<div> <p>This research investigated how to measure school active shooter safety against current policies in place regarding two different areas of school climate. Using the State of Indiana as a case study, 55 different schools from 38 different counties, various socioeconomic environments and school types (public, private, etc.) were surveyed. This collected data was used to represent a sample and representation of active shooter safety in K- 12 schools in Indiana. Research was conducted through a survey of approximately 40 questions posed to the principal of a school. The survey was anonymously distributed, and any identifiable information was assigned a numerical code. Anonymized demographics were considered and measured as well to determine how active shooter prevention is treated amongst them. After the study was conducted, the data shows how demographics, policies, and procedures affect school active shooter prevention. Analysis showed that school size may relate to lower social emotional security scores. Additionally, middle schools appear to score higher on social-emotional security than K-12 schools. Nonpublic schools also appear to score less on active shooter prevention than public schools. There is a moderate effect between the two. Schools and policymakers should account for this when developing active shooter safety plans. </p> </div> <br>

Sammanfattning    Introduktion: Sverige befinner sig under våren 2024 på nivå fyra av en femgradig skala avseende risken för terroristattentat i samhället, vilket är ett högt hot. Ambulans, polis och räddningstjänst är samhällsaktörer som inom ramen för sina ansvarsområden förväntas agera skyndsamt vid allvarliga händelser i samhället. Insatser som sker relaterat till terroristattacker eller pågående dödligt våld [PDV] händelser framkommer som särskilt komplexa och riskfyllda. Det övergripande syftet med litteraturöversikten är att undersöka vilka säkerhetsrelaterade utmaningar som prehospital personal identifierar gällande insatser under terrordåd och PDV-situationer. Vilka faktorer identifieras i forskningen av prehospital personal kunna påverka deras förmåga att agera i dessa situationer? Vilka framgångsfaktorer och utmaningar framkommer i vetenskaplig litteratur gällande prehospitala insatser vid terrordåd och PDV situationer?    Metod: En scoping review utfördes (översiktsstudie). Urvalet av artiklar vid en scoping review genomförs utifrån breda kriterier. Litteratursökningen till studien genomfördes genom att söka i databaserna Scopus, Web of science och Cinahl. Även snöbollsurval tillämpades i processen av att finna relevant material till studien. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades i analysen. För analys av data användes grundläggande kvalitativ innehållsanalys där tema och underkategorier identifierades.    Resultat: Totalt 28 artiklar inkluderades och analyserades. Resultatet organiserades i fyra övergripande teman. Temana som bildades var kommunikation, kompetens, ledarskap samt känslor och upplevelser. Inom varje tema bildades underkategorier. Faktorer som identifierats som viktiga för insatspersonal är god kommunikation inom och mellan organisationer. Brist på kommunikation försvårar koordinering och samverkan under insatser. Även god planering samt kompetenshöjande aktiviteter för personal är viktigt för säkerheten och för att effektiva insatser ska kunna genomföras. Ett välinformerat, erfaret och kunnigt ledarskap är betydande för insatsernas genomförande. Personalens känslor, upplevelser samt vilja till att delta under insatser orsakat av terrorism och/eller PDV-situationer varierar. Terrorhändelser som inkluderar vissa typer av hot kan skapa en ovilja hos insatspersonal att delta under dessa insatser. Exempelvis vid terrorhändelser som inkluderar hotet från CBRNE.   Slutsats: Förmågan att kunna bedöma risker, arbeta säkert och effektivt under situationer orsakat av PDV eller terrordåd förutsätter kunskap, träning och en väl fungerande organisationsstruktur på platsen för en händelse. Insatserna behöver bedrivas med en tydlig ledning samt en välfungerande koordinering inom och mellan närvarande organisationer. En fungerande koordinering bygger på att en god kommunikation existerar inom och mellan polisens, räddningstjänstens och ambulansens ledningsstruktur samt närvarande personal.