This dissertation examines mobilization and collective action by the homeless in eight U.S. cities. Much of the focus of social movement research emphasizes either broad macro-level social processes or micro-level individual characteristics to understand movement dynamics. This research focuses on the organizational context and dynamics of homeless mobilization. I argue that the organizational level not only mediates dynamics at the macro and micro level, but that organizational processes themselves shape the possibility and course of mobilization and collective action. I identify the environmental factors that constrain the possibilities of organizational action by the homeless and the organizational characteristics of homeless social movement organizations (SMOs) that are associated with the ability to successfully negotiate these environments. The core of the dissertation is organized around four related issues: the organizational environment, resources, form, and action and outcomes. I map the organizational field of homeless mobilization and illustrate how the presence or absence of various organizational orientations within the field influences the potential for resource acquisition, the type of form adopted, and the types of collective action tactics and outcomes available to the homeless. Next, I examine the resource relationships of homeless SMOs, the types of resources they mobilize, and the influence of particular types of resources on SMO viability. Following this, I explore the role of organizational form on homeless mobilization and collective action and the various pathways by which the homeless SMOs came to adopt or not adopt nonprofit form. Finally, I examine the determinants of collective action tactics utilized by homeless SMOs and their efficacy in procuring various outcomes. By emphasizing the organizational level, this dissertation operates at the intersection of the organizational and social movements literatures. Thus, the research offers theoretical insights for both while addressing a neglected level of analysis in the study of social movements.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This study examines two trade unions at Skoghall, Skoghalls LS of SAC and the Swedish Paper unions division 36 at Skoghallverken. The purpose of this study is to get a knowledge about what kind of methods that Skoghalls LS of SAC used to get better working conditions and living conditions for the worker at Skoghallsverken and compare them to the methods that division 36 of the Swedish Paperworkersunion at Skoghallsverken used to create better living conditions and working conditions. The question that I asked in the study is: What kind of working methods did Skoghalls LS of SAC and division 36 of the Swedish Paperworkingunion of improve the working and living conditions of the workers at Skoghallsverken? What kinds of conflicts were common at Skoghallsverken between 1920-1928? To be able to do the study I read meeting minutes from Skogshalls LS members meetings between 1919 and 1928 and meeting minutes from division 36 of the Swedish Paperworkersunions membersmettings between 1921 and 1926. And the examination was done at Arkivcentrum Värmland where they helped me to get the sources that I needed to do the study. One of the results that examine shows is that Skoghalls LS of SAC helped workers in their daily lives for i.e. when they had economic troubles. Skoghalls LS probably used the Social security system in Sweden where not created in the 1920: s which is the time that is examined in this study. Division 36 on the other hand had worked in similar way as Skoghalls LS with workers who were in need, i.e. they helped them with money if they had economic problems and raised money to them. But in other conflicts Division 36 took a lot more careful stance against the director’s board at Skoghallsverken i.e. when they gave notice about strike under the Christmas holiday along time before the actual dates. The defensive approach that division 36 used is probably rooted in LO: s reformistic ideas and a will to create consensus between the workers and the directors of the industry. The conclusions that can be drawn from the result are these: Skoghalls where defensive trade union and Skoghallsverken where calm workplace what where free from big conflicts between unions and the employers. The conflicts that occurred in the 1920: s where about social issues i.e. poor housing standards for the employees at Skoghallsverken and indignation about the 8 hours working day. But Skoghalls LS and Skoghall 36 also dealt with issues where families had lost their incomes because the father in the family had died and it was fathers who get the income to their families when they where working. Skoghalls LS and Skoghall 36 where using very similar working methods to improve the workers livingenviroment and workingingenviroment and Skoghalls LS of SAC where not as radical as said they would be. / I denna studie undersöks två fackföreningar på Skoghall, Skoghalls LS av SAC och Svenska Pappersarbetareförbundets avdelning 36 på Skoghallsverken under 1920-talet. Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka metoder som Skoghalls LS av SAC använde sig av för att förbättra arbetsvillkoren och livsvillkoren för arbetarna på Skoghallsverken och jämföra Skoghalls LS metoder med Svenska Pappersarbetareförbundets avdelning 36 för att vad vilka arbetsmetoder som de använde sig av för att förbättra de bruksanställdas arbetssituation och livssituation. Frågeställningarna som jag formulerat i uppsatsen är: Vilka arbetsmetoder använde sig SAC och Svenska pappersarbetareförbundet avdelning 36 av för att förbättra de bruksanställdas arbetsmiljö och livsmiljö? Vilka olika typer av konflikter förekom under 1920-1928?. Och för att kunna genomföra undersökningen så har mötesprotokoll från Skoghalls LS mellan åren 1919-1928 använts samt mötes protokoll från Svenska Pappersarbetareförbundets avdelning 36 på Skoghallsverken mellan åren 1921-1926. Undersökningen genomfördes på Arkivcentrum Värmland och gick till så att mötesprotokoll från fackföreningarnas medlemsmöten genomgicks för att få reda på vad fackföreningarna använde av för att förbättra bruksarbetarnas arbetsvillkor och livsvillkor. Resultat av undersökningen visar bland annat att Skoghalls LS stöttade arbetare på det sociala planet när de t.ex. hamnat i ekonomiska svårigheter därför att fadern som försörjde familjen hade dött och då tillsatte Skoghalls LS en kommitté för att ordna ekonomiskt stöd till familjen. Att Skoghalls LS använde sig av dessa metoder i kampen för bättre villkor i arbetet och i vardagen kan bero att arbetarna inte skulle få någon hjälp om facket inte hjälpte dem då det sociala skyddsnätet i Sverige inte var så väl utbyggt. Svenska Pappersarbetareförbundets avdelning 36 på Skoghallsverken stöttade också medlemmar som hamnat i nöd genom att t.ex. samla in pengar till de arbetare som behövde det. Skoghall 36 gick också ut och varslade om att lägga ner arbetet på julaftonen därför att arbetarna inte skulle arbeta under denna högtid. Att Skoghall 36 Samlade in pengar för att stötta nödställda arbetare kan ha berott på att de ville vinna arbetarnas förtroende och få med i fackföreningen samt att det sociala skyddsnätet ännu inte var utbyggt i Sverige. Varslet om strejk som gjordes en tid innan julhelgen gjordes antagligen för att LO baserar sin taktik på reformistisk grund och vill skapa samförstånd mellan arbetare och arbetsgivare. En spontanstrejk skulle göra väcka irritation hos arbetsgivarna. De slutsatser som går att dra av resultat visar att Skoghalls LS var en väldigt defensiv fackförening och att Skoghallsverken var en lugn arbetsplats trots att det under 1920-talet förekom många konflikter på arbetsmarknaden mellan fack och arbetsgivare. De konflikter som förekom på Skoghall och Skoghallsverken handlade t.ex. om sociala frågor så som undermåliga bostadsförhållanden och om familjer som hamnat i svåra förhållanden när fadern dött och familjen förlorat sin inkomst eftersom det var fadern som försörjde familjen ekonomiskt t.ex. Men det förekom också strejker som när Skoghalls LS gick ut i Strejk för att visa sitt missnöje med hur systemet med 8 timmars arbetsdag fungerade eller när Skoghall 36 varslade om strejk för att de inte ville att med lemmarna skulle arbeta under julhelgen. Konflikterna var heller inte särskilt långa eller vilda utan sträckte sig oftast bara över ett par dygn och var inte särskilt frekventa. En annan slutsats som går att dra är att Skoghalls LS och Skoghall 36 använde sig utav väldigt likartade arbetsmetoder för att förbättra de bruksanställdas arbetsmiljö och livsmiljö. Skoghalls LS var inte alls så offensiva som de och SAC utgav sig för att vara och kanske vilket ha göra med att pappersindustrin var en ganska konfliktfri bransch om man jämfört med industrisektorer som flottnings och gruvindustrin som hade betydligt fler konflikter.

The goal of my Master's degree thesis is to describe the relation between an action and a judgment. My paper is divided into 9 chapters and several subchapters. After a general introduction in chapter 1, I describe the civil procedure and its basic principles in chapter 2. Chapter 3 is focused on describing an action and a judgment separately. It defines both of these acts, an action as an act of a plaintiff, a judgment as an act of a court. This basic definition is followed by an explanation of what form must these two acts have (written, oral, electronic…) according to the Czech Civil Procedure Code. In the next subchapter I describe the main requirements of these two acts (an action - court address, names of a plaintiff and a respondent, names of their representatives…, a judgment - a verdict, a justification and guidance on appeals). Chapter 4 provides the relation between an action requirement and a judgment verdict. A plaintiff summarizes his/her requests in an action requirement. By that he/she is presenting the dispute to the court. The court deals with plaintiffs' requests in his verdict. We can say the verdict of the court is destined by the action requirement. In the last subchapter of chapter 4 I am presenting several examples of action requirements and judgment verdicts. In Chapter 5...

M.Com. (Business Management) / Please refer to full text to view abstract