Magister Public Health - MPH / Job satisfaction is important for the delivery of quality health care and health worker retention. This study aimed to identify the extent of job satisfaction among University Teaching Hospital of Kigali (UTHK) health workers and to describe the variables related to job satisfaction. These included working conditions, remuneration, patient care, development opportunities, supervision, time pressure and staff relations. A cross- sectional survey of UTHK health workers was conducted using a standardized instrument to identify health worker job satisfaction with related key work factors. A self-administered questionnaire was used to collect data from 274 health workers selected using a proportional stratified random sampling method and which included 21 medical doctors, 159 nurses, 19 midwives, 37 paramedic and 37 administrative staff. Respondents provided written consent to participate in the study. Analysis consisted of both descriptive statistics of overall satisfaction and various satisfactionrelated factors. For determining whether there is a significant relationship between job satisfaction and its independent variables, data were categorized and Chi-square or Fisher Exact test performed. Results showed a moderate overall job satisfaction level with 79.1% of respondents rating their satisfaction between 6 and 8 (mean: 6.7) on a scale of 1-10. A majority of respondents (82.6%) reported being dissatisfied with work income and 85.6% believed that their pay was not comparable to the work done. Over four fifths of the respondents (83.3%) reported feeling overwhelmed by responsibilities at work while a big percentage (96.5%) reported their job to be demanding physically, emotionally as well as mentally. However, respondents reported strong satisfaction (between 80% and 95%) with respect to work meaning, professionalization, training and orientation variables. Factors significantly associated with job satisfaction were adequate training to fulfill responsibilities (p value<0.001), feeling unvalued by the hospital (p=0.037) and dissatisfaction with supervisor care for patients and employees (p=0.034). In conclusion, improvement of remuneration, working conditions and hospital management in Kigali University Teaching Hospital would be expected to increase the level of job satisfaction of hospital health workforce.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa artiklar samt sju kvantitativa artiklar. Sökningen inkluderade artiklar mellan åren 2005–2017. Resultat: Analysen visade tre huvudteman: Hög arbetsbelastning och underbemanning, Bristande möjligheter att påverka arbetssituationen samt Emotionellt arbete - en stressfaktor. Resultatet indikerade att faktorer som hög arbetsbelastning, underbemanning, konflikter mellan personal, otillgänglighet av läkare, otillräcklig återkoppling från chefer samt arbete med döende patienter, var de orsaker som leder till högst stressnivå. Slutsatser: Arbetsrelaterad stress drabbar inte enbart personal inom sjukvården. Stress förekommer även inom yrken där arbetet präglas av känslomässigt krävande situationer och händelser. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett globalt fenomen, som kan bero på flera orsaker. De mest framträdande orsakerna till stress har visat sig vara hög arbetsbelastning, underbemanning, emotionellt arbete samt personalkonflikter. Om inte stressen åtgärdas kan sjuksköterskors möjlighet till att ge god och patientsäker vård äventyras. Det är därför betydelsefullt att det interprofessionella samarbetet och rutiner fungerar på arbetsplatsen, samt att arbetsgivaren upptäcker och förebygger stress. Förslag på fortsatt forskning: Vid insamling av data reagerade författarna på att det fanns få kvalitativa studier kring ämnet, något som därför efterfrågas. Studier hur patienten upplever den arbetsrelaterade stressen skulle vara av intresse. Fler studier efterfrågas gällande skillnader och likheter mellan män och kvinnors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Förhoppningen med denna studie är att den ska kunna bidra till ökad kunskap och förståelse för de utlösande orsakerna till arbetsrelaterad stress. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, sjuksköterskor, arbetsmiljö, upplevelse, globalt perspektiv / Aim: To describe nurses' experience of work-related stress in the healthcare sector. Method: This study is a descriptive general literature study based on five qualitative articles as well as seven quantitative articles. The search included articles between the years 20052017. Result: The analysis showed three main categories: High workload and shortage of staff, Inadequate opportunities to influence the work situation and Emotional work - a stress factor. The results showed that factors such as high workload, shortage of staff, interpersonal issues, unavailability of physicians, insufficient feedback from managers, and work with dying patients, were the reasons leading to the highest level of stress. Conclusions: Work-related stress does not only affect staff in the healthcare sector. Stress also occurs in occupations where the work is characterized by emotionally demanding situations and events. Work-related stress in nurses is a global phenomenon, which may be due to several reasons. The most prominent causes of stress have been shown to be high workload, shortage of staff, emotional work and personal conflicts. Unless stress is addressed, nurse's ability to provide good and patient-safe care can be compromised. It is therefore important that interprofessional cooperation and procedures work in the workplace, and that the employer detects and prevents stress. Proposals for continued research: During the article search, the authors responded to the fact that there were too few qualitative studies on the subject, as requested. Studies how the patient experiences the work-related stress would be of interest. More studies are being asked about differences and similarities between men and women's experience of work-related stress. Hopefully this study will contribute to increased knowledge and understanding of the triggering causes of work-related stress. Keywords: Work-related stress, nurses, work environment, experience, global perspective

