Bakgrund Penningtvätt är en typ av ekonomisk brottslighet där olagligt förtjänta pengar tvättas rena i den lagliga ekonomin. Cirka 130 miljarder kronor penningtvättas årligen i Sverige och eftersom det görs genom den lagliga ekonomin påverkar det samhället. Auktoriserade redovisningskonsulter arbetar nära kunders ekonomi och har tillgång till deras transaktioner. År 2018 anmäldes endast 7 fall av 19 306 av misstankar om penningtvätt från verksamhetsutövare inom revision och bokföring, trots auktoriserade redovisningskonsulters förutsättningar att upptäcka penningtvätt visar statistiken en annan riktning. Syfte Syftet med studien är att utforska varför auktoriserade redovisningskonsulter anmäler få fall av misstankar om penningtvätt. Metod Denna kvalitativa studie har främst en deduktiv ansats. Teorierna Beslutsteori, Struktur respektive bedömning, Bedrägeritriangeln och Modiferingsmodellen inom bedrägeri & revision har tillämpats på empiri. Det empiriska materialet har samlats in genom primärdata i form av intervjuer och har sedan analyserats med en tematisk analysmetod. Slutsats Studiens resultat visar flera olika anledningar varför få fall av misstankar om penningtvätt anmäls av auktoriserade redovisningskonsulter. Anledningarna kan vara att auktoriserade redovisningskonsulter har för lite kunskap och förståelse om penningtvätt samt att de bedömer bort risker i ett för tidigt skede. Studien bidrar med att uppmärksamma auktoriserade redovisningskonsulter om penningtvätt och hur förändringar bör ske för att kunna öka antalet anmälningar. / Introduction Money laundering is a kind of financial crime, illegal earned money is washed through the legal economy. About 130 billion SEK is money laundered annually in Sweden and since the money laundry is done through the legal economy it affects the society at large. Authorized accounting consultants work closely with customers’ finances and they have access to their transactions. In 2018 there were 19 306 suspicions of money laundering that were reported. Only 7 of these cases were reported by operators in auditing and accounting, despite the fact the authorized accounting consultants have the preconditions to detect money laundering even though statistics shows otherwise. Purpose The purpose of the study is to explore why authorized accounting consultants reports only a few cases of money laundering suspicions. Method This qualitative study mainly has a deductive approach. The theories used throughout the study are Decision theory, Structure and judgement, The fraud triangle and The modification model in fraud and auditing. These theories have been applied to empirical data throughout the study. The empirical data has been collected through primary data, interviews, which has been analysed with a thematic analysis method. Conclusion The study shows several different reasons why only a few cases of money laundering suspicions are reported by authorized accounting consultants. The reasons for the few reports of money laundering may be that authorized accounting consultants lack knowledge and understanding of money laundering. Risk assessment at an early stage is another contributing factor. The study coerces authorized accounting consultants to pay closer attention to money laundering and how changes should take place in order to increase the number of reports.

