Politisk polarisering kvarstår som en av de stora påverkanskrafterna till det demokratiska samhället, samtidigt som sociala mediers roll i folkets politiska aktivitet fortsätter att vara framträdande. Mycket forskning har genomförts på politisk polarisering, men en brist på identitetsperspektiv utgör ett övergripande problem för många studier. Genom att använda oss av begreppet affektiv polarisering kan vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analysera vilka socialpsykologiska mekanismer politisk polarisering på sociala medier kan ta sig uttryck i. Med utgångspunkt i Richard Jenkins teoretisering om social identifikation bidrar Goffmans inramningsbegrepp och Allports kontaktteori den teoretiska analysen med en förståelse av att 1) ideologi och identitet är tätt sammankopplat i dagens samhälle genom att de utgår ifrån samma sociala process. Fortsättningsvis tydliggör vi att 2) den ideologiska identifikationen på sociala medier kan uttrycka sig genom godartad, konstruktiv kommunikation präglad av perspektivtagande och perspektivgivande – men också genom mer eller mindre skadliga uttryck för likhet och olikhet. Dessa skadliga uttryck är oftast ackompanjerade av positivt respektive negativt laddade inramningar av individer och grupper. Analysen visar också på att 3) betingelserna som alltjämt definierar sociala medier som en platt kommunikationsplattform försvårar många nödvändiga förutsättningar för att integrera politiska grupper och reducera politisk polarisering.

This thesis aims to examine the relationship between ideological and affective polarisation and how it is affected by block-crossing cooperation at the local political level. Ideological and affective polarisation is measured in municipalities where block-crossing cooperation prevails, as well as municipalities where traditional block cooperation rules. The method that is used to measure the polarization is a mixed method with a questionnaire survey, directed to politicians in municipalities with different cooperation patterns. Further on, the answers have been qualitatively interpreted and the levels of polarization were converted into a number that represented the mean value of polarization in each municipality. The results indicate that block-crossing cooperation leads to lower levels of polarization, both ideological and affective, with an emphasis on the latter. On the contrary, traditional block political cooperations receive a significantly higher level of affective polarisation. The results can be supported by previous research as well as the theoretical framework. For instance, theories and research fields about social identity, group polarization and political psychology can explain the phenomenon of in-groups and out-groups that can reinforce affective polarization.This research has provided deeper knowledge and understanding of polarization and incentives for cooperation in Swedish politics with a focus on the local level. The thesis contributes to the existing research field of polarization. Hence, it opens for further research about polarization and deliberation, both at the municipality level as this thesis emphasizes, but also in the broader political realm.