Sjukskrivningar med anledning av stressrelaterade åkommor har ökat stort de senaste åren och det skiljer sig i antalet mellan kvinnor och män. Tidigare forskning visade på att medarbetare med högt organisatoriskt engagemang hade en starkare vilja till att utöva större arbetsinsatser och ansträngningar på uppdrag av organisationen. Det fanns dock en risk med att den anställda gjorde en så stor ansträngning att det påverkade återhämtningen, som i sin tur kunde leda till stressrelaterade sjukdomar. Studier på arbetsrelaterad stress förekommer i stor utsträckning, dock har få studier undersökt sambanden mellan variablerna organisatoriskt engagemang och arbetsrelaterad stress. För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ studie gjorts där datainsamlingen skedde genom både onlinebaserad enkät samt pappersenkäter med totalt 25 påståenden. Enkäten bestod av två etablerade frågeformulär; Organizational Commitment Questionnaire (OCQ) samt Perceived Stress Scale 10-items (PSS) som avsåg att mäta engagemang på arbetsplatsen samt arbetsrelaterad stress. Totalt deltog 233 personer i studien (M= 34,9 år, SD= 10,2 år, åldersintervall 18–68 år, 63% kvinnor). Variablerna visade på en normalfördelning och därför kunde en enkel linjär regression göras. Resultatet visade på ett negativt statistiskt signifikant samband mellan engagemang och stress hos kvinnor, dock inte hos män. Engagemangsnivåer kan i högre utsträckning predicera stressnivåer hos kvinnor än hos män. / Sick leave due to stress-related problems has increased in recent years and the number of sick leave days varies between women and men. Previous research has shown that employees with high organizational commitment had a stronger desire to practice greater work efforts and efforts on behalf of the organization. However, there was a risk that the employee made such an effort that it affected the recovery, which in turn could lead to stress-related illnesses. Studies on work-related stress occur to a large extent, however, few studies have done research on the correlations between organizational commitment and work-related stress. A quantitative study was conducted to answer the research questions; data collection was done through both online- and paper questionnaires with a total of 25 items. The survey was designed by two established questionnaires; Organizational Commitment Questionnaire (OCQ) and Perceived Stress Scale 10-items (PSS) that were intended to measure workplace engagement and work-related stress. A total of 233 people participated in the study (M = 24.9 years, SD = 10.2 years, range of ages 18-68 years, 63% women). The variables showed a normal distribution and therefore a simple linear regression was conducted. The results showed a negative statistically significant correlation between commitment and stress for women, but not for men. Engagement levels can to a greater extent predict stress levels in women than in men.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete inriktas idag på att bidra med god och säker vård till alla patienter. Sjuksköterskan har det högsta omvårdnadsansvaret och ska skydda patienterna från onödigt lidande. Att arbeta evidensbaserat och personcentrerat i samråd med patienten bidrar till god och säker vård. Utöver detta omfattar omvårdnadsansvaret att leda arbetsgruppen och ”vara spindeln i nätet” som uppmärksammar och förmedlar viktig information vidare till andra yrkesprofessioner samt anhöriga. Syfte: Att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inom slutenvården och hur det i sin tur påverkar patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt som grundas på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bygger på studier vars design varierade mellan kvantitativ, kvalitativ samt mixed-method. De databaser som användes var Pubmed och Cinahl. Alla artiklar granskades med hjälp av kvalitetsmallar. Studierna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) tre steg. Resultat: Resultatet belyser fyra stressfaktorer som var orsaker till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan. Stressfaktorerna var; bristande teamarbete mellan professionerna, bristande bemanning, övertid och skiftarbete samt tidsbrist. Dessa stressfaktorer som ledde till arbetsrelaterad stress, visade sig i sin tur ha ett betydande samband med bristande patientsäkerhet genom att det uppstår vårdrelaterade infektioner, fallolyckor, felaktig journalföring, felaktig läkemedelshantering, oplanerad avlägsnande av endotrakealrör och bristande kontroll av medicinsk utrustning. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar inom slutenvården upplever en rad olika stressfaktorer som leder till arbetsrelaterad stress. Denna typ av stress har i sin tur visat ett starkt samband med försämrad patientsäkerhet då risken för vårdskador ökar. Genom att använda sig av resultat som framkommit i litteraturöversikten kan ett förbättringsarbete ske genom att kartlägga grundorsakerna till arbetsrelaterad stress och därmed förhindra kommande brister i patientsäkerheten. / Background: Today, the nurse's work focusing on contribute to a good and safe care for every patient. The highest responsibility for every nurse is to protect the patients from unnecessary suffering. By working person-centered and in consultation with the patient as well as evidencebased, this should contribute to a good and safe care. Beyond this, there is a responsibility for the nurse´s that includes leading the working