Inledning: Under år 2004 beslutade BFN om att genomföra flera ändringar i sitt normgivningsarbete med syftet att få fler företags redovisning att harmonisera med den internationella utvecklingen. Beslutet resulterade i utvecklingen av K-regelverken. K3 beskrivs som huvudregelverket och är principbaserat vilket ställer högre krav på utövarna eftersom osäkerheten i hur reglerna ska appliceras och tolkas är större. Syfte: Studien ämnar öka förståelsen för hur institutionella strukturer kan ge förklaringar till hur revisorer och redovisningskonsulter arbetar givet osäkerhetsaspekten i det principbaserade K3-regelverket. Metod: En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två redovisningskonsulter har genomförts. Intervjuerna spelades in och har i efterhand transkriberats för vidare analys. Intervjuerna genomfördes utifrån en upprättad intervjuguide i strävan efter så lika förutsättningar som möjligt. Empiri: Primärdata har samlats in genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med revisorer och redovisningskonsulter som är verksamma på redovisningsbyråer av varierande storlek. Den gemensamma nämnaren för intervjurespondenterna är deras förståelse och erfarenhet av K3-regelverket vilket utgör grundstenen för intervjuernas utformning och innehåll. Slutsats och diskussion: Studien har visat att den institutionella teorin kan ge förklaringar till hur redovisningskonsulter och revisorer hanterar osäkerhet som uppstår till följd av K3- regelverkets principbaserade utformning. Det har framkommit att revisorer och redovisningskonsulter på många sätt både påverkas av, men också bidrar till det institutionella trycket som har format och fortsätter att forma redovisningsbranschen . / Introduction: In 2004, BFN decided to implement several changes in its standard-setting work with the aim of getting more companies' accounting to harmonize with international development. The decision resulted in the development of the K-regulations. K3 is described as the main regulation and is principle-based, which places higher demands on practitioners because the uncertainty in how the rules are to be applied and interpreted is greater. Purpose: The study aims to increase the understanding of how institutional structures can explain how accountants and accounting consultants work given the uncertainty factor in the principle based K3 regulation. Method: A qualitative study in the form of semi-structured interviews with two auditors and two accounting consultants has been conducted. The interviews were recorded and have subsequently been transcribed for further analysis. The interviews were conducted on the basis of an established interview guide in an effort to create as equal conditions as possible. Empirics: Primary data has been collected through qualitative interviews with two auditors and two accounting consultants who work at accounting firms of different sizes. The common denominator for the interviewees is their understanding and experience of the K3 regulation which is the cornerstone for the design and content of the interviews. Conclusion and discussion: The study has shown that the institutional theory can provide explanations for how accounting consultants and auditors handle uncertainty that arises as a result of the K3 regulations' principle-based design. It has emerged that auditors and accounting consultants are in many ways both influenced by, but also contribute to, the institutional pressure that has shaped and continues to shape the accounting industry.

Titel “Digital systems- stress or asset for the accounting consultant?” A study of the impact of digitalization on work from the accounting consultant´s perspective. Purpose The purpose of this study is to describe how accounting consultants perceive the impact of digitalization on accounting. We will do this by analyzing whether there is a connection between accounting consultants’ perception and the length of their professional experience. Research questions To answer whether accounting consultants see digitalization as a stress or an asset, we have formulated three research questions. 1. Is there a connection between accounting consultants’ professional experience and how they perceive the impact of digitalization on accounting work? 2. Is there a connection between accounting consultants’ professional experience and their perceptions of digital competence they possess? 3. Is there a connection between accounting consultants’ professional experience and how digitalization affects their motivation? Research methodology The empirical material of the study has been collected through a questionnaire study. The sample consisted of accounting consultants who are professionals in accounting firms of varying sizes spread over different geographical locations in Sweden. The total number of contacted agencies was 24 and the total number of survey responses was 72. Conclusion The study concludes that accounting consultants, regardless of length of professional experience, perceive the impact of digitalization on accounting work as beneficial and consider that they possess the skills required to manage the digital systems. The study also shows that the accounting consultants with shorter professional experience are motivated in slightly higher degree by the changes that digitalization entails in the accounting work. / Titel “Digitala system - stress eller tillgång för redovisningskonsulten?” En studie om digitaliseringens inverkan på arbetet utifrån redovisningskonsultens perspektiv. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva hur redovisningskonsulter uppfattar digitaliseringens inverkan på redovisningsarbetet. Det kommer vi göra genom att analysera om det finns ett samband mellan redovisningskonsulters uppfattningar och längden på yrkeserfarenhet. Frågeställningar För att besvara om redovisningskonsulter ser digitaliseringen som en stress eller tillgång har vi formulerat fram tre frågeställningar utifrån tidigare forskning. 1. Finns det ett samband mellan redovisningskonsulters yrkeserfarenhet och hur de uppfattar digitaliseringens inverkan på redovisningsarbetet? 2. Finns det ett samband mellan redovisningskonsulters yrkeserfarenhet och deras uppfattningar om den digitala kompetens de besitter? 3. Finns det ett samband mellan redovisningskonsulters yrkeserfarenhet och hur digitaliseringen påverkar deras motivation? Metod Studiens empiriska material har samlats in genom en enkätstudie. Urvalet bestod av redovisningskonsulter som är yrkesverksamma på redovisningsbyråer av varierande storlekar spridda på olika geografiska platser i Sverige. Sammanlagda antalet kontaktade byråer var 24 stycken och sammanlagda antalet enkätsvar var 72 stycken. Slutsats Studiens slutsats är att redovisningskonsulterna, oavsett längd på yrkeserfarenhet, uppfattar digitaliseringens inverkan på redovisningsarbetet som fördelaktigt och anser att de besitter den kompetens som krävs för att hantera de digitala systemen. Studien visar även på att de redovisningskonsulter med kortare yrkeserfarenhet motiveras i något högre grad av de förändringar som digitaliseringen medför på redovisningsarbetet.

