Bakgrund: Regelbunden fysisk aktivitet leder till positiva hälsoeffekter och är därmed viktig som primär- och sekundärprevention för flera olika sjukdomar och för tidig död. Primärprevention ges dock begränsat utrymme inom sjukvården och därmed kan ett samarbete med andra hälsofrämjande aktörer i samhället vara motiverat. Syfte: Att undersöka om deltagare skattar högre upplevd livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå efter Friskis&Svettis (F&S) tio veckor långa ”Börja träna”-kurs samt undersöka om det fanns en korrelation mellan livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå. Metod: 95 deltagare (81 kvinnor, 14 män) med en medelålder på 50 år fyllde i två enkäter, en före och en efter interventionen. En inomgruppsjämförelse samt en korrelationsanalys gällande livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå gjordes. Resultat: Medianen för livskvalitet var 7 före interventionen och 8 efter vilket var en signifikant ökning (p=0,022). Även för fysisk aktivitet var ökningen signifikant med en median på 3 före interventionen och 4 efter (p<0,001). I studien sågs ett mycket svagt samband mellan livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå före interventionen (r=-0,172, p=0,122). Konklusion: Efter deltagande i F&S ”Börja träna”-kurs skattade deltagarna högre livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå. På grund av ett stort bortfall och flera metodologiska felkällor bör resultatet användas med försiktighet och vidare studier är därmed nödvändiga.

The growing pressure on pursuing the 2030 Agenda and focus on meeting the SDGs within partnership of all actors is putting Transnational corporations (TNCs) to a new role - a role of stronger power, but also wider responsibility. At the same time the global civil society is keeping an eye on big companies even where they may try to hide. Developing countries are still vulnerable to misbehavior and unfair treatment while with their natural resources they are the birth place of most of the consumers' worlds' products. At the same time they are the place where the need for sustainable development is most pressing. The concept of Corporate Social Responsibility (CSR) is a tool which is growing on popularity a it offers a new approach of a more thoughtful behavior with a potential of moving towards sustainable development. This thesis was a research on this potential or maybe with time more and more obvious connection of the concepts of CSR and sustainable development (SD). It also reveals the growing role and need for participation of the private sector. CSR offers a way to participate for sustainable development in manner which create a win-win situation for both private sector and their stakeholders. However there is the dangerous of not using this tool in a mutual beneficial way. Companies often use...

Marksamfälligheter är enligt 1 kap. 3 § fastighetsbildningslagen (1970:988) markområden som ägs av flera fastigheter. För samfälligheter generellt finns två förvaltningsformer, delägar- eller föreningsförvaltning. För föreningsförvaltade marksamfälligheter ställer lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) krav på att inkomster och utgifter ska särredovisas vid flera verksamhetsgrenar. Idag beaktas inte hur marksamfälligheter förvaltas av Lantmäteriet, det sker inte heller en utpräglad lämplighetsprövning vid omdisponering av andelar. Syftet med studien är att ta fram förslag till hur lantmäterimyndigheten bör hantera marksamfälligheter inom förrättningar. Kopplat till hanteringen utreds om en lämplighetsprövning enligt 3 kap. FBL ska införas i sin helhet samt om aktsamhet ska tas kring hur marksamfälligheten förvaltas vid hanteringen inom förrättningen. Studien genomförs genom tillämpning av rättsdogmatisk metod kombinerat med en kvantitativ och kvalitativ intervju- och enkätstudie med yrkesverksamma på Lantmäteriet och samfällighetsföreningar. Studien visar brister i konkreta riktlinjer hos Lantmäteriet om hur marksamfälligheter ska hanteras i förrättningar. Resultatet visar också på att små medel kan förbättra hanteringen av marksamfälligheter inom förrättningar genom att tydliggöra hur lämplighetsprövningen ska tillämpas och att i rimlig grad undersöka hur föreningen förvaltas. Ett nytt rättsfall om sakägarbegreppet från HD framförs. Lantmäteriet som myndighet behöver ta ställning till om en lämplighetsprövning enligt 3 kap. FBL ska genomföras i sin helhet enligt lag eller om omdisponering av andelar inom förrättningar ska avse ett undantag från lagen. Ett tydliggörande hade skapat enhetlig och korrekt handläggning nationellt som gynnar medarbetare och föreningar. / Joint property units are under the 1st chapter 3 § Real Property Formation Act (1970:988) land areas owned by several properties. These units can be managed through either co-owner or association administration. For association-managed units, the Joint Property Units Act (1973:1150) requires that income and expenses are reported separately for different branches of activity. Today the management of land property units is not considered by the Land Survey, and there is not a distinct suitability test when reallocating shares. The purpose of the study is producing a suggestion how the cadastral authorities should handle land joint property units in cadastral procedures. Regarding this there is an analysis if suitability test according to 3rd chapter FBL should be introduced and care taken on how the unit is managed when handling in the cadastral procedures. The study is performed by applying legal dogmatic method combined with a quantitative and qualitative interview and survey study with professionals on the Land Survey and joint property associations. The study show lack in concrete guidelines at the Land Survey on how joint property units should be handled in cadastral procedures. The result also shows that small funds can improve the management of joint property units in the cadastral procedures by instructing how to apply the suitability test and to a reasonable extent examine how the association is managed. A judgment of interested party from The Supreme Court is presented. The Land Survey as an authority needs to decide on if a suitability test according to 3rd chapter FBL must be implemented in its entirety as the law states or if redistribution of shares within cadastral procedures must refer to an exception from the law. A clarification would create a uniform and correct procedure throughout the country that benefits both employees and associations.