group, be the spider in the web who draws attention to and mediates important information to the other professions and the family of the patients. Aim: To illuminate reasons to work-related stress among nurses in hospital ward and how it’s impact on the patient safety. Method: A literature review based on 15 scientific studies. The studies design varied between quantitative, qualitative and mixed method design. The databases that was used were Pubmed and Cinahl. All studies quality was reviewed by review templates. The studies were also analyzed according to Fribergs (2017) three steps. Result: The result has shown four stressors that have been identified as the reasons of work related stress in nurses. The four stressors were; lack of teamwork between professions, staff shortage, working overtime and shift and lack of time. These stressors that contributed to work-related stress, in turn, did show a significant relationship with lack in the patient safety care that were adverse events, fall accidents, incorrect documentation, incorrect drug management, unplanned removal of endotracheal tubes and lack of control of medical equipment. Conclusion: In the literature review it was found that nurses are experiencing a couple of stressors within the hospitals environment that lead to work-related stress. The work-related stress, in turn, is strongly linked to impaired patient safety as the risk of adverse events and other patient safety incidents increase. By using results that have emerged from the literature review, improvement work can be done by mapping the basic problems and thus preventing future lack in the patient safety.

Bakgrund: Arbetet på en akutmottagning beskrivs som stressfyllt och innebär hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Sjukvården regleras av ett antal lagar för att säkerställa att vården håller god kvalitet och även arbetsmiljön för sjuksköterskorna regleras i lagar och föreskrifter. Det är sjuksköterskans kompetensområde och ansvar att bedriva säker vård och se till att patienter inte far illa i sjukvården. Att vara sjuksköterska på en akutmottagning är både ansvarsfullt och krävande. Därför behövs sammanställd kunskap om hur sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning ur sjuksköterskans perspektiv. Syftet kompletteras av tre frågeställningar: Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om arbetsrelaterad stress? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hög arbetsbelastning? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hur arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten? Metod: Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskats med hjälp av färdiga mallar från Högskolan Dalarna. Artiklarna har analyserats efter att de lästs igenom och har sedan kategoriserats avseende likheter och skillnader. Utifrån dessa kategorier har huvudkategorier och underkategorier skapats som resultatet presenterats under. Författarna till litteraturöversikten har reflekterat över sin egna förförståelse och strävat efter ett objektivt förhållningssätt till resultatet. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: (1) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av arbetsrelaterad stress, (2) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av hög arbetsbelastning och (3) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress när arbetsbelastningen var hög. Personalbrist, stort antal patienter, tidsbrist och dålig kommunikation och bristande teamwork var bakomliggande faktorer för hög arbetsbelastning. Vid arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att patientsäkerheten påverkades negativt. / Background: To work in an emergency department is described as stressful and means high workload for the staff, which leads to work related stress. The healthcare is controlled by laws to ensure that the quality of the care is good. It is in the nurses competence to manage a safe care and ensure that patients doesn´t get hurt. It is both demanding and the nurse has a responsibility when working in an emergency department. That’s why compiled knowledge is needed to find out nurses experience of how their work environment affects the patient safety. Aim: The aim of this literature review was to describe work related stress, high workload and patient safety in an emergency department from a nurses’ perspective. The aim divides in three issues: What experiences and perceptions do nurses have of work related stress? What experiences and perceptions do nurses have of high workload? What experiences and perceptions do nurses have of how work related stress and high workload impacts patient safety? Method: This essay has been designed as a literature review. Articles has been searched from two databases called PubMed and Cinahl and also it´s quality has been controlled by templates from Högskolan Dalarna. The articles is analysed by the writers of this essay reading through them and then categorized them by similarity and differences. From those categories main- and subcategories were formed under which the results is presented. The writers of this essay has reflected over their own understanding and therefore aimed for an objective approach of the result. Results: The literature review resulted in three main themes: (1) nurses experiences and perceptions of work related stress, (2) nurses experiences and perceptions of high workload and (3) nurses experiences and perceptions of impact on patient safety. Conclusion: The result of this literature review shows that nurses experienced work related stress in times of high workload. Shortages in staffing levels, a large number of patients, lack of time and poor communication and poor teamwork contributed to create and increase high workload. With work related stress and high workload nurses experienced that patient safety were impacted in a negative way.

