Det finns mycket forskning och kritik om hur effektiva aktiebaserade incitamentsprogram är för företags prestation, trots det ökar implementeringen av dessa. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka argument företag använder för aktiebaserade incitamentsprogram och att utforma en förklaringsmodell. I litteraturgenomgången tas fem argument upp baserat på tidigare studier vilka är skapa målkongruens, attrahera och behålla personal, öka arbetsinsatsen, öka risktagandet samt efterlikna andra företag. För att ta reda på vilka argument som finns har intervjuer utförts på åtta företag med personer som är med och tar fram förslag till aktiebaserade incitamentsprogram. Resultatet visar att de vanligaste argumenten är att skapa målkongruens och attrahera och behålla personal, men också att företag till hög grad använder programmen för att andra företag gör det. Vidare uppkom även nya argument vilka är hålla nere fasta lönekostnader, öka engagemanget och belöna prestation. Förklaringsmodellen presenterar sedan argumentens samband och styrka till aktiebaserade incitamentsprogram

Agentteorin menar att det existerar en intressekonflikt mellan de som kontrollerar och styr företaget samt de som äger företaget. Aktiebaserade incitament är ett styrmedel som ur ett agentteoretiskt perspektiv ska sammanföra agentens och principalens intressen vilket förväntas leda till ökad prestation. Tidigare forskning har främst fokuserat på amerikanska företag och uppvisar inte en enig bild kring de empiriska sambanden mellan aktiebaserade incitament och prestation. Aktiebaserade incitament används frekvent av svenska börsnoterade företag, trots att tidigare forskning inte studerat sambandet mellan aktiebaserade incitament och prestation i en svensk kontext. Studien använder en kvantitativ metod för att analysera tre verksamhetsår inhämtade från 60 börsnoterade svenska industriföretag. En regressionsmodell tillämpades för att analysera sambandet mellan användandet av aktiebaserade incitamentsprogram och prestation mätt i termer av avkastning på totalt kapital och totalavkastning till aktieägarna. Studiens resultat och slutsats var att användandet av aktiebaserade incitamentsprogram inte leder till ökad prestation bland svenska företag. Studiens huvudsakliga kunskapsbidrag är empiriska bevis kring avsaknaden av samband mellan aktiebaserade incitament och prestation i en svensk kontext. Aktieägare i svenska företag bör därför ifrågasätta om de aktiebaserade incitamentsprogram som idag blivit en naturlig del av ersättningen till många företagsledare är nödvändiga i praktiken.