Företaget AB Strängbetong har på senare tid noterat ett ökat antal ingjutna lyft i tillverkningen av håldäckselement vilket skapar merarbeten. För att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden krävs en billig och effektiv produkt som är enkel att tillverka. Det ökade antalet ingjutna lyft höjer priset på produkten samtidigt som tillverkningen kompliceras. Syftet med denna rapport ligger därför i att undersöka orsaken till den ökade mängden ingjutna lyft i håldäckselementen, men även vilka förbättringsmöjligheter som finns. För att ge svar på den ställda problemformuleringen har intervjuer genomförts med anställda på företaget AB Strängbetong som är en av de ledande stomentreprenörerna på den svenska marknaden. Metoden har kompletterats med en litteraturgenomgång av företagets standarder och arbetsmiljöverkets föreskrifter.Ökningen beror till stor del på ett ökat säkerhetsfokus kombinerat med mer komplexa konstruktioner. Anledningen till att håldäckselement i första hand ska förses med ingjutna lyft är då ingreppen i plattan blivit så omfattande att lyft med ordinarie lyftutrustning ej är möjliga, men även på grund av avsaknaden av materiella resurser vid mindre projekt. Det finns emellertid meningsskiljaktigheter angående ingjutna lyft där vissa av de anställda, med anknytning till montage, inte ser det ökade antalet som ett problem utan snarare som en vinst på grund av säkrare och effektivare montage.Slutsatsen är att inte se ingjutna lyft som den primära lösningen. I stället bör det ses över om det konstruktionsmässigt går att undvika ingrepp i de kritiska delarna av håldäckselementen. I kombination med fler resurser till mindre byggen samt lösningar i kringliggande konstruktionsdelar kan både tids- och kostnadsbesparingar göras. En effektivisering skulle i sin helhet troligen även minska klimatpåverkan. / The company AB Strängbetong has recently noted an increased number of molded lifts in the manufacture of hollow-core slabs, which generates additional work. To be market competitive requires a cheap and efficient product that is easy to manufacture. The increased number of molded lifts makes the product more expensive at the same time as the production becomes more complicated. The purpose of this report is therefore to investigate the cause of the increased number of molded lifts in the hollow-core slabs, and suggest how the process can be improved. To provide answers to the posed problem formulation, interviews were conducted with employees at the company AB Strängbetong, which is one of the leading frame contractors on the Swedish market. The method has been supplemented with a literature review of the company's standards and the Swedish Work Environment Authority's regulations.The increase is largely due to an increased safety focus combined with more complex constructions. The reason why hollow-core slabs should primarily be provided with molded lifts is not only for when the interventions in the element have become so extensive that lifting with ordinary lifting equipment is not possible, but also due to a lack of material resources for smaller projects. However, there are differences of opinion regarding molded lifts where some of the employees, who work with assembly, do not see the increased number of as a problem but rather as a gain due to safer and more efficient assembly procedures.The conclusion is to not see molded lifts as the primary solution. It should rather be considered whether it is structurally possible to avoid interference with the critical parts of the hollow-core slabs. In combination with more resources for smaller constructions as well as solutions in surrounding construction parts, both time and cost savings can be made. An increase in efficiency as a whole would probably also reduce the climate impact of the company.

Purpose: In today´s (2020) construction industry, partnering is mostly used in larger projects and municipalities. The purpose of this report is to study why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities. The goal of this report is to study whether smaller municipalities could benefit from applying partnering.    Method: To achieve the goal of this report, a case study was conducted with the data collection techniques interview and literature study. The interviews were conducted with three small municipalities, a large contractor and two municipal housing corporations. The literature study was done to attain an in-depth understanding of the concept of partnering and to investigate previous research on a similar topic.   Findings: The benefits of partnering are that the product will be good and the client get what they want as they are more involved in the project compared to regular procurement. The communication will be better and fewer disputes occur due to more frequent communication. Dedication and focus on the best of the projects are important elements for a succeeded partnering project. Partnering could be beneficial for a smaller municipality but the reason why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities is because it requires more time, energy, commitment and a big organisation. The municipalities also have concerns about projects being procured on a cost reimbursable contract.  Implications: The small municipalities could benefit from partnering but it should be applied on projects that are ongoing for a long time or when they do not know what they want. Those involved should spend a lot of time in the beginning of the project to decrease the costs. The municipalities should be dedicated in the project, cooperate with the contractors and put the best of the project in focus.   Limitations: The report´s limitations mean that the report is not applicable to major municipalities in Sweden. The tender stage and the economy are not included in the report. Alternative solutions to the problems with changes, additions and cancellations of jobs within construction law, apart from partnering, are not addressed. / Syfte: I dagens (2020) byggbransch används partnering mestadels i större projekt och i större kommuner, syftet med rapporten är att utreda varför partnering inte används mer i mindre kommuner.   Målet med rapporten är att studera ifall det kan gagna mindre kommuner att tillämpa partnering.      Metod:  För att uppnå målet har en fallstudie genomförts med datainsamlingsteknikerna intervju och litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med tre mindre kommuner, ett stort entreprenadföretag och två kommunala bostadsbolag. Litteraturstudien gjordes för att öka förståelsen för begreppet partnering och för att utreda vad tidigare forskning säger om ämnet.  Resultat: Fördelarna med partnering är att produkten blir bra och som verksamheten vill ha det, då de är mer involverade i projektet jämfört med traditionell upphandling. Kommunikationen blir bättre då de kommunicerar oftare och det uppstår färre tvister. Engagemang och att sätta projektet i fokus är viktiga beståndsdelar för ett lyckat partneringprojekt. Partnering kan vara gynnsamt för en mindre kommun om det tillämpas på rätt sätt. Anledningen till att inte partnering används mer i mindre kommuner är för att det kräver mer tid, pengar och engagemang samt en stor organisation från beställaren i partneringprojekten. Kommunerna har även en oro för löpande räkning där det inte är ett fast pris utan prissumman fastställs först när projektet är klart.    Konsekvenser: Det kan var gynnsamt att tillämpa partnering för mindre kommuner men det bör vara ett projekt som pågår under en längre tid eller det inte vet vad de vill ha. De involverade bör lägga ner mycket tid i början av projektet för att minska kostnaderna. Kommunerna bör vara engagerade i projektet, samarbeta med entreprenörerna och sätta projektets bästa i fokus.  Begränsningar: Rapportens begränsningar gör att resultatet ej är tillämpbar på större kommuner i Sverige. Anbudsskedet och ekonomin tas ej upp i rapporten. Alternativa lösningar på problemen med ÄTA-arbeten, förutom partnering, behandlas ej.