Studien avser att undersöka socialsekreterares berättelser om hur de upplever samt hanterar arbetsrelaterad stress på individnivå. Två forskningsfrågor användes i studien för att kunna svara på syftet. Hur beskriver professionella socialsekreterare sina upplevelser av arbetsrelaterad stress? Hur beskriver de att de hanterar stress i relation till arbetet? Sex intervjuer gjordes med sex yrkesverksamma socionomer. För att förstå och se resultatet genom ett teoretiskt perspektiv har Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd-modell och Lazarus och Folkmans copingstrategier tillämpats. Information från tidigare forskning har också använts för att tolka resultatet. Resultatet visar att alla socialsekreterarna upplever arbetsrelaterad stress som på olika sätt påverkar individerna negativt. Resultatet visar också att informanterna hanterar och försöker hejda stress genom olika typer av copingstrategier. Strategierna kan ha en positiv likväl negativ påverkan på den psykiska hälsan. Stöd från kollegor och chefer visar sig också vara betydelsefullt för hanteringen och minskningen av stress / This study intends to investigate the narratives of social workers of how they experience and handles work-related stress on an individual level. Two research questions have been used in this study to be able to answer the purpose. How professional social workers describes about their experience of work-related stress? How professional social workers describes about how they handle stress in relation to work? Six interviews were made with six professional social workers. To understand and see the result through a theoretical perspective, Karasek and Theorell’s demand, control and support model and Lazarus and Folkman’s coping strategies have been applied. The information from state of knowledge has also been used to interpret the result. The results show that all of the social workers experienced work-related stress and that affects the individuals in a negative way. The results also show that the informants handle and reduce stress through various coping strategies. The strategies can have a positive but also negative impact on the mental health. The support from colleagues and supervisors turns out to be important to handle and reduce stress.

Bakgrund: Covid-19 viruset som upptäcktes först i Kina år 2019 orsakade stor smittspridning och många sjukdomsfall i världens befolkning. Inom akutsjukvården skedde en stor ökning i antalet patienter samtidigt som sjukvårdsbemanningen var låg. Arbetsrelaterad stress kan uppstå när personer upplever ökade krav, ovanpå kravet att sjuksköterskor ska besitta aktuell kunskap och främja hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården under covid-19-pandemin. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats vilka analyserades med en tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress under covid-19-pandemin kan beskrivas utifrån fyra teman: Bristande kunskap om covid-19 och intensivvård, Ökat ansvar, ökade krav och stor arbetsbelastning, Svårigheter att arbeta iklädd skyddsutrustning, och Stöd och strategier för att hantera arbetssituationen. Sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress till följd av den ökade vårdtyngden och stressiga arbetsmiljön, vilket resulterade i psykiska påfrestningar.   Slutsats: Arbetsrelaterad stress uppstår till följd av hög arbetsbelastning, underbemanning, okunskap kring covid-19 och intensivvård. Detta påverkar sjuksköterskors psykiska mående och hållbarheten i vårdandet. Vidare forskning bör lägga fokus på arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården i Sverige samt andra vårdområden utöver akutsjukvården. / Background: Covid-19 was detected in China 2019 and spread rapidly with many confirmed cases. In emergency care there was a large increase in the number of patients and staff shortage. Work-related stress occurs when people experience increased demands, on top of pre-existing demands to possess the latest knowledge and promote health as nurses. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of work-related stress in emergency care during the covid-19 pandemic.  Method: A literature review based on 12 scientific studies with qualitative methods, analyzed with thematic analysis. Results: Nurses' experiences of work-related stress during the covid-19 pandemic can be described with four themes: Insufficient knowledge of covid-19 and intensive care, Increased responsibility, increased demands and high workload, Difficulties working while wearing personal protective equipment and Support and strategies to cope with the work situation. Nurses experienced work-related stress due to increased workload and stressful work environment, resulting in psychological distress. Conclusions: Work-related stress is caused by high workload, staff shortage, ignorance of covid-19 and intensive care. This affects the well-being of nurses and sustainability in nursing. Further research should focus on work-related stress in Swedish healthcare and other areas than emergency care.

