Afasi medför en språklig och kommunikativ begränsning för personer med afasi vid samspel med andra individer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka interaktion mellan personer med afasi, samt mellan afasigruppsledare och deltagare i en afasigrupp under behandlingssituationer. Tre afasigrupper, med sammanlagt elva afasigruppsdeltagare och fyra afasigruppsledare deltog i föreliggande studie. Datainsamling skedde via videoupptagning samt ljudinspelning. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Utöver videofilmning och ljudinspelning har deltagarna med afasi även testats med delar ur det neurolingvistiska testet A-ning. Resultat från föreliggande studie visar att utförandet av behandlingsövningar är föränderligt vid gruppintervention, där både afasigruppsdeltagare samt afasigruppsledare påverkar utförandet. Enligt tidigare forskning kan interaktion under intervention vanligen vara av institutionell karaktär. Gruppintervention i föreliggande studie har dock visat sig kunna avvika från detta system. Resultaten i föreliggande studie visar även att afasigruppsledaren använder sig av ett tydligare socialt fasadarbete under intervention i jämförelse med det sociala fasadarbetet mellan två afasigruppsdeltagare. Strategier som syftar till att stärka kommunikations- och språkförmåga hos afasigruppsdeltagaren har identifierats hos både afasigruppsledare och afasigruppsdeltagare i föreliggande studie. Föreliggande studie har gjort en beskrivning av hur interaktionen kan te sig vid behandling i afasigrupp. Emellertid finns ett fortsatt behov av att studera interaktion i afasigrupper för att synliggöra strategier som kan underlätta samspelet mellan samtliga samtalsdeltagare. / Aphasia is a language and communication impairment, which affects interaction with other individuals. The purpose of the present study is to investigate and describe interaction between people with aphasia and between the leaders and the participants in an aphasia group during treatment sessions. Three aphasia treatment groups, with a combined total of eleven aphasia group participants and four aphasia group leaders participated in the present study. Data was collected through audio and video recording. The recordings were transcribed and analyzed according to principles from Conversation Analysis. In addition to the video and audio recording, the participants with aphasia were also tested with parts of the Swedish neurolinguistic test A-ning. The results of the present study demonstrated that the execution of treatment tasks can change in interaction during group treatment sessions. Both aphasia group participants and aphasia group leaders were shown to have an influence on changing the characteristics of treatment tasks. Previous research has shown that interaction in intervention usually is institutional by nature. However, the interaction during group treatment in the present study was occasionally deviating from this system. The results of the present study also show that aphasia group leaders use face work more frequently in intervention, compared to the aphasia group participants. Strategies, which strengthen communication and language ability in persons with aphasia during interaction, are used by leaders as well as by participants in aphasia treatment groups. The present study has made a description of how interaction may appear in therapy in aphasia treatment groups. However, there is a continuous need to study interaction during aphasia treatment groups in order to identify strategies that may further facilitate interaction between all the participants in the group.

Every year, 12,000 people in Sweden are diagnosed with aphasia. Many people with aphasia supplement their logopedic treatment by participating in an aphasia group. Aphasia groups provide both social and linguistic stimulation. The aim of the present thesis was to study the social interaction between participants, and between participants and leaders in aphasia groups. In the present study, eleven persons with aphasia and four leaders participated divided into three aphasia groups. The groups were video recorded during sessions with a total of four sessions. Two hours of social interaction were recorded. The material was transcribed and analyzed according to Conversation Analytical principles. The study focuses specifically on the use of gestures and face-work. Both phenomena could be observed in all groups. The results of the present work showed that different gestures could enhance as well as reduce intelligibility. Individuals’ gesture use was consistent with their ability of expression, i.e. the better the expressive ability, the more acceptable and understandable gestures. Face-work that was analyzed in the present study showed that face-threatening as well as face-saving strategies occur in aphasia groups. / Varje år drabbas 12 000 personer i Sverige av afasi. Många kompletterar sin logopediska behandling genom att delta i afasigrupp. Afasigruppen ger både social och språklig stimulans. Syftet med föreliggande studie var att studera social interaktion mellan deltagare och mellan deltagare och ledare i afasigrupp.  I studien deltog elva personer och fyra ledare fördelat på tre afasigrupper. Grupperna filmades under pågående session. Sammanlagt filmades fyra tillfällen och totalt cirka två timmar social interaktion. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. I studien fokuseras särskilt på användandet av gester och fasadarbete (face). Båda kategorierna kunde iakttas i samtliga grupper. Resultatet i föreliggande arbete visade att olika gester kunde stärka förståeligheten och andra minska förståeligheten. Individernas gestanvändande stämde överens med deras uttrycksförmåga: Ju bättre uttrycksförmåga, desto mer vedertagna och lättförståeliga gester. Fasadarbete som analyserades i föreliggande studie visade att ansiktshotande så väl som ansiktsräddande strategier förekommer i afasigrupper.