Datum: 2023-05-31 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalen  Universitet Författare: Nancy Jacob, Osama Mahmoud Ahmed, Thanojitha Selvanayagam                      (990101)               (001212)                            (970719) Titel: Den konstanta digitaliseringen av arbetsrollen redovisningskonsult   Handledare: Zelalem Abay   Nyckelord: Redovisningskonsulternas arbete, bokföringsprogram, digitalisering, automatisering, och molnbaserade databaser.  Forskningsfråga: Hur har digitiseringen och digitaliseringen av redovisningskonsultens arbete påverkat arbetsprocessen, kompetenskraven och intressenter? Syfte: Syftet med denna studie är att få en bild på hur arbetet som redovisningskonsult ser ut idag och digitaliseringens påverkan för yrkesrollen. Med en arbetsmarknad som konstant ändras och utvecklas kan det vara svårt att begripa de väsentliga aspekterna bakom yrket. Detta arbete ska undersöka vad som behövs för att vara en modern redovisningskonsult och de essentiella aspekterna bakom arbetet.  Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod för undersökningen och insamlingen av empiriska materialet har genomförts med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer som bygger på förutbestämda frågor. I studien har författarna utgått från en deduktiv process, vilket betyder att både teori och hypotes används för att utforma studiens forskningsfråga. Slutsats: Genom digitaliseringen blir redovisningskonsultens arbete mer automatiserat vilket resulterar i att rollen blir mer inriktad mot rådgivning. Dessutom har digitaliseringen gjort kundrelationer mycket enklare och smidigare. Den moderna redovisningskonsulten ska ha tillräckligt med kompetens både inom teori och IT för att kunna hantera de digitala verktygen som Fortnox och Visma. Konsulten behöver inte bära högre kunskap inom IT som exempelvis en programmerare. / Date: 2023-05-31 Level: Bachelor thesis in Business Administration Institution: School of business, Society and Engineering, Mälardalen University                              Authors: Nancy Jacob, Osama Mahmoud Ahmed, Thanojitha Selvanayagam                  ( 99/01/01)             ( 00/12/12)                        ( 97/07/19) Title: The constant digitalization of the work role accounting consultant Supervisor: Zelalem Abay   Keywords: Accounting consultants work, accounting programs, digitalization, automatization, and cloud-based database Research question: How has the digitization and digitalization of the accounting consultants work affected the work process, skill requirements and stakeholders? Purpose: The purpose of this study is to understand what the work of an accounting consultant looks like today and the impact of digitalization on the professional role. It can be difficult to understand the essential aspects behind the profession in a job market that is constantly changing and developing. This study aims to examine what is needed to be a modern accounting consultant and the essential aspects behind the work.  Method: In this study, a qualitative method has been applied and the retrieval of empirical data has been conducted by nine semi-structured interviews based on predetermined questions. A deductive research approach has been applied, which means that both theory and hypothesis are used to design the study's research question. Conclusion: With digitalization, the work of the accounting consultant is automated and this results in the work of accounting consultants becoming more focused on advisory services. In addition, digitalization has made customer relations much simpler and smoother. The modern accounting consultant should have sufficient theoretical and IT knowledge to handle digital tools such as Fortnox, Visma, etc. However, having the same qualifications as, for example,  programmers are not required.