sin egen hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar, som behandlar nio kvalitativa studier samt en studie som använt mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och vid dataanalysen tillämpades Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre teman: Att arbeta i en kravfylld miljö, Att arbeta trots bristande kommunikation och samarbete samt Att sakna organisatoriskt stöd. Sammanfattning: Kravfyllt arbete och hög arbetsbelastning visade sig vara tydligt sammankopplat med upplevelse av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Vidare framkom det att även bristfällig organisation samt bristande kommunikation och samarbete var förenat med arbetsrelaterad stress. Det stressfyllda arbetet gick dessutom ut över sjuksköterskornas fysiska och mentala hälsa vilket i sin tur ledde till försämrad motivation. Slutligen konstaterades att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inverkade negativt på omvårdnadsarbetet och därmed äventyrades kvaliteten på vården. / Background: Stress is reported as one of the most common health risks for healthcare workers and a contributing factor to the already-high number of sick days used by nurses. The role and responsibilities of a nurse include leading and coordinating nursing work in order to meet each patient’s individual needs while abiding by specific guidelines based on a humanistic approach, as well as caring for their own health. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of work-related stress. Method: This literature review was based on ten scientific articles, including nine qualitative studies and one mixed-method study. The articles were reviewed for quality and analyzed using Friberg’s method. Results: The results are described using three themes: Working in a demanding environment, Working despite lack of communication and collaboration, and Lacking organizational support. Summary: Demanding work and high workload were clearly linked to the experience of work-related stress amongst nurses. Inadequate organization and lack of communication and collaboration were also associated with work-related stress. The stressful work affected nurses’ physical and mental health, which led to impaired motivation. Finally, work-related stress amongst nurses was found to have a negative effect on their nursing work, thus jeopardizing the quality of care.

Stress är idag ett vanligt inslag i många delar av samhället och byggbranschen är inget undantag. Men givet byggbranschens karaktär med förekommande riskfyllda arbetsmoment kan stressen få större och allvarligare konsekvenser då den riskerar att resultera i olyckor och dödsfall. Då prognoserna för framtiden pekar på att den arbetsrelaterade stressen kommer att öka finns anledning att undersöka hur byggbranschen arbetar idag för att förebygga stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur byggbranschen arbetade idag för att förebygga stress och om detta arbete gick i linje med de av forskning föreslagna åtgärder. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades i en övergripande matris. Resultatet visade att den förebyggande åtgärd mot stress som lyfts av flest respondenter var arbetet med ett positivt arbetsklimat och den minst förekommande var uppföljning av psykologisk hälsa. Slutsatserna från undersökningen var att olika åtgärder mot stress bedrivs inom byggbranschen idag i olika omfattning. Ytterligare slutsatser är att en betydande del av åtgärderna mot stress var ett resultat av ett väl genomfört arbetsmiljöarbete och att byggbranschen bör fokusera på specifik utbildning inom stress samt att företag bör arbeta mer med uppföljning av den psykologiska hälsan. / Stress is a common element in many parts of society and the construction industry is no exception. However, given the typical characteristics of the construction industry with occurring risky situations, stress may inflict greater consequences such as severe accidents and even death. As future predictions points towards an increase in work-related stress, there is reason to study how companies active in the construction industry are working to prevent stress today. The purpose of this study is to examine which measures companies in the construction industry are taking to prevent stress today and to study whether these measures align with the measures suggested from previous studies. The method used was a semi structured interview method. The answers were compiled and compared with the suggested measures in a spreadsheet matrix which later were used for analysing the results. The results show that different measures against stress were taken by the companies and that the most common measures were the work of a positive work environment. The conclusions are that different measures are taken against stress today in various extent and that the industry should focus on education and on follow-up of the co-worker’s psychological well-being. / <p>2022-06-23</p>

There is no doubt that police and correctional officers face an extraordinary amount of work related stress. The current study hopes to shed additional light on what stressors each profession perceives as being particularly stressful, establish how each profession copes with these stressors, and conclude with what similarities or dissimilarities exist between the two. Officers working for various police and correctional facilities in East Tennessee were surveyed for this study. Independent samples t-test determined that police and correctional officers are similar in many ways. However, correctional officers did reported statistically higher rates of stress associated with organizational aspects of the job (p=.029). Correctional officers and police officers reported identical rates of operational stress, overall stress, and use of coping strategies.