Studiens syfte var att undersöka om faktorerna krav, kontroll och socialt stöd kunde predicera upplevd stress i arbetet hos lärare, samt om det fanns någon skillnad i upplevelsen av stress i arbetet mellan förskollärare och grundskollärare. Studiengenomfördes vid en organisation inom Gävleborgs län och datan samlades in via en digital enkät. Vid analys av datan genomfördes sedan en multipel regressionsanalys.Resultatet visade att prediktorerna krav och socialt stöd i arbetet samt yrke signifikant kunde predicera upplevd stress hos lärare. Resultatet visade även att det fanns en skillnad mellan yrkesgrupperna i upplevd stress, denna var dock av mindre storlek. Krav, kontroll och socialt stöd har påvisats ha effekt på upplevd stress i arbetet genom tidigare forskning vilket denna studies resultat delvis bekräftar. För organisationen där studien genomfördes bör det anses positivt att ingen större skillnad förelåg mellan yrkena, dock har denna studie inte undersökt om yrkesgrupperna kunde anses vara stressade. / The study’s purpose was to investigate whether the factors demand, control and social support could predict perceived stress at work by teachers, and whether there was any difference in the experience of stress between preschool and primary school teachers. The study was conducted at an organization within Gävleborg. The data was collected via a digital survey and analyzed by a multiple regression. The results showed that demands, social support and profession significantly could predict perceived stress in teachers. The results also showed that there was a difference between the professions, which was smaller in size. Previous research has shown that demands, control and social supports have an effect on perceived stress at work, which this study partly confirm. For the current organization it should be considered positive that there was no major difference between the professions. Although this study has not investigated whether the professions can be considered stressed.

Titel: Mellanchefers upplevda personalarbete - En kvalitativ studie om hur mellanchefer upplever personalarbete i relation till stress Syfte: Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur personalarbetet upplevs för mellanchefer i relation till stress. Metod: En induktiv studie med en kvalitativ forskningsansats användes för att skapa en ökad förståelse för fenomenet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer. Slutsats: Studien har kunnat visa en större förståelse för hur mellanchefer upplever sitt personalarbete. Det vi har kommit fram till och kunnat dra slutsatser kring är vikten av balans mellan faktorerna krav, kontroll och stöd i mellanchefernas arbete. Vi har även kunnat konstatera att mellancheferna har en hög arbetsbelastning gällande sina arbetsuppgifter och att stress upplevs i perioder. Vidare har vi kunnat fastställa att tack vare den goda balansen mellan de tre faktorerna, där möjligheten till att ha kontroll och stöd är de utmärkande faktorerna, upplevs personalarbetet i relation till stress som till stor del god. Nyckelord: Mellanchef, personalarbete, arbetsrelaterad stress, krav, kontroll, stöd

Background: Work-related stress can negatively affect the health of newly graduated nurses, whichcan have consequences such as a shortage of nurses. If factors are identified that can lead to work-related stress, it also opens up the possibility of preparing newly graduated nurses for the work-related stress that may occur in their new profession. Aim: The aim was to investigate factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses. Method: A literature review with a qualitative approach that included 10 articles. Results: Factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses were presented with two themes: work environment and transition. Four subthemes were formed to describe the experiences of newly graduated nurses: responsibility, feeling inadequate, self-confidence and competence. Conclusion: Work-related stress can be linked to the work environment and affect patient safety, it canalso lead to mental illness or that nurses leave the profession during the transition period. Work-relatedstress in the first years of the new profession may be linked to a lack of support from colleagues andmanagers. With the help of a satisfactory introduction and mentoring program, where experiencednurses act as support for the newly graduated nurses, work-related stress can be reduced. / Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan påverka nyexaminerade sjuksköterskors hälsa negativt vilket kan få konsekvenser så som sjuksköterskebrist. Identifieras faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress öppnar det också upp möjligheten att förbereda nyexaminerade sjuksköterskors för den arbetsrelaterade stressen som kan förekomma i deras nya profession. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderade 10 artiklar. Resultat: Faktorerna som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor presenterades med två teman vilka är arbetsmiljö och transition. Fyra subteman bildades för att beskriva nyexaminerades sjuksköterskors upplevelser dessa var: ansvar, att känna sig otillräcklig, självförtroende och kompetens. Slutsats: Arbetsrelaterad stress kan kopplas till arbetsmiljön och kan påverka patientsäkerheten samt omvårdnadsarbetet, den kan också leda till att nyexaminerade sjuksköterskor upplever psykisk ohälsa eller lämnar sjuksköterskeyrket under transitionsperioden. Arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor under de första åren i det nya yrket kan vara kopplat till bristande stöd från kollegor och chefer. Med hjälp av en tillfredställande introduktion och mentorprogram, där erfarna sjuksköterskor/handledare agerar stöd till de nyexaminerade sjuksköterskorna, kan känslan av arbetsrelaterad stress hos de nyexaminerade sjuksköterskorna minska.